15. Nämnden för Svenska kyrkans mission

15.1 Nämnden

I enlighet med sin instruktion (CsSkr 1999:4) skall nämnden för Svenska kyrkans mission (SKM) samordna, planera och utveckla Svenska kyrkans församlingars missionsengagemang och i gemenskap med hela Kristi kyrka delta i Guds mission i världen. Härvid har nämnden uppdraget:

att representera Svenska kyrkan särskilt i fråga om internationell mission,

att i missionsinsatser samverka med kyrkor, till vilka Svenska kyrkan har särskilda relationer,

att svara för kontakterna med kyrkornas gemensamma och internationella organ för mission och i mån av tillgång på medel stödja särskilda missionsinsatser inom ramen för deras verksamhet,

att verka för internationellt och ekumeniskt samordnad planering av nya missionsinsatser och fullfölja Svenska kyrkans kallelse till mission i nya uppgifter,

att genom sin ombudsorganisation och på annat sätt förmedla kunskap om mission till församlingar och enskilda samt svara för att kontakter och utbyte mellan kyrkorna i mission aktualiseras och i mån av tillgång på medel förverkligas i församlingarna,

att förmedla internationell erfarenhet av mission och kyrkoliv till andra nämnder och organ i Svenska kyrkan,

att insamla och fördela medel för nämndens verksamhet samt utbilda medarbetare och missionsombud,

att utifrån en kristen människosyn i all sin verksamhet hävda ett internationellt rättviseperspektiv, mänskliga rättigheter samt jämställdhet mellan kvinnor och män.

Nämnden styr över verksamhetsområdet Internationell mission och har för arbetet inom detta verksamhetsområde fastställt följande inriktningsmål:

Inriktningsmål

£ Svenska kyrkans mission skall genom delande och samverkan i den världsvida kyrkan förmedla evangeliet om Guds rike, om befrielsen i Kristus och om ett nytt liv i den heliga Anden.

£ Svenska kyrkans mission skall bygga och vårda djupa, varaktiga och ömsesidiga relationer mellan kyrkor, stift och församlingar i den världsvida kyrkan och därigenom ge möjligheter till delande av såväl andliga som materiella resurser.

£ Svenska kyrkans mission skall väcka och fördjupa Svenska kyrkans församlingars engagemang för internationell mission och ge dem förutsättningar att uttrycka sitt engagemang i handling.

£ Svenska kyrkans mission skall genom reflektion och dialog inom Svenska kyrkan och i ekumenisk samverkan formulera teologi och strategier för mission i vår tid.

£ Svenska kyrkans mission skall tillsammans med kyrkor och organisationer stärka det kristna vittnesbördet genom att arbeta för internationell rättvisa, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män samt ett ansvarigt förhållningssätt gentemot skapelsen.

15.2 Verksamhetsområdet Internationell mission

Verksamhetens kostnader

detaljbudget år 2000	rambudget år 2001	rambudget år 2002	rambudget år 2003
109,592 mkr	105,543 mkr	107,353 mkr	109,300 mkr

Andel nationell finansiering

detaljbudget år 2000	rambudget år 2001	rambudget år 2002	rambudget år 2003
5,081 mkr	5,502 mkr	5,923 mkr	8,500 mkr

Svenska kyrkans arbete med internationell mission handlar främst om att skapa förutsättningar för ett möte mellan församlingar i Svenska kyrkan och den världsvida kyrkan – för att till ömsesidigt stöd kunna dela tro, erfarenheter och resurser. Inte minst genom att mission lyfts fram i den nya kyrkordningen som en församlingens grundläggande uppgift ökar möjligheten och behoven till ömsesidighet i missionsarbetet. Arbetet vilar till övervägande del på de pengar människor avstår i kollekter och andra insamlingar och kommer de närmaste åren att ligga på en omslutning av drygt 100 miljoner kronor. Andelen nationell finansiering, för att täcka delar av kanslikostnaderna i Sverige, föreslås öka från dagens 5 miljoner kronor till 8,5 miljoner 2003.

Kyrkans uppdrag är att vittna om Kristus, att tjäna och upprätta människor och att leva i gemenskap och enhet i Gud. Detta uppdrag i dess helhet kallar vi mission. Oftast används ord som förkunnelse eller vittnesbörd, tjänst eller diakoni, gudstjänst och gemenskap för att beskriva de olika delarna i uppdraget. Genom att visa på vägar till försoning och upprättelse för människor är kyrkan på olika sätt med och upprättar tecken på Guds rike. Svenska kyrkans missions arbete är insatt i detta större sammanhang, som en del av Svenska kyrkans sätt att svara mot sin kallelse till deltagande i Guds mission. SKM:s huvuduppgift är att stödja lokala självständiga kyrkor i deras kallelse till mission. Verksamhetsområdet inrymmer därför samarbete kring alla dessa olika delar av missionsuppdraget.

Svenska kyrkans mission har allt sedan tillkomsten varit en kyrkomission och betonar därmed att mission är hela kyrkans ansvar och en integrerad del av kyrkans verksamhet. SKM är Svenska kyrkans organ för internationell mission och arbetar inom ramen för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Uppdraget som uttryck för kyrkomission handlar om att förverkliga församlingars delaktighet i den världsvida kristenhetens liv och arbete för enhet, rättvisa och människans värdighet. Kyrkomission innebär också att SKM i första hand samverkar med kyrkor och ekumeniska organisationer och nätverk. Kyrkornas sätt att utforma sitt arbete avgörs bland annat av det lokala samhälle i vilket de verkar och av vilka prioriteringar de gör utifrån sin förståelse av missionsuppdraget i dess helhet. SKM lägger stor vikt vid teologiskt arbete med frågor om missionssyn och förankring i den lokala kulturen. Sändande av missionärer som lokala medarbetare och tecken på samhörighet i en världsvid kyrka är också en viktig del av arbetet.

I lagen om Svenska kyrkan och i den nya kyrkoordningen får begreppet mission uttryckligen status som en aspekt av varje församlings grundläggande uppgift (tillsammans med gudstjänst, undervisning och diakoni). Detta innebär nya krav på missionsteologisk reflektion i Svenska kyrkan. I det arbetet vill SKM ge sitt bidrag, baserat på lång erfarenhet av internationellt samarbete i mission. Gränsen mellan lokalt och globalt krymper. Världen finns närvarande också i Sverige och de globala strukturerna påverkar vårt land på liknande sätt som de länder i vilka SKM:s samarbetspartner lever. Utifrån den nya kyrkoordningen kommer nämnden för Svenska kyrkans mission under perioden att samverka med nämnden för kyrkolivets utveckling för att åstadkomma bättre samordning och större tydlighet kring de olika verksamhetsområdenas ansvar för arbetet med missionsfrågor i Sverige.

