16. Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen
16.1 Nämnden
Nämnden ansvarar för verksamhetsområdet Internationell diakoni. Nämnden har följande instruktion:
att representera Svenska kyrkan i frågor som rör internationell diakoni och att i detta arbete hävda en kristen människosyn och rättfärdighet,
att svara för Svenska kyrkans insatser utomlands för flyktingarbete och i katastrofarbete,
att svara för Svenska kyrkans insatser, personellt och ekonomiskt i det internationella långsiktiga utvecklingssamarbetet,
att stödja insatser inom kyrkosamverkan,
att stärka opinionen i Sverige till förmån för vidgad internationell solidaritet och att i samband härmed arbeta för att ändra orättfärdiga strukturer och främja grundläggande mänskliga rättigheter,
att genom sin ombudsorganisation och på annat sätt förmedla kunskap till församlingar och enskilda om de internationella rättvisefrågorna och den internationella diakonin,
att förmedla kunskaper och erfarenheter från arbetet inom den internationella diakonin till andra organ inom Svenska kyrkan,
att insamla, förvalta och fördela medel för nämndens verksamhet,
att svara för rekrytering och utbildning av utomlandsplacerad personal,
att i biståndssamarbete och opinionsbildning verka för jämställdhet mellan kvinnor och män,
Nämnden ansvarar därvid, på ombudsmötets uppdrag, självständigt för verksamhetens omfattning och inriktning. Dess verksamhet bedrivs inom Svenska kyrkans Kyrkokansli, varvid den självständigt beslutar om användningen av för nämnden ändamålsdestinerade resurser. Verksamheten bedrivs inom ramen för av Kyrkostyrelsen fastställd administrativ policy. En översyn av nuvarande instruktioner har inletts.
Inriktningsmål
£ Lutherhjälpen skall utifrån kyrkans diakonala uppdrag, i samarbete med partner, främja människovärdiga livsvillkor samt avslöja och bekämpa orättvisor, fattigdom och förtryck.
£ Lutherhjälpen skall ge förutsättningar för social utjämning och hållbar utveckling samt ge människor möjligheter att uttrycka engagemang och solidaritet.
£ Lutherhjälpen skall medverka till att människor och deras personliga och ekonomiska resurser står i centrum i allt förändringsarbete.
£ Lutherhjälpen skall stärka individers och institutioners vilja och handlingskraft att avslöja och förändra orättfärdiga strukturer.
16.2 Verksamhetsområdet Internationell diakoni
Verksamhetens kostnader
detaljbudget år 2000
|
rambudget år 2001
|
rambudget år 2002
|
rambudget år 2003
|
230,308 mkr
|
223,156 mkr
|
224,536 mkr
|
225,728 mkr
|
Andel nationell finansiering
detaljbudget år 2000
|
rambudget år 2001
|
rambudget år 2002
|
rambudget år 2003
|
4,579 mkr
|
4,958 mkr
|
5,338 mkr
|
7,500 mkr
|
Väsentliga förändringar
Svenska kyrkans arbete med internationell diakoni innebär att omsätta nästankärleken i praktiskt handling i ett internationellt perspektiv. I dialogen och samarbetet för att främja människovärdiga livsvillkor ställs idag växande krav på diakonin att utveckla arbetet med att påverka och förändra de strukturer som skapar och bidrar till mänskors utsatthet. Det innebär för Lutherhjälpens del en ökad satsning under kommande år på opinionsbildning, dialog och påverkan i relation till bl a handelsfrågor, biståndsfrågor och miljöfrågor.
Lutherhjälpens arbete vilar på insamlade medel. Arbetet beräknas under kommande år ligga stabilt på en omslutning på över 200 miljoner kronor per år. Finansiering med nationella medel, som täcker delar av kanslikostnaderna i Sverige, är 4,6 miljoner kronor innevarande år och föreslås öka till 7,5 miljoner kronor för 2003.
Jesu liv och verk är grunden för all diakoni. Den är både ett tecken på och ett uttryck för Guds kärlek till människan och Kristi närvaro i världen. Diakoni är inte bara en moralisk förpliktelse för kyrkan vad gäller samhällets och världens behov, utan ett uttryck för hennes väsen. Diakoni innebär att identifiera sig med de fattiga och förtryckta, att stå på deras sida i kampen för människovärde, mänskliga rättigheter, utveckling, befrielse och rättvisa. Den måste sträcka sig längre än till katastrof-, bistånds- och insamlingsprojekt och utmana de strukturer som cementerar orättvisor, förtryck och omänskliga förhållanden. Detta arbete måste bedrivas både hos våra partner och i Sverige.
Globaliseringen ger nya förutsättningar för samarbete och utveckling, men även för marginalisering. Lutherhjälpen måste tillsammans med partner bestämma verksamhetens inriktning, sätta gemensamma mål och definiera respektive roller i samarbetet. Under 1998 inleddes därför ett framtidssamtal om internationell diakoni/utvecklingssamarbete. I det samtalet deltar både engagerade i Lutherhjälpens Sverigearbete och representanter för Lutherhjälpens samarbetskyrkor och -organisationer. Den processen avslutas våren 2000 med att nämnden antar en policy för Lutherhjälpens arbete. Nämnden vill också utöka samarbetet med diakonin i Sverige.
Som ett led i denna process har nämnden fastställt fyra prioriterade områden för verksamheten. Dessa är
- lokal resursmobilisering
- ekologiskt hållbar utveckling
- livsmedelssäkerhet
- ekonomisk och social rättvisa
I samband med översyn och framtidsplanering måste det ges plats för nytänkande och nysatsningar. Det måste därför finnas beredskap att avsluta vissa verksamheter. Att avsluta tar tid, fem–tio år, och måste förberedas noggrant.
Bärande principer
De bärande principerna skall genomsyra all verksamhet och alla relationer som Lutherhjälpen har.
