13. Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling

13.1 Nämnden

Nämnden för kyrkolivets utveckling har enligt kyrkoordningen ett särskilt ansvar för de kyrkliga grundutbildningarna och för stödjande av stiftens arbete med att främja församlingslivets utveckling. Nämnden är styrorgan för verksamhetsområdet kyrkolivets utveckling.

Nämnden har enligt Kyrkomötets instruktion uppdraget att

- främja kyrkans gudstjänstliv i förkunnelse, sakrament, bön och lovsång och därvid uppmärksamma gudstjänstens samband med musik, konst och arkitektur,

- främja utvecklingen och församlingens missionerande arbete och därvid dels ta till vara de kontaktytor kyrkan redan har, dels söka efter nya uttrycksformer och vägar för kyrkans budskap,

- främja kyrkans utbildning i alla åldrar och därvid särskilt arbeta med undervisningens mål och metoder,

- främja kyrkans diakoni och därvid särskilt ge akt på de sociala förändringarna i samhället och på ett förebyggande sätt delta i och stödja församlingars och enskildas kamp mot förtryckande och nedbrytande krafter samt främja samverkan med och mellan diakonala institutioner,

- främja Svenska kyrkans arbete för invandrare och flyktingar,

- främja Svenska kyrkans finskspråkiga arbete,

- främja jämställdheten i Svenska kyrkans verksamhet.

Nämnden skall:

- följa utvecklingen i fråga om Svenska kyrkans behov av tjänster och verka för en för dessa ändamålsenlig utbildning,

- främja rekryteringen till kyrkliga tjänster och utbildningar,

- i erforderlig utsträckning bedriva utbildning,

- verka för en rekrytering och utbildning som främjar jämställdheten inom Svenska kyrkan,

- samordna och leda utvecklingen av mål och metoder för kyrkans pedagogiska verksamhet.

Härvid har nämnden uppdraget att:

- utarbeta förslag till utbildningsplaner för kyrkliga yrkesutbildningar,

- följa och bevaka utvecklingen av samhällets yrkesutbildningar, särskilt sådana som kan förbereda för tjänst i Svenska kyrkan,

- främja rekryteringen till och informera om kyrkliga tjänster och yrkesutbildningar,

- främja övrig personalutbildning inom Svenska kyrkan,

- svara för huvudmannaskapet för pastoralinstituten i Lund och Uppsala,

- inom nämndens ansvarsområde samverka med arbetsgivarorgan inom Svenska kyrkan,

- utarbeta mål och planer för utbildning av frivilliga medarbetare och förtroendevalda,

- samordna det pedagogiska utvecklingsarbetet inom Svenska kyrkan.

Nämndens instruktion kommer att bearbetas under år 2000.

Delegationen för finskspråkigt arbete

Nämnden för kyrkolivets utveckling skall enligt sin instruktion utse en delegation för finskspråkigt arbete. Delegationen för finskspråkigt arbete skall enligt sitt reglemente särskilt fungera som samarbets- och serviceorgan åt stift och församlingar, stöd för församlingsgrupperna samt biträda vid rekrytering, utbildning och fortbildning. Delegationen skall också vara förbindelseorgan mellan Svenska kyrkan och sverigefinländarna samt utveckla förbindelserna mellan Svenska kyrkan och Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Delegationen representerar de båda språkgrupperna för att ömsesidighet skall prägla arbetet från planering till genomförande.

Under budgetperioden kommer Delegationen framför allt:

- att uppmärksamma att finskspråkigas behov tydligt uppmärksammas i arbete med församlingsinstruktionen,

- att de finskspråkigas behov tydligt uppmärksammas i stiftens och församlingarnas tjänsteorganisation,

- att finskspråkigas frågor och villkor skall ingå i stiftens fortbildningar,

- att information mellan majoritet och minoritet effektiviseras bl.a. genom fortsatt utgivning av tidningen Ankkuri,

- att ur kyrkans finskspråkiga arbetes perspektiv följa den minoritetspolitiska utvecklingen i samarbete med berörda myndigheter och sverigefinska riksorganisationer.