Sedan år 1998 pågår en rådslagsprocess om mission. I den deltar både stiftsmissionsråd, missionsombud och representanter för SKM:s samarbetskyrkor och organisationer. Processen skall leda till att nya riktlinjer för Svenska kyrkans internationella missionsarbete antas av nämnden under år 2000. Arbetet med de nya riktlinjerna avspeglas i viss utsträckning i årets mål- och ramskrivningar, men kommer att få fullt genomslag först i mål- och ram för 2002-04.

Nämnden har fastställt tre bärande principer, sex prioriterade områden och tre arbetsmetoder som grundläggande för arbetet inom verksamhetsområdet. All verksamhet har att prövas utifrån dessa:

Bärande principer

De bärande principerna utgör de grundvärderingar som arbetet formas utifrån. De är också avgränsande, i betydelsen att SKM inte stödjer eller samverkar i arbete som står i strid med dessa principer.

Ekumeniskt arbete

Grundläggande för Svenska kyrkans mission är dess ekumeniska profil. Stark tonvikt läggs vid ekumeniskt samarbete mellan kyrkor, kontakter med kyrkor utanför den egna evangelisk-lutherska traditionen och en strävan att inom den lutherska gemenskapen bidra med ekumeniska perspektiv.

Relationer och möten

Mission tar i hög grad form genom möten mellan människor. Svenska kyrkan prioriterar i sitt missionsarbete uppbyggande och stödjande av relationer och möten. Detta uttrycks bland annat genom att vårda och leva i långsiktiga kyrkorelationer, sändande av missionärer, olika former av utbytesprogram och arbete med religionsmöte. I detta arbete vill SKM söka former för större ömsesidighet och ge samarbetspartners möjlighet till delaktighet i formuleringen av SKM:s mål.

De utsattas perspektiv

I sin internationella mission prioriterar Svenska kyrkan de utsattas perspektiv. Att resa tecken på Guds rike innebär att vara medveten om och ifrågasätta förtryck och maktrelationer som har en negativ inverkan på människors värdighet och möjligheter till utveckling och växt. Därför vill SKM integrera frågorna om internationell rättvisa, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män i allt sitt arbete. Särskilt viktigt är det att uppmärksamhet ägnas åt barnens situation i såväl kyrka som samhälle.

Prioriterade områden

De sex prioriterade områdena utgör de grundläggande verksamhetsteman som återkommer inom delprogrammen. De är ursprungligen formulerade utifrån utlandsverksamheten, men styr även de andra två huvudprogrammen, som i sitt arbete ständigt måste relatera till dem och formas utifrån dem.

Kyrko- och församlingsutveckling

Att bygga lokala kyrkor och församlingar med egen sakramentsförvaltning och eget prästerskap var en gång den svenska kyrkomissionens mål. I relation till de lokala kyrkorna är Svenska kyrkans uppgift idag främjande och stödjande såväl som lyssnande och lärande.

För att kyrkor och församlingar skall utvecklas är det viktigt att insatser som syftar till enhet och förnyelse stöds. En källa till denna förnyelse är den egna kontexten, en annan den världsvida gemenskapen. Inom ramen för de ekumeniska nätverken, globalt, regionalt och lokalt, sammanförs båda dessa aspekter. Ekumeniskt arbete är en fråga av stor vikt för lokala kyrkors möjlighet till utveckling.

I regel drivs församlingsverksamheten med den inhemska kyrkans egna insamlade medel. Utvecklingen av församlingsarbetet kräver dock större resurser än de inhemska kyrkorna har. Arbete med att mobilisera lokala resurser och höja den ekonomiska och administrativa kompetensen är avgörande både för ett gott förvaltande av de begränsade resurser som finns och för att minska det ekonomiska beroende som ofta råder mellan kyrkorna i nord och i syd.

De som oftast får stryka på foten när resurser saknas är barn, ungdomar och kvinnor. Överallt i världen är det kvinnorna som bär upp kyrkornas arbete. Ändå finns de sällan med i de beslutande strukturerna. Utbildning och ledarskapsutveckling för kvinnor och andra marginaliserade grupper förbättrar förutsättningarna för ökad demokrati i kyrkans liv.

På många håll i världen är utvecklingen av församlingsarbetet avgörande för den roll kyrkan kan spela i uppbyggandet av ett rättvist och fredligt samhälle. Inte minst genom sitt vitt spridda nätverk av församlingar på basplanet kan kyrkorna bli viktiga faktorer i arbete för fred och försoning, och en stomme i utvecklingsarbete av olika slag. En särskilt viktig utmaning för kyrkan är den ökade betoningen av frågan om etnicitet.

Teologisk utbildning och reflektion

Teologisk utbildning har varit en prioritering för Svenska kyrkans mission ända från början. I stora delar av världen råder det i kyrkorna en brist på utbildade präster. Vid de teologiska seminarierna saknas ibland såväl kompetenta lärare som tillräcklig teologisk litteratur och möjlighet till pastoral träning. Många kyrkor löser behovet av utbildade präster och evangelister genom distansundervisning. Stor vikt läggs även vid att göra teologisk utbildning tillgänglig för kvinnor.

Under lång tid har den västerländskt orienterade teologin och liturgin dominerat inom prästutbildningen i tredje världen. Sedan början av sjuttiotalet pågår där ett arbete med att forma teologi och kyrkoliv med rötter i den egna verkligheten. Det handlar dels om att relatera evangeliet till den sociala, ekonomiska, politiska, religiösa och kulturella miljö där det förkunnas, dels om en strävan efter att finna liturgiska, musikaliska och konstnärliga uttryck för den kristna tron som bottnar i den egna kulturen. Ett uttryck för detta är kvinnors arbete med att tolka den kristna tron utifrån sina erfarenheter, något som inspirerat dem till en kamp för rätten att uttrycka sin andlighet och leva ett fullvärdigt liv både i kyrkan och samhället. Här finns också en utbytesaspekt som fört nya tolkningar av kristen tro i form av gudstjänst, musik, och konst med rötter i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern till vårt eget land.

Ur den teologiska bearbetningen växer kyrkans uppdrag i mission fram. När fattiga och förtryckta människor ser sitt liv i ljuset av Bibelns texter och därigenom får inspiration och kraft att förändra sina livsvillkor, får teologin en roll som går utöver lärosamtalen och de teoretiska diskussionerna. Ett ledarskap i kyrkorna, som har förmågan att arbeta teologiskt med samtidens frågor är den bästa förutsättningen för att kyrkorna skall kunna fylla sin uppgift att förkunna evangelium.