Ömsesidighet
Utvecklingssamarbetet skall präglas av ömsesidighet. Det förutsätter större kunskap om varandra och ömsesidig öppenhet för kritik och utmaningar. Erfarenhetsutbyte är en väsentlig del av arbetet och måste ske även mellan olika partner i syd och mellan partner i öst och syd.
Jämställdhet
Människors initiativ, vilja och delaktighet är avgörande för att förändringar skall äga rum. Både kvinnor och män behövs i detta arbete. Men den ojämlika maktbalansen mellan könen i många länder är ett allvarligt hinder för en hållbar utveckling. Därför vill Lutherhjälpen i all verksamhet främja både mäns och kvinnors jämställda delaktighet i och inflytande över beslutsfattande på alla nivåer.
Nätverk och samverkan
Att arbeta i nätverk främjar öppenhet mellan de inblandade och förutsätter aktiv medverkan under jämställda villkor. Detta arbetssätt vill Lutherhjälpen stödja och utveckla. Den långsiktiga och ömsesidiga samverkan inom Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet prioriteras. För katastrofarbetet är Action by Churches Together (ACT) det nätverk Lutherhjälpen i huvudsak verkar inom.
Integrerat arbetssätt
Lutherhjälpen vill arbeta med integrerade program som innehåller flera komponenter. Människor skall själva avgöra vilka mål och åtgärder som de behöver för att förändra sin situation.
Prioriterade områden
Nämnden för Lutherhjälpen fastställde i november 1998 lokal resursmobilisering, ekologiskt hållbar utveckling, livsmedelssäkerhet samt ekonomisk och social rättvisa som prioriterade områden. De har en bredd och en komplexitet som gör det nödvändigt att bestämma var inom respektive område fokus skall ligga, var kompetensen skall fördjupas och därmed kapaciteten att agera öka. För att möjliggöra detta krävs analys, erfarenhetsutbyte och samarbete med partner på olika håll i världen. Områdenas komplexitet gör att de inte går att avgränsa från varandra. Detta förstärker helhetssynen inom Lutherhjälpens arbete. Det är viktigt att bygga nätverk där olika specialkompetenser finns representerade. De prioriterade områdena återkommer i alla huvudprogrammen.
Lokal resursmobilisering
I allt utvecklingssamarbete är det viktigt att människorna själva kommer till tals och formulerar sina behov. Lutherhjälpens uppgift är att bistå dem i deras kamp för självförsörjning och utveckling. Utbildning är ofta en avgörande del av detta. Det handlar om att utveckla såväl varje människas individuella egenskaper som det lokala samhällets möjligheter att försörja sina invånare. När det gäller människors möjlighet att växa, behövs det utvecklingsinsatser som gör att varje individ är medveten om sin situation och att det går att påverka den. Det handlar också om betydelsen av att gå samman i kooperativ, eller på annat sätt, för att gemensamt kunna ställa krav på sina demokratiska rättigheter.
Historiskt har bistånd i första hand handlat om överföring av resurser i form av gåvor. Denna typ av bistånd har ofta skapat negativa beroendeförhållanden trots att varje människa vill klara sig själv. Lutherhjälpen har sedan några år prövat andra vägar för bistånd i form av stöd till lokala kapitalmarknader. Det sker genom samarbete med internationella ekumeniska organisationer som Oikocredit/Ecumenical Development Cooperative Service (EDCS) och Ecumenical Loan Fund (ECLOF) och genom stöd till spar- och kreditaktiviteter i lokala utvecklingsprogram. Låntagarna är fattiga människor som inte anses kreditvärdiga och därför inte har möjlighet att låna i vanlig bank. Alternativet är ofta privata långivare som tar ut ockerräntor.
Viktiga komponenter i kreditprogrammen är obligatoriskt sparande och utbildning. Många av spar- och kreditprogrammen vänder sig till kvinnor. Lånen används till att starta små inkomstgenererande projekt. De pengar som lånas ut kommer tillbaka och kan användas av nya låntagare och har på det sättet en multiplicerande effekt. Erfarenheten av denna verksamhet visar att de fattigas självförtroende växer när de möts av tilltro till sin förmåga att sköta räntor och amorteringar. De inser sina rättigheter och vågar ställa krav, vilket på sikt stärker det lokala samhället. Med höjd levnadsstandard kommer andra insatser för bättre hälsa, utbildning och infrastruktur.
Det behövs insatser för att utveckla de lokala resurser som finns överallt och för att ta vara på goda traditioner som kanske negligerats. För att utveckla lönsamma småskaliga projekt, som kan skapa ekonomiskt oberoende behövs kapital initialt. Detta skall i första hand komma från lokalt sparande. För att motverka beroende skall målsättningen vara att så lite kapital som möjligt skall komma utifrån.
Huvuduppgiften inom detta område relaterar till Lutherhjälpens fördjupade arbete med spar- och kreditverksamhet på lokal nivå. Exempel på detta är samverkan med Oikocredit (EDCS) och ECLOF, samt uppbyggnaden av kooperativa bybanker i Zimbabwe.
Ekologiskt hållbar utveckling
Om mänskligheten skall kunna fortleva på jorden och ge försörjning till alla, måste ekosystemen bevaras oförstörda. Rent vatten, ren luft, brukbar odlingsmark, arternas mångfald och andra naturtillgångar utgör oersättliga resurser. Det tunna matjordsskiktet, som hela jordens försörjning är avhängig av, biosfären och atmosfären måste bevaras.
En global hushållning med de livsuppehållande ekosystemens resurser är avgörande för långsiktig livsmedelssäkerhet och hållbar utveckling. Enligt många bedömare ligger det största och mest svårföränderliga hotet mot en sådan utveckling i de slösaktiga konsumtionsmönstren i första hand i nord, men också hos eliten i syd.
Idag finns två typer av miljöhot. Det ena representeras av den höga material- och energikonsumtionen i nord, som beror på livsstilen. Hälften av den samlade material- och energikonsumtionen under jordens hela historia har ägt rum sedan 1960. Användning av fossil energi skapar försurning och förgiftning i ekosystemen. Jordens klimat kan rubbas av växthuseffekten, vilket kan ge oöverskådliga effekter för försörjning och livsbetingelser.