Delegationen har ansvar för informationsfrågor relaterade till kyrkans finskspråkiga arbete. Finskspråkigt gudstjänst-, undervisnings- och diakoniarbete bedrivs integrerat inom respektive huvudprogram.

13.2 Verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling

Verksamhetens kostnader

detaljbudget år 2000	rambudget år 2001	rambudget år 2002	rambudget år 2003
85,557 mkr	88,955 mkr	89,355 mkr	90,00 mkr

Väsentliga förändringar

Förändringen i budgetramen beror dels på 1999 års Kyrkomötets beslut att, med en miljon, öka anslaget för fortbildning av teckenspråkiga medarbetare i stiften. Därutöver föreslår Kyrkostyrelsen ökat utrymme i den ekonomiska ramen, dels för att nationell nivå skall kunna överta ansvar för verksamhet för minoritetskyrkor i Sverige, som idag bekostas av stift, och dels för att kunna erbjuda stipendier under profilåret, till de ekonomiskt mest utsatta studenterna.

Den nationella nivåns uppdrag har förtydligats i kyrkoordningen. Följande inryms inom verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling:

- att stödja stiftens främjande av församlingarnas liv och utveckling,

- arbetet med de kyrkliga böckerna,

- arbetet med de kyrkliga grundutbildningarna.

Verksamheten bedrivs utifrån följande vision och huvudinriktning:

Kyrkan har Guds kallelse att som en levande del av det mångkulturella samhället arbeta för Guds rikes utbredande, som ett ljus och ett salt.

För de kyrkliga grundutbildningarna och arbetet med de kyrkliga böckerna har nationella nivån ett mandat av mer normerande art. I övrigt är verksamheten mer en konsultativ tjänst som erbjuds stiften och där stiftens önskemål och behov bildar den främsta utgångspunkten för arbetets uppläggning och utformning.

Verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att den skall tillgodose uttalade förväntningar och behov från stiften, och därvid ta tillvara den nationella nivåns speciella möjligheter och perspektiv. Allt arbete sker i nära samverkan med i första hand stiften och utbildningsanordnare, men också med andra kyrkor och samarbetspartner nationellt och internationellt som en väg att ta vara på resurser och möta behov.

Uppgifter som åvilar den nationella nivån är att aktivt bedriva omvärldsanalys och uppmärksamma framtidsfrågor, att bidra med kompetens som stiften saknar, att som förvaltare av ett vidare perspektiv, både på kyrkan och samhället, tjäna som stiftens samtalspartner. Andra viktiga uppgifter är att erbjuda mötesplatser, både rumsliga och elektroniska, för samtal och lärande, och att aktivt bevaka vad som sker hos myndigheter och i övrigt på den nationella nivån.

Det målstyrda arbetet befinner sig ännu i ett inledande skede. Målformuleringarna kommer att kunna göras tydligare. Formerna för utvärdering och forum för samtal om målen mellan stiften och nationell nivå kommer att utvecklas.

Verksamheten är uppbyggd på de tre huvudprogrammen Gudstjänst, Utbildning och undervisning samt Diakoni och samhällsansvar. Dessa motsvarar församlingens grundläggande uppgift, som den är angiven i kyrkoordningen. Uppgiften att bedriva mission tolkas som kyrkans grundläggande sändning och uppdrag, vilket skall komma till uttryck i gudstjänst, undervisning och diakoni.

Inriktningen i treårsplanen är att, i nära samarbete med utrikesnämnderna, utveckla ett delprogram för internationellt folkbildningsarbete inom huvudprogrammet Utbildning och undervisning.

Tron på varje människas lika värde, oberoende av ålder och yttre förutsättningar, och synen på barn och ungdomar som de vuxnas förebilder för ett liv i tillit till Gud skall avspeglas i verksamheten. Därför skall barn- och ungdomsperspektivet finnas levande inom samtliga huvudprogram.

Till verksamhetsområdet hör också att bära ansvaret för att ekonomiskt stödja minoritetskyrkors arbete i Sverige. Tidigare har kyrkofonden och några stift tillsammans genom anslag bidragit till den isländska, norska, lettiska och ungerska kyrkans verksamhet i landet. Från och med 2001 skall detta ansvar bäras av nationell nivå.