Hälso- och sjukvårdsarbete

Utgångspunkten för hälso- och sjukvårdsarbetet är en helhetssyn på människan som ser både till fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. I detta arbete ryms både närvaron bland dem som lider och en upprättelse av de utsatta som tecken på Guds rike. Det finns också ett tydligt rättighetsperspektiv i SKM:s hälso- och sjukvårdsarbete i tredje världen.

Under senare år har man allt oftare talat om sjukvårdens kris i världens fattiga länder. En av anledningarna är den ökande fattigdomen i skuldkrisens spår. Världsbankens strukturanpassningsprogram har tvingat regeringarna att göra kraftiga nedskärningar i de sociala utgifterna, något som drabbat undervisning och hälsovård. De lokala kyrkornas hälsovårdsprogram blir allt viktigare som komplement till den statliga sjukvården. Samtidigt räcker resurserna inte till för att täcka de ökande behoven.

Antalet HIV/AIDS-sjuka ökar i snabb takt, kraftigast bland fattiga i Afrika söder om Sahara, och får allvarliga effekter inte bara för sjukvården utan även för de sociala strukturerna i samhället och därmed för hela regioners säkerhet och sårbarhet. Utbildningsinvesteringar går förlorade, produktionskapaciteten sjunker och barn och äldre blir tvungna att ta ett tungt ansvar när höga andelar av den produktiva föräldragenerationen dör. AIDS-arbetet kan inte bara handla om sjukvårdsresurser utan måste rikta in sig på att stärka sociala strukturer och ansvarstagande över familjegränserna.

Kyrkornas hälsovårdsarbete riktar sig i hög utsträckning till utsatta grupper som inte på annat sätt har tillgång till vård. De grupper som bör prioriteras är de fattigaste och grupper som av social eller etnisk tillhörighet är utanförställda, till exempel gatubarn, prostituerade, kastlösa, stamfolk och minoriteter.

En annan faktor för kyrkornas hälso- och sjukvårdsarbete är det arv som missionssjukvården lämnat efter sig. Driften av de institutioner som missionerna en gång byggde upp och sedan överlämnade till den lokala kyrkan, kräver på många håll stora ekonomiska och personella resurser. Svenska kyrkan tar därför genom SKM ett fortsatt ansvar för den verksamhet som man varit med om att bygga upp, samtidigt som man tillsammans med samarbetskyrkorna försöker hitta former för självfinansiering och minskat ekonomiskt beroende.

I detta läge har vikten av att finna en balans mellan förebyggande och kurativ vård uppmärksammats alltmer. Man har funnit att kvinnors initiativ är viktigast när det gäller att förändra hälsoläget i familjen. Förebyggande hälsovård som vänder sig till kvinnor är därför en viktig del av SKM:s prioriteringar inom hälso- och sjukvårdsarbetet.

Utbildning för förändring

Utbildning är det mest effektiva redskapet för människor att förändra sin situation. Det gäller för enskilda individer och hela nationer. Under 1900-talet har stora framsteg gjorts i världens fattiga länder när det gäller att öka läskunnigheten och erbjuda alla barn skolgång. Utvecklingen idag ser dock ut att gå åt motsatt håll. Strukturanpassningsprogrammen i skuldsatta länder drabbar utbildningen hårt. Läskunnigheten minskar i många länder, särskilt bland kvinnor och flickor. Fattiga har inte råd att låta sina barn gå i skolan, när undervisningen inte längre är kostnadsfri. Ett samhällssystem är på väg att växa fram i många fattiga länder, där majoriteten av befolkningen är utestängd från sådan samhällsservice som hittills betraktats som en mänsklig rättighet.

I en sådan situation blir olika former av informell utbildning allt viktigare. Framför allt i Latinamerika har under 1980-talet ett spektrum av lokalt förankrade folkliga rörelser vuxit fram. Det handlar om kvinnorörelser, miljörörelser, bonderörelser och rörelser bland indianer och svarta. Till dessa hör de olika kyrkliga rörelser på basnivå som hämtat sin inspiration i befrielseteologin. Dessa rörelser syftar till att väcka människors medvetenhet och bygga upp samhället underifrån. Folklig utbildning är en viktig ingrediens i detta förändringsarbete.

Oftast använder sig den folkliga utbildningen av en pedagogisk modell som bygger på gemensam reflektion utifrån deltagarnas olika egna erfarenheter. Genom ett folkbildningsarbete format utifrån lokala behov och med deltagarna som den främsta resursen, ges inte bara ny kunskap. Deltagarna löser tillsammans gemensamma frågor och hittar handlingsmodeller för förändring. Denna form av folkbildningsarbete har tillsammans med olika former av ledarskapsutveckling blivit en allt viktigare del av missionens arbete.

Mänskliga rättigheter och demokrati

Missionens arbete för att upprätta människor har sedan 1970-talet också varit ett arbete för de mänskliga rättigheterna. SKM:s arbete för mänskliga rättigheter och demokratiutveckling syftar till att motarbeta kränkningar av de mänskliga rättigheterna och stärka människors kraft att försvara sig mot dessa kränkningar.

I den kristna människosynen ses människan som oändligt värdefull, Guds avbild, men samtidigt kapabel att utföra kränkande handlingar mot sina medmänniskor, till och med intill utrotning av dem som inte accepteras. De mänskliga rättigheterna har formulerats främst som en konsekvens av människans erfarenhet av sig själv och kan hänföras till den kristna människosynen men också till andra religioner och kulturer. De kan liknas vid ett staket som inte bör överträdas om vi vill leva i respekt för varandra i en gemensam värld.

Evangeliet erbjuder befrielse från det som kränker människan. Att kämpa för en bättre tillvaro, människovärdigt liv och för att förtryckande strukturer skall försvinna är en del av kyrkans uppgift. Men det finns risker med ett sådant arbete då det kan leda till övergrepp som fängslanden, tortyr och avrättningar. Det är naturligt att arbete för såväl de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna som de medborgerliga och politiska rättigheterna alla utgör en del av samma helhet. Arbetet för mänskliga rättigheter inriktar sig särskilt på situationen för kvinnor, barn, ursprungsfolk och minoriteter och tar sig många uttryck, till exempel att verka mot sexuellt utnyttjande av barn, för gästarbetares rättigheter och de jordlösas ansträngningar att få jord att odla, bekämpande av könsstympning och förtryck av daliter (kastlösa). I Asien och Mellanöstern är religionsfriheten en viktig fråga. Kyrkorna är också djupt engagerade i försök att hitta vägar till samexistens, fred och försoning mellan olika folkgrupper. Samhällsbygge, genom t.ex. undervisning om mänskliga rättigheter är också en del av kyrkans arbete för demokrati.