Det andra har att göra med överutnyttjande och nedslitning av naturen. Allt fler tvingas livnära sig på en krympande naturresursbas. Fattigdomen förvärrar problemen och driver utvecklingen i en nedåtgående spiral. Överexploatering leder till ökad fattigdom och därmed till ytterligare överexploatering. Problem med jordens bördighet uppstår när de naturliga kretsloppen bryts, när befolkningen lämnar landsbygden och konsumtionen sker långt från produktionen, när avfallet inte återförs till åkerjorden utan blir avfallsproblem och bördigheten måste lösas på konstgjord väg.
Problemen är svårbemästrade i både Nord och Syd. Åtgärder måste sättas in på båda håll. Lösningar finns i fungerande kretslopp, användning av förnyelsebar energi, återanvändning av material och näring, minimering av föroreningar i ekosystemen, uthålliga odlingsmetoder med fungerande markvård med växelbruk och djurhållning. Gödsel, avfall och växtrester ingår i då i ett fungerande näringskretslopp.
För att Lutherhjälpen skall vara trovärdig i arbetet på att söka höja medvetenheten om hållbar utveckling hos partner, måste ett arbete för en förändring av livsstil och konsumtionsmönster också ske i vår egen del av världen.
Huvuduppgiften inom detta område är att öka den ekologiska hållbarheten i de långsiktiga utvecklingsprogram Lutherhjälpen deltar i, speciellt med avseende på vattenförsörjning, markvård, trädplantering och hållbart jordbruk.
Livsmedelssäkerhet
Livsmedelssäkerhet har att göra med det för alla människor livsavgörande behovet av mat och rätt till mat. För att uppnå livsmedelssäkerhet krävs bl. a. tillräcklig produktion.
Idag produceras tillräckligt med livsmedel för att varje människa skall få äta sig mätt, men ändå lider minst 800 miljoner människor av undernäring. De flesta av dem för att de inte har ekonomiska möjligheter att skaffa sig mat. Den utbredda fattigdomen är således ett allvarligt hinder för livsmedelssäkerhet. Grundorsaken till svält är inte brist på mat utan brist på rättvisa.
Inte minst i Afrika, med dess många inbördeskrig och konflikter, som bl. a. skapar stora interna flyktingproblem, kan man se att politisk instabilitet i hög grad förhindrar livsmedelssäkerhet. I den meningen har också freds- och försoningsarbete med denna fråga att göra.
Tillgången till grundläggande utbildning för flickor och kvinnor är avgörande för att påverka familjestorlek, hälsosituation, fördelning av mat inom familjen och nyttjandet av naturresurserna. Insatser på dessa områden kan öka livsmedelssäkerheten.
Den fortsatta befolkningsökningen kommer att ställa stora krav på ökad produktion av livsmedel. Därför är utveckling av jordbruket – inte minst småjordbruket i syd – en nödvändighet. Stöd till denna sektor ökar självförsörjningsgraden och möjliggör produktion som också kan generera inkomster. För detta behöver människor rätt att äga mark och möjligheter att få lån. Denna fråga har alltså i hög grad med lokal resursmobilisering att göra. Markvårdsinsatser, vattenprogram, forskning, rådgivning och utbildning om lämpliga grödor, om organiskt jordbruk och förädling av jordbruksprodukter är centrala och hör ihop ekologiskt hållbar utveckling.
När livsmedelsproduktionen måste öka tilltar riskerna för miljön. Hur skall en inom 30 år fördubblad befolkning kunna livnära sig utan en fortsatt utarmning av naturresursbasen – jorden, vattnet, den genetiska mångfalden? Hur skall de enorma nödvändiga produktionsökningarna som fordras, kunna komma till stånd utan förlitan enbart på teknikutveckling och förhöjd avkastning per ha på framför allt jordarna i Europa och USA? Hur skall den omfattande jordförstöringen och sötvattenbristen hanteras? Skall Lutherhjälpen agera när västerländska företag stjäl kollektiv kunskap från tredje världen och hävdar att man kan ta patent på liv?
För att ändra dagens konsumtionsmönster måste de marknadsstörningar som subventioner i allmänhet och på livsmedel i synnerhet innebär, avskaffas. De försvårar dels många fattiga livsmedelsproducerande u-länders möjligheter att konkurrera på världsmarknaden, dels döljer de för konsumenterna de verkliga konsekvenserna av olika val.
Den globala kontrollen över livsmedelsindustrin och handeln med mat koncentreras alltmer och har blivit en maktfaktor som både hotar demokratin och försvårar de fattiga småbrukarnas – som utgör majoriteten av världen bönder av vilka de flesta är kvinnor – ansträngningar att åstadkomma självförsörjning och produktion för försäljning. Den europeiska jordbrukspolitiken behöver reformeras radikalt och det behövs avtal inom EU och inom Världshandelsorganisationen, som tar hänsyn till de fattigas situation och ger dem marknadstillträde.
Huvuduppgiften inom detta område är att arbeta med den internationella handelns betydelse för livsmedelssäkerhet, EU:s policy för jordbruksfrågor, patentfrågorna och relevant nätverksarbete.
Ekonomisk och social rättvisa
Konsekvenserna av en ekonomisk ideologi som enbart baseras på ekonomisk tillväxt och fria marknader har blivit tydliga. Tillväxt har inte automatiskt genererat arbetstillfällen i någon större utsträckning och inte kommit större delen av jordens befolkning till godo. Därför behöver fördelningsinstrument kopplas till tillväxten. En marknadsekonomi kan vara till nytta för svaga och fattiga grupper bara om den omfattas av ett ramverk med mänskliga och sociala förtecken.