Svenska kyrkans miljövärn

Arbetet med miljöfrågor på den nationella nivån drivs och samordnas genom Miljövärnet.

Den verksamhet, som i första hand kommer att prioriteras under de närmaste åren är den stora miljödiplomeringsprocess som, genom Miljövärnet, drivs i Svenska kyrkan. Inom vissa stift har arbetet nått mycket lång, medan andra stift är mer avvaktande.

Referensgruppen för Miljövärnet utses av Kyrkostyrelsen och rapporterar till styrelsen, medan arbetet redovisar sin ekonomi och delvis även bedrivs inom detta verksamhetsområde. Miljövärnet har ett eget kansli i Tanumshede men verksamheten kommer att knytas närmare kyrkokansliet.

Inriktningsmål

£ att främja ett varierat gudstjänstliv som bygger på de mångas delaktighet med syfte att upprätta och befria människor,

£ att utveckla handlingsmodeller/metoder så att människor upprättas och befrias,

£ att främja en miljö där människan är subjekt i ett livslångt lärande,

£ att främja arbetet med Svenska kyrkans språkliga minoriteter genom att hävda rätten till ett eget språk och en egen kultur utifrån ett integrationsperspektiv,

£ att rusta medarbetare som utifrån sin specialistkompetens uppmuntrar och ger alla möjlighet till delaktighet i vårt mångkulturella samhälle.

13.2.1 Huvudprogram Gudstjänst

Gudstjänsten är kyrkolivets centrum, där församlingen möter Gud i Ordet och sakramenten. … Gudstjänsten är hela församlingens gåva och uppgift.

(KO femte avd. 17 kap. inledningstexten)

Huvudprogrammet Gudstjänst har som inriktning att tydliggöra gudstjänstlivet som centrum i arbetet med församlingsutveckling där gudstjänstlivet är grunden för församlingens gemenskap och bygger på de mångas delaktighet.

Med det nya millenniet har situationen förändrats för arbetet med gudstjänstutveckling i Svenska kyrkan. Den nya Kyrkoordningen ställer gudstjänsten i centrum av kyrkolivet och anger att hela församlingen har gudstjänsten till gåva och uppgift. Gudstjänsten är konstituerande för församlingen genom att gudstjänst skall firas varje sön- och helgdag eller minst en gång i veckan. En gudstjänstplan skall finnas i församlingen. Bedömningen är att en starkare satsning än tidigare bör göras på gudstjänstlivets utveckling för att i samverkan med stiften motverka den tydliga tendensen att de regelbundna gudstjänstfirarna minskar i antal och samtidigt ta tillvara det ökande engagemang som finns hos dem som tillhör församlingskärnan.

Stiften vill samverka med Svenska kyrkans nationella nivå för att genom olika projekt målmedvetet och strategiskt utveckla modeller och förebilder för att bygga vidare i församlingarna med alla dem som kommer oregelbundet till olika slags gudstjänster.

Den nya Kyrkoordningen reglerar mycket litet av kyrkomusiken. Kyrkomusiken riskerar därför att i framtiden vid ekonomiska nedskärningar få bli den verksamhet som står tillbaka. En bedömning av musikens roll i Svenska kyrkan behöver därför göras med syfte att presentera en grund för den framtida kyrkomusikaliska verksamheten.

Arbetet med att öka delaktigheten i gudstjänsten för dem som talar ett av minoritetsspråken i landet behöver fortsätta. Översättningsprojekten som syftat till kyrkliga böcker på finska, samiska och teckenspråk behöver därför fullföljas.