I arbetet med mänskliga rättigheter samarbetar Svenska kyrkan genom SKM främst med lokala kyrkor och organisationer, men också med regionala ekumeniska råd och Kyrkornas världsråd. Det ekumeniska internationella samarbetet betyder särskilt mycket just i arbetet för mänskliga rättigheter och för att påverka och förbättra det arbete som sker inom politiska strukturer och Förenta Nationerna.

Religionsmöte

Till vår tid hör ofrånkomligen religionsmötesfrågorna. Vi går mot en alltmer mångkulturell och mångreligiös samlevnadssituation i världen. Religionerna har inte spelat ut sin roll som många har trott i vår kulturkrets. De andra världsreligionerna är på frammarsch, både inom sina egna kulturområden och i tidigare kristna länder. Religiösa motsättningar ingår som en ingrediens i många sociala och politiska konflikter. Växande fundamentalism går hand i hand med sökande efter nationell identitet och alternativ till det moderna västerländskt präglade samhället. Samtidigt finns det en värdegemenskap hos religionerna som kan utgöra en grund för samarbete kring de stora överlevnadsfrågorna om fred, rättvisa och miljö. Världens problem idag är så stora att de inte kan lösas utifrån en enda kulturs eller religionsgemenskaps erfarenheter och resurser.

I stora delar av världen, framför allt i Asien och Mellanöstern, där de kristna är en mycket liten och ibland utsatt minoritet, är mötet med andra religioner en del av vardagen. Även i vårt land har den religiösa mångfalden ökat genom invandring. Överallt där religionerna möts ställs människor inför nödvändigheten att hitta modeller för fredlig samlevnad i stället för konfrontation. Religionsmötesarbetet har olika komponenter. Dess form är ofta dialogens, ett samtal byggt på ömsesidig respekt och vilja att lyssna till den andra. Dess omedelbara syfte är att hjälpa människor av olika tro till fredlig samexistens genom att undanröja ömsesidiga missförstånd och fördomar. Den syftar även till att bearbeta de svåra teologiska frågor som uppstår när den ena religionen möter den andra.

Svenska kyrkan har genom arbetet i mission en lång tradition när det gäller mötet med de stora asiatiska religionerna. Den judisk-kristna dialogen har efter drygt 20 år inom SKM:s ram givit gedigna erfarenheter. Mötet med islam är av senare datum genom nya kontakter i Mellanöstern och södra Asien. Islams frammarsch i Afrika, bland annat i Tanzania, har gjort det nödvändigt att ta upp ett dialogarbete även på denna kontinent.

Svensk kyrkomission har därför ett bra utgångsläge för att kunna bidra till skapandet av en dialogens kultur istället för en konfrontationens i de sammanhang där den finns med. Målet är också att erfarenheterna från religionsmötet skall återföras till den svenska situationen och rusta Svenska kyrkans och dess församlingar förmåga att möta de problem och frågor som uppstår i vår egen allt mer mångreligiösa och mångkulturella miljö.

Arbetsmetoder

SKM arbete utgår från tre övergripande arbetsmetoder: långsiktigt kyrkosamarbete, mobilisering och delande av resurser samt påverkansarbete. Det går inte att dra skarpa gränser mellan dessa tre arbetsmetoder. Snarare löper de i – och är beroende av – varandra. De tre huvudprogrammen har sin tyngdpunkt i varsin arbetsmetod, även om de även arbetar med de övriga två. Arbetsmetoderna beskrivs därför under respektive huvudprogram.

Avgränsningar

Avgränsningar av verksamheten sker huvudsakligen inom de olika huvudprogrammen.

I utlandsprogrammet avgör behoven i de olika geografiska regionerna, som också utgör delprogram, vilka prioriteringar som görs. I några regioner arbetar man med färre samarbetspartner men en större bredd vad gäller innehåll och antal samarbetsprojekt. I andra regioner fokuserar man på några få prioriterade områden, men samarbetet sker med fler partner. Efter den stora expansion som karaktäriserade alla kyrkors internationella arbete på 1980-talet, måste nu en återgång ske till mer realistiska nivåer vad gäller arbetets omfattning. Nämnden har i avgränsande syfte valt att koncentrera verksamheten till vissa geografiska områden och dessutom angivit vilka samarbetspartner som är högst prioriterade. De prioriterade områdena är också ett uttryck för denna vilja till koncentration. Under perioden kommer riktlinjer för de prioriterade områdena att tas fram som ett stöd för ytterligare tydlighet och fokusering.

I Sverigeprogrammet avgränsas verksamheten genom delprogrammens effektmål. Programmet för analys, policy och påverkan är under uppbyggnad och tydliga avgränsningar utöver dem som ligger i de bärande principerna, prioriterade områdena och arbetsmetoderna har ännu inte angivits. I planeringen för detta program ligger att under perioden ta fram analysmaterial och kriterier för ytterligare koncentration av verksamheten i dess helhet.

Verksamhetsområdets huvudprogram

Verksamhetsområdet internationell mission är organiserat i tre huvudprogram:

Inom Huvudprogram Utland utförs det arbete som bedrivs utomlands, i samarbete med kyrkor och organisationer. Även missionärerna och deras förberedelse och uppföljning ligger i detta program.

Inom Huvudprogram Sverige utförs det arbete som riktas mot församlingar, stift och enskilda i Svenska kyrkan. Insamlings- informations- och utbildningsarbete samlas i detta program.

Inom Huvudprogrammet för analys, policy och påverkan samlas arbete med idéer och modeller för förnyelse och samverkan kring gemensamma frågor mellan Svenska kyrkan och samarbetspartner i andra länder. I detta program ligger idéutveckling och policyarbete såväl som opinionsbildningsarbete.

Arbetet med policy och idéutveckling är från och med årets mål- och ram överfört från Utlandsprogrammet till det nya huvudprogrammet Analys, policy och påverkan. Till detta program har även opinionsbildningsarbetet överförts från Sverigeprogrammet.

15.2.1 Huvudprogram Utland

Utlandsprogrammet är relaterat till SKMs insatser i samverkan med framförallt kyrkor och ekumeniska organisationer samt övriga partners utanför Sverige. I programmet samarbetar SKM med över tjugo olika kyrkor, med ett femtontal nationella och regionala kristna råd, med utbildningsinstitutioner och forskningsinstitut samt med frivilligorganisationer, oftast ekumeniska, med inriktning på frågor inom ramen för SKM:s prioriteringar. Med några av dessa är samarbetet begränsat till ett litet antal insatser, med andra bedrivs ett omfattande samarbete inom hela bredden av kyrkans missionsuppdrag. De prioriterade områdena visar på en stor spännvidd utifrån en helhetssyn på detta uppdrag.