Ett minskat statligt socialt ansvarstagande, avregleringar, exportsatsningar och privatiseringar utan sociala hänsyn har stått högt på dagordningen i många länder. Världsbanken har drivit dessa principer i de fattigaste och mest skuldtyngda länderna genom strukturanpassningsprogrammen. Världshandelsorganisationen (WTO) driver att en oreglerad handel är det bästa sättet att nå utveckling och skapa ekonomisk tillväxt för alla. Detta synsätt har dock utmanats av kyrkorna och många andra, som hävdar att en sådan ekonomisk politik ökar klyftorna mellan de som redan har tillgång till resurser och de som står utanför de globala marknaderna. Alltmer ökar insikten om nödvändigheten att det civila samhället är delaktigt i utformandet av den ekonomiska politiken och att förberedande arbete måste ske i demokratisk ordning. Det gäller att se till att det inte bara stannar vid ord.
Den växande klyftan mellan rika och fattiga är en tendens över hela världen. Trots att fattigdomen minskar procentuellt ökar antalet fattiga människor. Idag lever 1,5 miljarder människor i absolut fattigdom med en inkomst på 1 USD per person och dag. Världsbanken beräknar att de kommer att vara 1,9 miljarder om 15 år. Orsakerna till ökande fattigdom måste sökas i globala skeenden och strukturer, där krisen i Sydostasien 1997–98 är ett exempel på hur konsekvenserna fick bäras inte bara av människor i Asien utan av människor runt om i världen. Ännu finns inga system för att minimera riskerna för finanskriser likt den i Sydostasien.
95 procent av de 16 000 – varav 50 procent mellan 10 och 24 år – som varje dag smittas av HIV bor i fattiga länder, framför allt i Afrika. Fattigdom och könsrollsmönster är några av de viktigaste orsakerna till den ökande spridningen. Konsekvensen av den stora ökningen av HIV/AIDS är att både sociala och ekonomiska strukturer slås sönder. Därför måste denna insikt prägla utvecklingssamarbetet.
Den nya informationsteknologin, med sina många möjligheter, delar världen i två: de uppkopplade och de isolerade. Södra Asien, med 23 procent av världens befolkning, har mindre än en procent av Internetanvändarna. OECD-länderna, där 19 procent av världens befolkning bor, har 91 procent av användarna (UNDP 1999). De nya kommunikationsmöjligheterna gör också att kultur, värderingar och livsstil sprids snabbare och i större omfattning. Men den sprids framför allt i en riktning. På det sociala och kulturella området likformas värderingar, konsumism och materialism blir hörnpelare i människors livsåskådning och andliga värden går förlorade.
Nya mönster av global fattigdom medför att världsbilden ständigt förändras. Det geografiska nord och syd motsvarar inte riktigt den rika respektive fattiga världen idag. 1/3 av världens rikaste människor bor numera i det geografiska Syd. Klyftorna ökar samtidigt snabbast i USA, Storbritannien och Sverige.
Det är alltså nödvändigt att söka gemensamma lösningar på de globala problemen. I såväl Sverige som exempelvis Zimbabwe finns erfarenheter av utvecklingsarbete på lokal nivå, och det är ofta där som kreativiteten och fantasin finns för att hitta goda lösningar. På olika platser i uppstår allt fler grupper som arbetar inom en slags social ekonomi, i motsats till en offentlig eller marknadsbaserad. Det finns därför all anledning att utveckla mötesplatser för ömsesidigt lärande och delande av kunskaper mellan dessa grupper i Sverige och Lutherhjälpens samarbetspartner.
Huvuduppgifterna inom detta område är att arbeta med handelsfrågor, dels genom att påverka utformningen av de globala handelsreglerna, och dels genom en kraftfull mobilisering av människor som medvetna konsumenter, bland annat genom att handla Rättvisemärkt. En av utmaningarna är att hitta fruktbara samverkansformer, både med nätverk och samarbetspartner i Syd och med andra svenska organisationer och enskilda. Skuldfrågorna fortsätter att vara ett viktigt område som främst utvecklas och bearbetas inom nätverket Jubel 2000. Därutöver är etik och värderingar i relation till ekonomi och social rättvisa ett övergripande område som ständigt måste bearbetas inom såväl kyrkans sfär som i samhället i övrigt. Påverkan av Världsbankens policy fortsätter att vara en viktig uppgift.
Arbetsmetoder
Lutherhjälpen arbetar utifrån fyra arbetsmetoder: långsiktiga utvecklingsprogram, katastrofbistånd, påverkansarbete samt mobilisering och delande av resurser. Lutherhjälpen arbetar på olika sätt beroende på situationen och vilka frågor det gäller. Det är dock omöjligt att dra några skarpa gränser mellan de olika arbetsmetoderna; de berör och samverkar med varandra.
Avgränsningar
De prioriterade områdena är det primära redskapet för avgränsningar. Från att tidigare främst ha fokuserat på geografiska avgränsningar förskjuts nu tyngdpunkten mot tematiska områden. Dessa preciseras sedan i huvud- och delprogrammen genom effektmålen. Huvudprogrammet Analys, policy och påverkan är under uppbyggnad och effektmålen kommer ytterligare att utvecklas under perioden.
Verksamhetsområdets huvudprogram
Verksamhetsområdet internationell diakoni är organiserat i tre huvudprogram:
Inom Huvudprogram Utland utförs långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofbistånd. Arbetet bedrivs inom de multilaterala nätverken och tillsammans med kyrkor och organisationer utomlands.
Inom Huvudprogram Sverige utförs det arbete som riktas mot församlingar, stift och enskilda i Svenska kyrkan. Insamlings-, informations- och utbildningsarbete samlas inom detta program.
Inom Huvudprogram Analys, policy och påverkan utförs dels arbete som syftar till att förnya utvecklingssamarbetet, dels det påverkansarbete som utförs av svenska och internationella ekumeniska nätverk och tillsammans med andra organisationer inom utvecklingssamarbetet.
Under huvudprogrammen sorterar delprogram i vilka verksamheterna organiseras i enlighet med nämndens prioriteringar.