Effektmål

Verksamheten förväntas år 2003 ha uppnått:

· att alla stift tillsammans med kyrkosångsförbundet och SKS-distrikten har startat ett utvecklings- och inspirationsarbete på församlingssångens område med syftet att vitalisera och öka delaktigheten i församlingssången i den lokala församlingen,

· att i samverkan med stiften ha arbetat fram utbildnings- och inspirationsmaterial för församlingarnas gudstjänstgrupper,

· att ha genomfört en bedömning av kyrkomusikens ställning och framtid i Svenska kyrkan,

· att i samverkan med lekmannarörelser och stift ha utvecklat arbetsmodeller för lekmannaledd gudstjänst som en del av församlingens gudstjänstliv,

· att i samverkan med stift, antikvariska myndigheter, Svenska kyrkans kulturråd och avdelning för kyrkorätt ha arbetat fram ett underlag till församlingar som skall bygga om, renovera eller nybygga kyrkorum,

· att i samverkan med ett eller flera stift ha genomfört en analys av gudstjänstlivets förändrade situation i mångkulturella miljöer utifrån ett delaktighetsperspektiv,

· att tillsammans med Svenska kyrkans forskningssekretariat och ett eller flera stift har utvecklat modeller för hur församlingarna skall kunna använda kyrkostatistiken till pastorala analyser och handlingsplaner,

· att ha påbörjat ett arbete med ett psalmbokstillägg,

· att ha genomfört ett arbete med att förmedla internationell musik- och liturgiutveckling till stiftens fortbildningar,

· att ha genomfört ett implementeringsarbete av de kyrkliga böckerna inklusive predikofortbildning.

13.2.2 Huvudprogram Utbildning och undervisning

Arbetet med att vidareutveckla en levande folkkyrka rymmer stora utmaningar, inte minst inom utbildnings- och undervisningsområdet. Svenska kyrkan behöver finna vägar för att tillvarata de många kyrkotillhörigas, inte minst barns och ungdomars, engagemang för formandet av dagens och framtidens kyrka. I detta omfattande förändringsarbete, som krävs på alla nivåer, medverkar huvudprogrammet Utbildning och undervisning.

Inom huvudprogrammet ligger ansvaret för den samlade utbildningsplaneringen för tjänst i Svenska kyrkan. Arbetet med de kyrkliga grundutbildningarna, Svenska kyrkans grundkurs, de fyra profilutbildningarna för blivande diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster samt rekryteringsfrågor. Pastoralinstituten i Lund och Uppsala, där den pastorala profilutbildningen bedrivs, ligger också inom huvudprogrammets verksamhetsansvar. En översyn och omprövning av prästutbildningarnas utformning pågår även inom ramen för detta arbete.

Vidare ligger i huvudprogrammet ansvaret för det pedagogiska utvecklingsarbetet som avser barn, unga och vuxna. I detta ligger bl.a. skolfrågorna med såväl skolkyrkoarbetet som det skolpolitiska arbetet, konfirmandarbetet, högskolearbetet, integrering av Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och SKUT samt ekumenik, stipendieprogrammen, vuxenkonfirmationen och folkbildningen.

Ytterligare ett ansvar som ligger inom huvudprogrammet är viss kompetensutveckling, vilken omfattar såväl anställda, förtroendevalda som frivilliga medarbetare.

För att verksamheten skall kunna nå de fastställda effektmålen krävs en nära och bred samverkan med bl.a. utbildningsanordnare av de kyrkliga yrkesutbildningarna, stift, och andra kyrkliga organisationer.

Effektmål

Verksamheten förväntas år 2003 ha uppnått:

· att stiften har spridit och utvecklat kunskap om de av nämnden fastställda grund- dokumenten för undervisning och lärande i Svenska kyrkan,

· att stiften via stipendieprogrammen arbetar för att öka engagemang, kunskap och kompetens avseende kyrkosamverkan, internationell mission och diakoni,

· att i förhållande till stiftens behov utbilda präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker till att utifrån sin kompetens uppmuntra och ge alla möjlighet till delaktighet.

· att kyrkokansli, stift och skolor utvecklar mötesplatser och nätverk för erfarenhets- och kunskapsutveckling rörande pedagogik, livstydning och trostolkning,

· att de kyrkliga profilutbildningarna tillsammans med såväl verksamhetsområdena Forskning som Kyrkolivets utveckling utvecklar forskningsanknytningen av respektive utbildningar,

· att förändringar i kyrka och samhälle analyseras av verksamhetsområdena för Kyrkolivets utveckling, Kristen enhet och teologi samt Forskning i syfte att identifiera och fördjupa kunskap om för kyrkans framtid viktiga utvecklingsområden.