Verksamheten initieras, planeras och genomförs av partners med stöd av och i samverkan med SKM. Den ekumeniska profilen är en given utgångspunkt för SKMs arbete och präglar arbetet inom huvudprogrammet Ett av de viktigaste uttrycken för mission är att sända missionärer. Ansvaret för missionärerna ligger därför i huvudprogrammets verksamhet. För att nuvarande nivå och kvalitet på verksamheten skall upprätthållas skall antalet missionärer ej understiga 70.

Huvudprogrammets organisation

I huvudprogrammet finns sju delprogram:

- Afrika

- Asien

- Latinamerika

- Mellanöstern

- Europa

- Globalt

- Missionärer

Arbetsmetod

Långsiktigt kyrkosamarbete

Tyngdpunkten i huvudprogrammets arbete ligger i direkt samverkan med kyrkor och organisationer. Kyrkokontakterna kännetecknas dels av långvariga och nära relationer till de systerkyrkor som Svenska kyrkan varit med om att grunda, dels nyare relationer som byggts upp under andra förutsättningar. Centralt i dessa kontakter är strävan efter att fördjupa ett gemensamt idésamtal och söka former för utbyte och delande av resurser. De kyrkor som Svenska kyrkan genom SKM samarbetar med är självständiga kyrkor, som i likhet med vår egen kyrka bär ansvaret för evangeliets förkunnelse inom sitt eget område. De beslutar själva vilka insatser som skall göras och inbjuder kyrkor, missioner och biståndsorganisationer att vara med i sitt arbete. Detta arbetssätt innebär en kontinuerlig process av utbyte mellan SKM och dess partner i vilken de olika aktiviteterna utvecklas. I de bilaterala kontakterna söker SKM former som främjar ömsesidighet och minskat negativt beroende.

Genom samarbete med ekumeniska organisationer på regional och global nivå medverkar Svenska kyrkan genom SKM och Lutherhjälpen till ett samarbete, där beroendeaspekten inte blir lika tydlig. Samarbetsorganisationerna erbjuder en plattform för samverkan på mer jämlika villkor som ofta stimulerar till nytänkande och djärva insatser. I de multilaterala ekumeniska nätverken arbetar kyrkorna med gemensam reflektion kring och ansvarstagande för missionsuppdraget.

Löpande verksamhet

Samarbetet sker genom bland annat utbytesprogram, sändande av missionärer samt genom ekonomiskt stöd. Detta arbete kräver mycket tid och en medveten strävan efter fördjupande av relationen genom bland annat samtal kring mål och verksamhet. Vid regelbundna – oftast årliga – besök av handläggare görs mycket av arbetet med planering och uppföljning. De flesta av SKM:s samarbetspartner samarbetar också med andra kyrkor och organisationer. Många parter inblandade i verksamheten och stort arbete läggs ned på former för samordning. Dit hör bland annat de rundabordskonferenser, där en kyrka möter alla sina samarbetspartner för gemensamma samtal kring verksamhetens innehåll, prioriteringar och samarbetsformer.

Både anslagsverksamhet, utbytesprogram och rekrytering, utbildning och uppföljning i relation till missionärer kräver förutom kapacitet för arbete med de innehållsliga frågorna även stora administrativa resurser. Ett seriöst arbete med uppföljning och redovisning kräver god dokumentation. Mycket arbete har lagts ned på att ta fram administrativa verktyg och rutiner anpassade för verksamhetsområdets krav, men fortfarande återstår arbete att göra.

Utveckling och avveckling av verksamheten beskrivs i delprogrammens effektmål.

Effektmål

Tyngdpunkten av huvudprogrammets arbete beskrivs i delprogrammens effektmål. De effektmål som redovisas här är därför snarast att se som exempel på vilken typ av effektmål som inryms i de delprogram som huvudprogrammet omfattar. Övriga effektmål återfinns i nämndens referensmaterial. Effektmålen gäller för de regioner och de samarbetspartner som är beskrivna i delprogrammen och svarar mot behov uttryckta av partner. Bokstäverna inom parentes betecknar det prioriterade område som målet hänvisar till.

· Att samarbetskyrkornas ekonomiska situation och utbildningsbehov vad gäller administrativ och ekonomisk kompetens skall ha kartlagts och samtal kring åtgärdsplaner påbörjats. (KoF)

· Att de sydafrikanska kyrkorna skall ha fått bättre möjligheter att ta ansvar för kristet arbete bland ungdomar och studenter. (KoF)

· Att samarbetskyrkornas möjlighet att erbjuda präster, församlingsanställda och lekfolk en ändamålsenlig och lokalt anpassad teologisk utbildning skall ha ökat. (T)

· Att hälso- och sjukvårdsarbetet bland AIDS-drabbade skall ha bidragit till att stärka de sociala strukturerna för ömsesidigt ansvarstagande i byarna. (HS)

· Att användningen av medvetengörande folkbildning som undervisningsmetod i de asiatiska kyrkornas arbete med fattiga, kvinnor och andra utsatta grupper skall ha ökat. (U)

· Att kunskaper om och opinion mot könsstympning av flickor skall ha stärkts. (MR)

· Att kyrkorna i Afrika skall ha fått bättre förutsättningar för att arbeta med mötet mellan muslimer och kristna. (R)

Uppföljning och utvärdering handlar för utlandsprogrammet mycket om att bedöma effekten av det arbete som genomförts i de projekt och program som samarbetet bedrivs i. Även om de genomförda aktiviteterna låter sig beskrivas, kan effekten av dem vara svårare att komma åt, särskilt när det handlar om långsiktiga värderingsförändringar eller andra effekter som först visar sig på lång sikt och inte med hundraprocentig säkerhet kan kopplas till genomförandet av en viss insats. SKM står i dialog med såväl Sida som KV och LVF kring frågor om metoder och modeller för utvärdering och uppföljning.

15.2.2 Huvudprogram Sverige

Inom huvudprogram Sverige ryms huvuddelen av det arbete som riktar sig till Svenska kyrkans stift och församlingar. Arbetet är inriktat på att på olika sätt skapa kunskap om och väcka och fördjupa engagemang för mission och internationellt arbete i Svenska kyrkan. Det bedrivs i form av informations- och utbildningsinsatser av olika slag och syftar till en fördjupad syn på kyrkans uppdrag i mission och till delande av andliga och materiella resurser. Information, insamling och utbildning utgår från de prioriterade områdena och bärande principerna.

Församlingarnas missionsombud är en viktig målgrupp för både utbildningsinsatser och information. De utgör dessutom basen för SKM:s insamlingsarbete på församlingsplanet. Samtidigt behöver anställda och förtroendevalda på församlings- och stiftsnivå fördjupade kunskaper om mission, inte minst utifrån det tydliga ansvar för mission som i den nya kyrkoordningen ligger i församlingens grundläggande uppgift. Under perioden görs satsningar på att fördjupa samarbetet framför allt med stiften.