16.2.1 Huvudprogram Utland
Utlandsprogrammet är relaterat till Lutherhjälpens insatser i samverkan med framförallt kyrkor, kyrkliga och ekumeniska organisationer samt övriga partners utanför Sverige. Huvuduppgifterna för samarbetet är att bekämpa fattigdom och orättvisor, samt att skapa förutsättningar för att människor skall få självkänsla och självständighet. Utvecklingen är en process som bygger på människors initiativ, vilja och arbete för förändring. Verksamheten initieras, planeras och genomförs därför i första hand av partners i samarbete med Lutherhjälpen.
Organisation
I huvudprogrammet finns sju delprogram:
- Afrika
- Asien
- Latinamerika
- Mellanöstern
- Europa
- Globalt
- Katastrof
Arbetsmetoder
Långsiktiga utvecklingsprogram
De långsiktiga utvecklingsprogrammen skall ge effekter på lång sikt och skapa förutsättningar för människors självförsörjning och göra dem oberoende av bistånd. Hjälp till självhjälp är en ledstjärna. Programmen är alltid integrerade och innehåller flera komponenter. Människor skall själva avgöra vilka åtgärder som bäst behövs för att förändra situationen.
Katastrofbistånd
I alla katastrofsituationer, antingen de är akuta eller långvarigt pågående, vill Lutherhjälpen arbeta tillsammans med befintliga lokala strukturer genom att stärka dessa. De flesta katastrofer har flera orsaker och är därför komplexa till sin natur. Därför måste insatserna redan från början präglas av ett långsiktigt tänkande. Lutherhjälpen vill uppmärksamma de psykosociala behoven i större utsträckning och skaffa sig speciell kompetens inom området.
Påverkansarbete
Lutherhjälpens påverkansarbete bör koncentreras till de fyra prioriterade områdena, som inbördes har många beröringspunkter. Det måste finnas beredskap att utöva påtryckning på nationella, regionala och internationella myndigheter och institutioner, som har makt att förändra makrostrukturer, som är orättfärdiga. Detta arbete måste ske i samverkan med partner och inom de nätverk Lutherhjälpen verkar.
Kontinuerlig fortlöpande verksamhet
Inom delprogrammen avgränsas arbetet av effektmål som relaterar dels till partners inriktningsmål, effektmål och aktivitetsmål och dels till kansliets aktivitetsmål. Detta arbetssätt innebär en kontinuerlig process i vilken de olika aktiviteterna utvecklas inom en ram för utbyte mellan partners och Lutherhjälpen samt mellan partners.
Verksamheten utvecklas inom ramen för de fyra prioriterade områdena. Tyngdpunkten ligger på samarbetet inom Lutherska Världsförbundet, Kyrkornas Världsråd, Aprodev och andra nätverk och samarbetsorganisationer inom utvecklingssamarbetet. Detta samarbete förutsätter ett kontinuerligt och nära deltagande i det gemensamma utvecklandet av detta arbete.
Verksamhetens utvecklingsmöjligheter och avveckling av verksamheten
Utvecklingssamarbetet står inför stora förändringar, vilket självklart också påverkar Lutherhjälpens arbete. Utvecklingsprogrammen får en allt större roll för att ta fram lokala modeller för en hållbar utveckling, inte så mycket vara ett instrument för resursöverföring för att avhjälpa en dålig situation. De program som får stöd kommer att vara strategiska insatser och måste stå i relation till ett globalt påverkansarbete.
Lutherhjälpens katastrofbistånd kommer att förstärkas med egen kompetens inom det psykosociala området.
Arbete som inte står i relation till de prioriterade områden och där inte skäl för undantag finns måste avvecklas. Det är en process som kan ta fem till tio år.
Effektmål
Tyngdpunkten av huvudprogrammets arbete beskrivs i delprogrammens effektmål. Huvudprogrammets effektmål är därför generella och sammanfattande. De beskriver, inom de prioriterade områdena, relationen till samarbetet på den internationella nivån i olika centrala nätverk och organisationer. Arbetet i delprogrammen beskriver samarbetet inom regionerna.
· Att alternativa biståndsformer, såsom sparande och krediter, som en del av långsiktigt utvecklingssamarbete skall ha vidareutvecklats i samarbete med internationella ekumeniska organisationer och nätverk.
· Att arbetet för en hållbar utveckling skall ha konkretiserats i samarbete med internationella ekumeniska organisationer och nätverk.
· Att de grundläggande hindren för livsmedelssäkerhet skall ha analyserats inom Lutherhjälpens nätverk.
· Att instrument för utvärdering av självförsörjningsgraden skall ha utvecklats.
· Att de globala rättvisefrågorna bearbetas och analyseras så att överenskommelser skall ha kunnat slutas inom de ekumeniska nätverken om åtgärder, metoder och fokus i arbetet.
· Att antalet kvinnor som fått utbildning i ledarskap skall ha ökat samt att arbetet för jämställdhet skall ha dokumenterats.
· Att Lutherhjälpen skall ha mött partners behov av ökad kompetens för att hantera akuta katastrofer.
16.2.2 Huvudprogram Sverige
Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och därför är Svenska kyrkans internationella arbete ett ansvar för hela kyrkan. Samverkan med andra delar av Svenska kyrkan – stift, församlingar, inomkyrkliga rörelser och andra organ på nationell nivå – är nödvändigt för att kunna fullgöra ett gemensamt ansvarstagande. På samma sätt har erfarenheterna från det internationella arbetet bidrag att ge till Svenska kyrkans arbete på hemmaplan, till exempel när det gäller förståelsen av missionsuppdraget i vår tid och diakonins samhällskritiska roll. Detta behov understryks av de utmaningar som globaliseringen ger.