Huvudprogrammets organisation

Huvudprogram Sverige är indelat i följande delprogram:

- Insamling

- Kommunikation och media

- Folkbildning och utbildning

Arbetsmetod

Mobilisering och delande av resurser

Kyrkomissionstanken innebär att hela Svenska kyrkan genom församlingarna, stiften och den nationella nivån har det främsta ekonomiska ansvaret för SKM:s verksamhet. Genom ett informations- och insamlingsarbete som poängterar delandet och det ömsesidiga beroendet vill SKM uppmuntra till ett ökat ekonomiskt ansvarstagande från församlingar och enskilda utan att bidra till en eländesbeskrivning av människor, kyrkor och länder i syd. I utbildning och folkbildningsarbete kring internationella frågor i Svenska kyrkan vill SKM uppmuntra till internationellt engagemang hos församlingar och enskilda och ge dem förutsättningar att uttrycka sitt engagemang i handling. Mission i vår tid poängterar ömsesidigheten. Svenska kyrkan inbjuder sina samarbetspartner i mission att delta i kyrkans missionsuppdrag i vårt land. Strävan är att ett utbyte av erfarenheter, teologisk inspiration och missionärer skall pågå i båda riktningarna.

Löpande verksamhet

Informationsarbetet sker bland annat i form av produktion av tidskrifter och nyhetsbrev till ombud och andra målgrupper, produktion av trycksaker, annonser, utställningar och filmer, kontakter och samarbete med massmedia. Stort arbete läggs även ned på ombudsutbildningar, medverkan i kyrkliga utbildningar, seminarier och mötesplatser av olika slag samt stipendiatprogram för ungdomar. Särskilda satsningar görs under den årliga missionsinsamlingen under advents- och jultiden, då en stor del av årets insamlade medel samlas in. Ett kontinuerligt arbete med information och kontakter med enskilda givare och församlingar och deras grupper pågår under hela året.

Verksamhetens utvecklingsmöjligheter och avveckling av verksamhet

Den nya kyrkoordningen för Svenska kyrkan uttrycker tydligt att mission är en dimension i församlingens grundläggande uppgift. Den öppnar också nya möjligheter för församlingar och stift att arbeta med internationella frågor och internationellt samarbete liksom att anslå medel ur budget för internationell diakoni och mission. de erfarenheter som Svenska kyrkan, genom sin internationella mission, har skaffat sig är en viktig grund att stå på. SKM har här ett ansvar för samordning och för att möta de ökade förväntningarna från både församlingar och stift vad gäller både information, inspiration och utbildning.

Behovet av närhet och direktkontakt mellan församlingar och stift i Svenska kyrkan och andra kyrkor stimuleras idag bland annat av en ökad rörlighet. SKM:s uppdrag, givet av Kyrkomötet, att ”samordna Svenska kyrkans församlingars missionsengagemang” utmanas därvid att finna nya modeller för att kanalisera engagemang och aktiviteter, så att helheten och sammanhållningen liksom långsiktiga överenskommelser och avtal med partner inte äventyras. Därför utvecklar SKM goda samarbetsformer med stiften kring bland annat vänstifts- och vänförsamlingsarbete.

De missionsengagerade i Svenska kyrkan är till stor del äldre människor. För SKM är det viktigt att väcka även unga människors engagemang. En satsning i denna riktning är utvecklandet av SKM:s webbplats på Internet. Stipendie- och utbytesprogram är en annan, och där sker dessutom en breddning vad gäller målgrupp så att även andra ålderskategorier skall kunna ta del i utbyte av olika slag. Ett arbete kring frivillighetens framtid arbetar med att utveckla ombudsorganisationen och tydligare definiera dess uppgift.

SKM är primärt inte en insamlingsorganisation eller en biståndsorganisation. Ändå är SKM fortsatt beroende av att kunna finansiera sin verksamhet huvudsakligen genom frivilligt insamlade medel. Därför är det för framtiden avgörande att SKM utarbetar metoder som stimulerar till ett regelbundet och självklart delande/givande både för enskilda och för församlingar och grupper. Ett intensifierat arbete med finansieringsfrågan i hela sin bredd har påbörjats. Riktmärke för detta bör vara Jerusaleminsamlingen bland de första kristna: ”Nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist, så blir det jämvikt” (2 Kor 8:13-14). SKM räknar med att anslag från församlingar och stift skall bli en ökande andel av de insamlade medlen och strävar efter att stimulera till sådana anslag så att en starkare bas för SKMs arbete säkras.

Effektmål

Tyngdpunkten av huvudprogrammets arbete beskrivs i delprogrammens effektmål. Huvudprogrammets effektmål är därför snarast att se som exempel på vilken typ av effektmål som inryms i huvudprogrammet. Övriga effektmål återfinns i nämndens referensmaterial.

· Att SKM under perioden 2001–2003 skall ha samlat in minst 60 miljoner kronor per år.

· Att 80 procent av kyrkoråden, de anställda, ombuden och givarna skall ha stort förtroende för att insamlade medel används på det sätt som avsetts, och vara mycket nöjda med den informationen de får.

· Att 60 procent av ombud, kyrkoråd och anställda i församlingarna skall känna till inriktningen på Svenska kyrkans internationella missionsarbete.

· Att det i alla stift skall finnas en tydlig samverkan mellan ombudsorganisation, stiftsstyrelse och tjänstemän för Svenska kyrkans internationella åtaganden.

· Att 10 procent av församlingarna och alla stift skall ta tillvara den resurs som hemkomna missionärer och stipendiater är.

15.2.3 Huvudprogram Analys, policy och påverkan

Detta huvudprogram är nytt och inrättades av nämnden för att utarbeta modeller för arbete som utgår från insikten att de frågor vi behöver bearbeta i allt högre utsträckning är gemensamma för Syd och Nord. Resurser behöver avsättas för att dels arbeta med analyser och strategiskt arbete, dels med nya former för samarbete med kyrkor och organisationer både i Syd och i Nord kring gemensamma frågor. Programmets syfte, gemensamt för SKM och Lutherhjälpen, är:

- att formulera teologi och strategier för internationell mission och internationellt utvecklingssamarbete,

- att utifrån tillhörigheten till en världsvid kyrka bearbeta frågor om kyrkans uppgift och självförståelse i vår tid,

- att stimulera till teologisk reflektion och analys om kyrkans roll i samhället ur ett globalt perspektiv,

- att i samverkan med andra organisationer påverka samhällsdebatt, beslutsfattare i olika svenska myndigheter och relevanta internationella organ i frågor relaterade till SKMs bärande principer, arbetsmetoder och prioriterade områden ,

- att synliggöra sambanden mellan globala och lokala frågor,

- att vidareutveckla och pröva metoder för globalt samarbete och nätverkande för reflektion, analys, verksamhetsutveckling och påverkansarbete,

- att utveckla Svenska kyrkans roll som möjliggörare av möten mellan partner som har intressen av utbyte av erfarenheter och dialog inom de prioriterade områdena,

- att stimulera till och arbeta med omvärldsanalys ur ett globalt perspektiv,

- att utveckla och formulera policy och strategi för de prioriterade områdena.

Utgångspunkten för opinionsbildning och påverkansarbete är att varje människa är medaktör i skeenden på såväl lokal som global nivå och att det vi gör påverkar människor i andra delar av världen. Syftet med opinionsbildingen är förändring. Var och en har ett ansvar i att bilda sig en uppfattning om hur världen fungerar på global och lokal nivå, tänka igenom vilken slags utveckling man önskar och utifrån detta bestämma sig för vad man kan göra som enskild och tillsammans med andra för att förändra det som skapar orättvisor.

Svenska kyrkan har genom sitt internationella arbete erfarenheter av hur politiska och ekonomiska beslut slår bland vanliga människor i fattiga länder bortom massmediernas intressesfär, och har en uppgift att utifrån dessa erfarenheter driva frågor i samhällsdebatten och gentemot beslutsfattare på olika nivåer.

Opinionsbildningen inbegriper på så sätt olika former av information, kommunikation och utbildningsinsatser. Samverkan med andra kyrkor, ekumeniska organ och organisationer i nätverk både lokalt, nationellt och internationellt är viktigt i detta arbete. Som exempel kan nämnas det fortsatta arbetet med Jubel 2000, där skuldavskrivningskampanjen för många människor har fungerat som ingång till en problemställning som är mycket mer komplex. Rättvis handel är ett område där informationsarbete om konsumentmakt och aktiviteter som Rättvisemärkt och Sackeus ingår. Detta arbete syftar till att påverka producenternas situation så att de får rättvist betalt för sina produkter, samt har rätt att organisera sig. Samtidigt utgör det ett verktyg för konsumenter i Sverige att påverka ett orättvist globalt handelssystem.

Utgångspunkten för så kallat lobbyarbete är densamma som för opinionsbildningen men målgruppen är ofta mer fokuserad. Syftet är att påverka de beslutsfattare, myndigheter och institutioner på lokal, regional, nationell och global nivå som har makt att förändra orättfärdiga strukturer. En viktig del av arbetet är därmed att skapa dialog omkring effekter och konsekvenser av olika beslut samt presentera möjliga alternativ som exempelvis utarbetats inom våra internationella nätverk och av samarbetspartner.

Om arbetet med förändring och samhällspåverkan skall få genomslagskraft krävs ett omfattande analys- och strategiarbete, vilket i sin tur bland annat innebär samarbete i nätverk på nationell och global nivå. Även för det egna arbetet har behoven av analys- och policyarbete blivit allt tydligare. Den kompetens och den kunskap av skilda slag som SKM har förvärvat under sin 125-åriga existens är imponerande. Men den kan lätt förskingras. Därför är det angeläget att SKM försäkrar sig om system och strukturer som både bibehåller och ökar såväl kompetens som kunskap. Riktlinjer för de prioriterade områdena är under utarbetande och samtal pågår om formerna för ett arbete med omvärldsanalys utifrån verksamhetsområdets behov.

Avgränsningar

I programmet Analys, policy och påverkan ingår inte:

- att förfina eller utveckla tekniska metoder för arbete som SKM stöder,

- att vidareutveckla arbete som bedrivs inom de geografiska områdena,

- att ta in konsulter för utveckling eller analys av arbete som SKM ger anslag till,

- att ge anslag till andra organisationer som bedriver arbete inom samma områden.

Huvudprogrammets organisation

Huvudprogrammet är ännu inte indelat i delprogram. Det arbete som tidigare bedrevs i delprogrammen Idé och utveckling samt Opinionsbildning är i sina huvuddelar överfört till det nya huvudprogrammet. Det är viktigt att arbetet får börja hitta sina former innan en uppdelning i delprogram görs. En sådan uppdelning kan komma att göras genom beslut i nämnden under perioden mellan antagandet av denna och nästa års mål- och rambudget.

Arbetsmetod

Påverkansarbete

SKM:s påverkansarbete måste ske på många fronter, men två tydliga tyngdpunkter finns i frågorna om ekonomisk rättvisa och mänskliga rättigheter. Utifrån erfarenheterna av långvarigt internationellt samarbete i mission, har Svenska kyrkan en god grund att stå på när det gäller att se effekterna på lokal nivå av beslut fattade i internationella politiska och ekonomiska sammanhang. Utifrån denna kunskap vill Svenska kyrkans mission tillsammans med samarbetspartner i syd informera, utbilda och skapa opinion för förändringar som gynnar de mest utsatta. Det måste också finnas beredskap att agera gentemot nationella, regionala och internationella myndigheter och institutioner, som har makt att förändra orättfärdiga system och strukturer.

Effektmål

· Att riktlinjer för verksamhetsområdets prioriterade områden skall ha utarbetats före utgången av 2002.

· Att analysmaterial och kriterier för ytterligare koncentration av verksamheten i dess helhet skall ha tagits fram.

· Att medlemmar i Svenska kyrkan skall uppfatta att SKM är en central aktör i arbetet med missionsteologisk reflektion.

· Att aktiva i Svenska kyrkan, framför allt missionsombuden, skall ha fått ökad kompetens och vilja att delta i debatt och påverkansarbete för internationella rättvisefrågor och mänskliga rättigheter.

· Att SKM tillsammans med samarbetspartner från minst två regioner skall ha påbörjat ett gemensamt analys- och påverkansarbete kring kyrkans uppgift i relation till strukturanpassningsprogrammens effekter.

Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömning av ekonomiska resurser

SKM:s intäkter har framför allt tre källor: insamlade medel (inkl netto av kapitalförvaltning), medel från Sida samt medel från den nationella nivån. Tillkommande disponibla öronmärkta medel är här inte medräknade. Dessa kan i allmänhet beräknas först när detaljbudgeten görs och är en anledning till att det ofta uppstår en skillnad mellan rambudget och detaljbudget.