Sverigeprogrammet har här en viktig funktion då detta huvudprogram rymmer en stor del av det arbete som riktar sig till kyrkans stift, församlingar samt alla som vill engagera sig för Lutherhjälpens arbete. Arbetet är inriktat på att på olika sätt skapa kunskap om och väcka och fördjupa engagemang för internationellt utvecklingssamarbete. Det handlar i första hand om informations-, utbildnings- och insamlingsinsatser av olika slag och syftar till att skapa möjligheter till engagemang samt en fördjupad syn på kyrkans uppdrag i internationell diakoni.
Församlingar, kontrakt och stift har till uppgift att utse ombud och grupper för att driva det internationella arbetet. Detta understryks av den nya kyrkoordningen. Lutherhjälpens arbete i Sverige vilar på ombuden som därmed, tillsammans med de kyrkliga profilutbildningarna, är de viktigaste målgrupperna för centrala utbildningsinsatser och information.
Organisation
Huvudprogram Sverige är indelat i följande delprogram:
Arbetsmetod
Mobilisering och delande av resurser
Innehållet i Lutherhjälpens fyra prioriterade områden utgör givetvis också det centrala innehållet i huvudprogram Sverige. I den utåtriktade informationen är ett visst mått av förenkling ofta nödvändig, men den får inte gå så långt att budskapet saknar kärna. Syftet är att väcka ett första engagemang för rättvisefrågorna som sedan kan ta sig olika uttryck.. Utbildning och folkbildning kring internationella rättvisefrågor skall bredda och fördjupa engagemanget och kunskapen bland främst ombud och anställda inom Svenska kyrkan. Även om insamlingsverksamheten handlar om att bibehålla och öka givandet, är den samtidigt ett viktigt och självklart tillfälle att förmedla kunskap om utvecklingssamarbetets innehåll. På samma gång visar den på delandet som livshållning.
Allt arbete i Sverige bör baseras på samarbetspartners delaktighet. Det handlar om ett delande av kunskaper, erfarenheter och visioner utifrån vilka Lutherhjälpen kan informera, utbilda och samla in pengar.
Kontinuerlig fortlöpande verksamhet
Informationsarbetet sker bland annat i form av produktion av tidsskrifter och nyhetsbrev till ombud och givare, produktion av trycksaker, annonser, utställningar och videofilmer, kontakter och samarbete med massmedia. Ett stort arbete läggs ner på ombudsutbildningar, medverkan i kyrkliga utbildningar, seminarier och mötesplatser av olika slag samt stipendiatprogram för ungdomar. Särskilda satsningar görs under fasteaktionen då c:a en tredjedel av årets insamlade medel samlas in. Ett kontinuerligt arbete med information och givarkontakt pågår under hela året.
Verksamhetens utvecklingsmöjligheter och avveckling av verksamhet
Den nya kyrkoordningen för Svenska kyrkan uttrycker tydligt att diakoni är en dimension i församlingens grundläggande uppgift. Den öppnar också nya möjligheter för församlingar och stift att arbeta med internationella frågor och internationellt samarbete. De erfarenheter som Svenska kyrkan, genom den internationella diakonin, har skaffat sig är en viktig grund att stå på. Lutherhjälpen har här ett ansvar för samordning, inspiration och utbildning.
Det finns en stor utvecklingspotential i samverkan med stift och församlingar då det gäller att finna nya modeller för att kanalisera engagemang och aktiviteter så att Svenska kyrkan blir en aktiv partner i utvecklingssamarbetet och inte enbart biståndsgivare.
De som engagerar sig för Lutherhjälpen är till stor del äldre människor. Hälften av givarna är äldre än 65 år. Därför är det nödvändigt att väcka engagemang bland andra grupper. Ett sätt är att lyfta fram fokuseringen på prioriterade områden. Stipendie- och utbytesprogram är ett viktigt instrument för ett fördjupat engagemang bland alla åldersgrupper.
Det är väsentligt att Svenska kyrkans engagemang för internationell diakoni baseras på insamlade medel. Detta är också ett uttryck för människors och församlingars vilja att leva i solidaritet med andra människor. För framtiden är det avgörande att Lutherhjälpen fortsätter att utarbeta metoder som stimulerar till ett regelbundet och självklart delande/givande för enskilda, församlingar och grupper. Därmed möjliggöras också en självständighet till att i samverkan med partner bestämma vilken typ av arbete som skall bedrivas.
En kunnig och engagerad ombudskår är livsviktig för Lutherhjälpens arbete. Därför behöver denna grupp prioriteras.
Lutherhjälpen behöver satsa mer på IT-mediet. Det mediets snabbhet kräver en ständig uppdatering och förnyelse av innehållet för att besökarna skall upptäcka att Lutherhjälpens hemsida är informativ och attraktiv.
Effektmål
Huvudprogrammets effektmål är därför snarast att se som exempel på vilken typ av effektmål som inryms i huvudprogrammet. Övriga effektmål återfinns i nämndens referensmaterial.
· att Lutherhjälpen under perioden 2001–2003 skall samla in minst 120 miljoner kronor per år
· att 60 % av de insamlade medlen skall komma från aktiviteter i församlingar, pastorat och stift
· att 75 procent av svenska folket skall känna till Lutherhjälpen
· att 30 procent av kyrkoråden skall känna till huvudinnehållet i Lutherhjälpens verksamhet
· att stipendieprogrammet Ung i den världsvida kyrkan till år 2004 skall omvandlats till ett utbytesprogram som innebär att lika många som sänds ut också tas emot i Sverige
· att en genomtänkt årscykel för utbildning och information i relation till människor under 30 år skall ha etablerats.
16.2.3 Huvudprogram Analys, policy och påverkan
I strävan efter ett rättvist och hållbart samhälle är det nödvändigt att inse att Nord är en del av problemet. Därför är det inte lika lätt längre att dela upp verksamheten enbart mellan Sverige och utland. Utvecklingssamarbetet, liksom all diakoni, måste vara beredd att vara obekväm, både i Sverige och globalt. Påverkansarbete gentemot beslutsfattare på olika nivåer, baserat på gemensamma erfarenheter inom utvecklingssamarbetet, blir ett viktigt instrument i försöken att förändra orättvisa situationer. För att ett påverkansarbete skall bli trovärdigt måste det bygga på ett brett engagemang och fördjupade kunskaper.