	1999	2000	2001
Insamlade medel	67,8 % (65,8+9,4 mkr)*	65,0 % (69,8 mkr)	65 % (67,7 mkr)
Sidamedel	29,3 % (29,3 mkr)	30,0 % (32,2 mkr)	30 % (32 mkr)
Nationella nivån	2,9 % ( 3,2 mkr)	4,8 % (5,1 mkr)	5,0 % (5,5 mkr)
Summa	110,9 mkr	107,1mkr	105,2 mkr

(* insamlade medel + netto av kapitalförvaltning)

Under de senaste åren har SKM arbetat med att finna en realistisk intäktsnivå. Det har inneburit att budget för insamlade medel successivt har dragits ner. Målsättningen är att samla in minst 60 miljoner kronor/år och det anger den nivå som kontinuerlig analys visar vara realistisk. Det är dock viktigt att uppmärksamma att det blir svårare och svårare att samla in pengar. Konkurrensen ökar väsentligt på insamlingsmarknaden. SKM kan inte märka att en högkonjunktur skulle markant bidra till ökat insamlingsresultat. Församlingar och församlingsbaserade grupper liksom enskilda i församlingarna är de främsta givarna. Ökade insatser från kansliets sida krävs för att upprätthålla och öka insamlingsresultatet. Den personella kapacitet som finns räcker inte för att i tillräcklig utsträckning utveckla metoder och relationer. Det gäller framför allt att finna modeller som stimulerar till ett ökat regelbundet givande både för enskilda och för församlingar. Ett medvetet arbete krävs dessutom för att på ett samlat och långsiktigt sätt tillvarata möjligheten för församlingar att avsätta medel för internationellt arbete. På detta sätt hoppas SKM kunna minska sitt beroende av insamlade medel i form av enskilda gåvor. Ytterligare en rikskollekt från och med 2000 innebär dock att SKM hyser förhoppningen att kunna nå uppsatt insamlingsmål.

Nivån på Sidamedel är tämligen konstant. Samtal pågår med Sida om kriterier för finansiering med Sidamedel, främst för att kunna göra omdisponering så att ändamål inom SKM:s prioriterade områden teologisk utbildning/reflektion liksom religionsmöte skall kunna komma ifråga.

Den nationella finansieringsandelen med kyrkofondsmedel av Svenska kyrkans missions verksamhet är idag låg. Det långsiktiga målet är att nå en kostnadstäckning för de fasta kanslikostnaderna i Uppsala. Det skulle innebära mer likabehandling av nationell och internationell verksamhet, samt ge en tydlighet i att insamlade medel entydigt och direkt finansierar kyrkans internationella åtaganden. Svenska kyrkans missions fasta kanslikostnader, minus insamlingskostnader och kostnader för opinions- och påverkansarbete som direkt relaterar till verksamheten, uppgår till storleksordningen 25 miljoner kronor. Kyrkomötet 1999 beslöt att ange den nationella finansieringsnivån till 5,5 miljoner kronor 2001 och 5,9 2002. Nämnden föreslår att nivån för 2003 anges till 8,5 miljoner kronor. Kyrkostyrelsen biträder detta förslag. Nämnden har därutöver begärt att till 2005 nå motsvarande full kostnadstäckning för de fasta kanslikostnaderna. Kyrkostyrelsen kommer att närmare utreda och pröva detta i kommande budgetarbeten.

De senaste årens budgetneddragning, främst till följd av vikande insamlingsresultat, har framför allt drabbat utlandsbudgeten (1998 88 miljoner kronor, 1999 79 miljoner kronor, 2000 75 miljoner kronor och förslag 2001 71 miljoner kronor). Nämnden bedömer att ytterligare nedskärningar ej kan göras utan att diskutera åtaganden som är gjorda med partner. Nästa steg blir att radikalt se över vilken eller vilka sektorer som helt måste avslutas. Detta ger dock inte märkbart ekonomiskt resultat förrän efter uppskattningsvis två år. En utfasningsperiod både vad gäller missionärer och andra relationer till partner kräver tid och god planering. SKM:s partner har under senare år drabbats av kraftiga och ibland oväntade nedskärningar, vilka för många varit synnerligen smärtsamma. Detta har också påverkat relationerna mellan SKM och samarbetspartner, vilket också skadar Svenska kyrkan som helhet.

Under 1999 nådde antalet utsända missionärer bottennivå med 61 tjänster. I budget för 2000 har utrymme beretts för en ökning till 71. Detta visar på SKM:s inriktning att markera att missionärer är viktiga i det internationella missionsarbetet. Detta svarar också mot partners önskemål. Kostnaderna för missionärer är stora. Med ett nytt kollektivavtal för Svenska kyrkans utlandspersonal och samtidigt nya regler för utlandssvenskar är det ännu svårt att överblicka om gjorda kalkyler håller för framtiden. Utökade resurser på kansliet i form av projekthandläggning relaterad till delprogrammet missionärer bedöms som nödvändigt men ryms inte inom budget, vilket i längden äventyrar kvaliteten av handläggningen inom delprogrammet.

Arbetet inom huvudprogrammet Sverige syftar till att på olika sätt ge förutsättningar för SKM att arbeta i utlandsprogrammet genom insamlings-, informations- och utbildningsarbete. Avkastningen av SKM:s kapital har använts för att finansiera detta arbete. En tillkommande uppgift är att aktivt bidra till en ökad integrering mellan nationellt och internationellt i Svenska kyrkan. SKM:s långa erfarenhet av missionsarbete, både med teologisk reflektion och i praktisk handling, efterfrågas just nu i hög grad på alla nivåer i vår egen kyrka. Då mission uttrycks som en huvuddimension i varje församlings uppdrag är det en utmaning för SKM att bearbeta erfarenheter och kunskap och vara resurs till församlingarnas förfogande. Denna uppgift kan dock inte självklart finansieras med medel insamlade primärt för andra kyrkor med betydligt mindre resurser för sitt missionsuppdrag. Samtidigt är det nödvändigt med utökade resurser för att SKM skall kunna utföra dessa uppgifter i Sverige. Den mycket goda avkastningen på kapitalet som uppträtt 1999 ökar, enligt Kyrkostyrelsens bedömning, möjligheten att utveckla Sverigearbetet under de närmaste åren. Givarnas önskemål kan ändå tillgodoses.

SKM:s främsta bidrag består av att ställa människor till förfogande, i påverkansarbete på alla nivåer, som stöd för förändringsprocesser och för erfarenhetsutbyte. Detta innebär att arbetet är personalintensivt och ställer ökande krav på kompetens. Därför är tillräckliga resurser för missionärer och kanslipersonal samt adekvat kompetenshöjning oundgänglig.

Nämnden skall under perioden intensifiera samarbetet och dialogen med nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen och EFS-rådet för att fördjupa den gemensamma synen på hur Svenska kyrkans uppdrag skall utvecklas i framtiden.

Verksamhetsområdets rambudget

Beloppen anges i tkr.