Kunskap om orättvisa globala förhållanden känns ofta svårbegripliga och omöjliga att åtgärda. Det skapar vanmakt. Det är därför viktigt att människor får möjlighet att mötas för att med fantasi och kreativitet hitta redskap som på olika sätt motverkar och åtgärdar orättvisorna. Det är också Lutherhjälpens uppgift att vara med och utveckla och erbjuda olika verktyg som kan ge människor ingångar i problemställningarna, och redskap för att stödja människor att bryta med sin vanmakt. Olika former av möten mellan människor, utbildning, utbyte av erfarenheter och kunskaper som handlar om orättvisa strukturer och att alla är en del av både problem och möjligheter, blir därför nödvändig hos alla parter, både i Sverige och i andra länder. Det är bakgrunden till det nyinrättade huvudprogrammet.
Programmets syfte, gemensamt för Lutherhjälpen och SKM, är:
- att formulera teologi och strategier för internationell mission och internationellt utvecklingssamarbete,
- att utifrån tillhörigheten till en världsvid kyrka bearbeta frågor om kyrkans uppgift och självförståelse i vår tid,
- att stimulera till teologisk reflektion och analys om kyrkans roll i samhället ur ett globalt perspektiv,
- att i samverkan med andra organisationer påverka samhällsdebatt, beslutsfattare i olika svenska myndigheter och relevanta internationella organ samt en bred opinion i frågor relaterade till SKM:s och Lutherhjälpens bärande principer, arbetsmetoder och prioriterade områden,
- att synliggöra sambanden mellan globala och lokala frågor,
- att vidareutveckla och pröva metoder för globalt samarbete och nätverksarbete för reflektion, analys, verksamhetsutveckling och påverkansarbete,
- att utveckla Svenska kyrkans roll som möjliggörare av möten mellan partner som har intressen av utbyte av erfarenheter och dialog inom de prioriterade områdena,
- att stimulera till och arbeta med omvärldsanalys ur ett globalt perspektiv,
- att utveckla och formulera policy och strategi för de prioriterade områdena.
Utgångspunkten för opinionsbildning och påverkansarbete är att varje människa är medaktör i skeenden på såväl lokal som global nivå och att det vi gör påverkar människor i andra delar av världen. Syftet med opinionsbildningen är förändring. Var och en har ett ansvar att i att bilda sig en uppfattning om hur världen fungerar på global och lokal nivå, tänka igenom vilken slags utveckling man önskar och utifrån detta bestämma sig för vad man kan göra som enskild och tillsammans med andra för att förändra det som skapar orättvisor.
Opinionsbildningen inbegriper på så sätt olika former av information, kommunikation och utbildningsinsatser och mobilisering. Samverkan med andra kyrkor, ekumeniska organ och organisationer i nätverk både lokalt, nationellt och internationellt är viktiga i detta arbete. Som exempel kan nämnas det forsatta arbetet med Jubel 2000, där skuldavskrivningskampanjen för många människor har fungerat som ingång till en problemställning som är mycket mer komplex. Rättvis handel är ett område där informationsarbete om konsumentmakt och aktiviteter som Rättvisemärkt och Sackeus ingår. Detta arbete syftar till att påverka producenternas situation, så att de får rättvist betalt för sina produkter, samt har rätt att organisera sig. Samtidigt utgör det ett verktyg för konsumenter i Sverige att påverka ett orättvist globalt handelssystem.
Utgångspunkten för lobbyarbete är densamma som för opinionsbildning men målgruppen är ofta mer fokuserad. Syftet är att påverka de beslutsfattare, myndigheter och institutioner på lokal, regionalnationell och global nivå som har makt att förändra orättfärdiga strukturer. En viktig del av lobbyarbetet är därmed att skapa dialog omkring effekter och konsekvenser av olika beslut samt presentera möjliga alternativ som exempelvis utarbetats inom våra multilaterala nätverk och av samarbetspartner.
Ett relevant lobbyarbete kräver ett omfattande analys- och strategiarbete, vilket i sin tur bland annat innebär samarbete i nätverk på nationell och global nivå. Allt detta kommer att var viktiga uppgifter inom huvudprogrammet.
Avgränsningar
I programmet Analys, policy och påverkan ingår inte:
- att förfina eller utveckla tekniska metoder som Lutherhjälpen stöder,
- att vidareutveckla arbete som bedrivs inom de geografiska områden,
- att ta in konsulter för utveckling eller analys av arbete som Lutherhjälpen stöder i utlandsprogrammet,
- att ge anslag till andra organisationer som bedriver arbete inom samma områden.
Huvudprogrammets organisation
Huvudprogrammet är ännu inte indelat i delprogram. Det arbete som tidigare bedrevs i delprogrammen Idé och utveckling och opinionsbildning är i sina huvuddelar överfört till det nya huvudprogrammet.
Arbetsmetod
Påverkansarbete
Lutherhjälpens påverkansarbete måste ske på många fronter, men bör koncentreras till de fyra prioriterade områdena, som inbördes har många beröringspunkter. Information, kontinuerlig utbildning/folkbildning och opinionsbildning för attitydförändring är nödvändiga. Det måste också finnas beredskap att utöva påtryckning på nationella, regionala och internationella myndigheter och institutioner, som har makt att förändra makrostrukturer, som är orättfärdiga. Detta arbete måste ske i samverkan med partner och inom de nätverk Lutherhjälpen verkar.
Effektmål
· Att människor i Sverige skall ha erhållit ökad kompetens och vilja att delta i påverkansarbete i frågor som relaterar till Lutherhjälpens prioriterade områden.
· Att två samarbetspartner skall kunna uttrycka ett positivt omdöme om samarbetet med Lutherhjälpen i ett gemensamt påverkansarbete.
· Att Rättvisemärkt skall ha blivit självbärande.
· Att riktlinjer för de prioriterade områdena skall ha utarbetats före utgången av år 2001.
· Att ha initierat en debatt kring utvecklingssamarbete och Svenska kyrkans roll i detta.
· Att i samverkan med andra organisationer och partner inom utvecklingsområdet ha skapat opinion i frågor som relaterar till Lutherhjälpens prioriterade områden.
· Att ha gjort en studie om sambandet mellan vapenhandel, bistånd och konfliktförebyggande arbete relaterad till den samverkan Lutherhjälpen och Svenska kyrkan står i.
Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömningar av ekonomiska resurser
Lutherhjälpens intäkter har framför allt fyra källor: insamlade medel (inkl netto av kapitalförvaltning), medel från Sida, medel från den nationella nivån samt det vi kallar övriga intäkter d.v.s. anslag från Radiohjälpen, EU medel etc. Följande tabell visar fördelningen i tkr i detaljbudget för 1999 och 2000, respektive förslag till rambudget för år 2001.
|
|
1999
|
%
|
2000
|
%
|
2001
|
%
|
Insamlade medel
|
132 746
|
63,5%
|
132 282
|
58%
|
132 632
|
58%
|
Sida medel
|
74 080
|
35,4%
|
90 096
|
40%
|
90 096
|
40%
|
Nationell nivå
|
2 402
|
1,1%
|
4 579
|
2%
|
5 000
|
2%
|
Summa
|
209 228
|
100%
|
226 957
|
100%
|
227 728
|
100%
|
(insamlade medel + netto av kapitalförvaltningen)
Under de senaste åren har Lutherhjälpen arbetat med att förbättra insamlingsmetoderna och samtidigt finna en realistisk intäktsnivå. Målsättningen är att samla in 120 miljoner kr/år vilket också är den nivå som kontinuerlig analys visat vara en realistisk ”basnivå”. Det är dock viktigt att uppmärksamma att det blir svårare och svårare att samla in pengar. Konkurrensen om givarnas pengar ökar hela tiden. Erfarenheten visar också hur stort inflytande media har på givandet och hur det riktas, vilket kan vara vanskligt för de långsiktiga åtaganden som Lutherhjälpen har.
Ökade insatser från kansliets sida krävs för att upprätthålla den goda trend som insamlingsresultaten visat den senaste tiden. Den personella kapacitet som finns räcker inte för att i tillräcklig utsträckning utveckla metoder och relationer. Kontakten med givarna är oerhört viktig för att Lutherhjälpen skall kunna behålla engagemanget hos de givare som t.ex. genom den uppmärksamhet massmedia gett åt en viss katastrofinsats, gett en gåva till Lutherhjälpens arbete. Det gäller framför allt att finna modeller som stimulerar till ökat regelbundet givande både för enskilda och församlingar. Ett medvetet arbete krävs dessutom för att på ett samlat och långsiktigt sätt tillvarata möjligheten för församlingar att avsätta medel för internationellt arbete.
Lutherhjälpens två prioriteringar för metod- och relationsutveckling vad avser insamling gäller ökat temagivande och testamenten. Bedömningen är att det på bägge områdena finns en stor potential för ett ökat givande.
Nivån på Sidamedel är tämligen konstant. Samtal pågår med Sida om vidgade kriterier för finansiering med Sidamedel.
Den nationella finansieringsandelen med kyrkofondsmedel av Lutherhjälpens verksamhet är idag låg. Det långsiktiga målet är att nå en kostnadstäckning för de fasta kanslikostnaderna i Uppsala. Det skulle innebära mer likabehandling av nationell och internationell verksamhet, samt ge en tydlighet i att insamlade medel entydigt och direkt finansierar kyrkans internationella åtaganden. Lutherhjälpens fasta kanslikostnader, minus insamlingskostnader och kostnader för opinions- och påverkansarbete som direkt relaterar till verksamheten, uppgår till storleksordningen 20 miljoner kronor. Kyrkomötet 1999 beslöt att ange den nationella finansieringsnivån till 5 miljoner kronor 2001 och 5,3 2002. Nämnden har föreslagit att nivån för 2003 anges till 7,5 miljoner kronor. Kyrkostyrelsen biträder detta förslag.
Fokus i Lutherhjälpens arbete utvecklas allt mera mot lokal resursmobilisering i dess vidaste bemärkelse. Målsättningen att bidra till att skapa förutsättningar och undanröja hinder för utveckling kräver relevanta resurser och kompetens för att avslöja och bekämpa orättvisa strukturer. Drygt 50 års erfarenheter av internationellt bistånd och utvecklingssamarbete har visat att projektverksamhet och resursöverföring i dess snävare bemärkelse har svårt att bidra till en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Därför måste Lutherhjälpen fortsätta att finna nya modeller för utvecklingssamarbete och internationell samverkan.
I det akuta katastrofbiståndet avser Lutherhjälpen att utveckla en särskild kompetens för psykosociala katastrofrehabilitering.
Arbetet inom huvudprogram Sverige syftar till att på olika sätt ge förutsättningar för Lutherhjälpen att arbeta genom insamlings-, informations- och utbildningsarbete. En tillkommande uppgift är att aktivt bidra till en ökad integrering mellan nationellt och internationellt arbete i Svenska kyrkan. Lutherhjälpens långa erfarenhet av internationell diakoni har mycket att tillföra den nationella diakonin, precis som erfarenheterna från den nationella diakonin har mycket att tillföra den internationella. Enligt Kyrkostyrelsens bedömning kan en del av det mycket goda resultatet av kapitalförvaltningen under 1999 tas i anspråk för utvecklingsinriktade insatser i Sverigearbetet utan att givarnas önskemål äventyras.
Nämnden skall under perioden intensifiera samarbetet och dialogen med nämnden för Svenska kyrkan mission och EFS-rådet för att fördjupa den gemensamma synen på hur Svenska kyrkans internationella uppdrag skall utvecklas i framtiden.
Verksamhetsområdets rambudget
Beloppen anges i tkr.