13.2.3 Huvudprogram Diakoni och samhällsansvar

”Diakoni är uppdraget till kyrkan, grundad i Kristi kärlek, att genom delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet möta varandra i utsatta livssituationer.”

Uppdraget förutsätter en växelverkan mellan teologi och praktisk erfarenhet. Inom huvudprogrammet sker bevakning och analys av hur samhällsutvecklingen påverkar människors villkor såväl inom Sverige som internationellt. Den sociala omsorgen, jämlikhet, globala ekonomiska rättvisefrågor, miljöfrågor, asylrätt och allas möjlighet till delaktighet i kyrkans liv och i samhället fokuseras.

Huvudprogrammet skall upprätthålla hög kompetens inom delprogrammen och initiera kompetenshöjande insatser i första hand för kyrkans anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare.

Samhällsbevakningen skall ge bidrag till reflektion, erfarenhetsutbyte och debatt inom kyrkan och i samhället med syfte att påverka samhällsutvecklingen inklusive lagstiftningen på många plan: den nationella nivån, på EU-nivå och på den globala nivån, den praktiska offentliga verksamheten och frivilliga kyrkliga insatser.

Arbetet inom huvudprogrammet vill formulera och skapa förutsättningar för det goda livet vilket innebär:

- människors upprättelse och befrielse, respekt för mänsklig värdighet och stärkande av möjligheter till växande och mognad,

- allas delaktighet i kyrkans liv och i samhällslivet,

- omsorg om skapelsen.

Effektmål

Verksamheten förväntas år 2003 ha uppnått:

· att Svenska kyrkan på nationell nivå och stiftsnivå har engagerats i samhällsanalys och påverkan i för perioden aktuella frågor som Sveriges ordförandeskap i EU, Social summit, aktuella evenemang inom Världsbanken IMF, WTO,

· att verksamheter har genomförts som möjliggör våra målgruppers delaktighet i kyrkan och samhället i syfte att motverka ökande klyftor,

· att modeller har skapats för arbete med internationella konventioner och deklarationer relaterade till mänskliga rättigheter,

· att gemensamma projekt kring diakonal utveckling genomförts 1–2 ggr/år inom huvudprogrammet,

· en fortsatt utvecklad och synliggjord nationell uppdragsverksamhet vid diakoniinstitutioner och stift i syfte att stödja och samverka med stift, församlingar och olika samhällsorgan.

Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömning av ekonomiska resurser

I övergången till att vara en fri folkyrka finns både risker och möjligheter. Förändringen öppnar för nya möjligheter och bidrar till en ökad önskan om stöd och samarbete. Sedan mer än ett år bedrivs ett samverkansprojekt med stiften kring arbetet med församlingsinstruktionen. Samarbetet sker processinriktat med god uppslutning från stiften och bidrar till fördjupade relationer mellan nationell och stiftsnivå. Avsikten är att i detta samarbete också utveckla mötesplatser och former för hur stiften kan medverka i utvärdering av verksamheten och påverka effektmålen för arbetet på nationell nivå. Många stift har under de senaste åren tvingats skära ned antalet tjänster inom arbetet med församlingsutveckling, vilket ytterligare understryker behovet av att nationell nivå har resurser att möta stiftens behov av stöd för arbetet med utveckling av församlingslivet.

Ju mer integrerat kyrkokansliet blir desto tydligare blir behovet av nära kommunikation och tydlig ansvarfördelning både nämnder emellan och i samarbetet mellan styrelsen och nämnderna. Verksamhet, som befinner sig på gränsen mellan Kyrkostyrelsen och Nämnden för kyrkolivets utveckling är främst arbetet med samhällsfrågor, där ingår också miljöarbetet. I relation till utrikesnämnderna är det främst arbetet med internationell folkbildningsverksamhet och stipendieverksamhet som befinner sig i gränslinjen.

Våren 1998 beslöt Utbildningsnämnden att från och med den 1 juli 1999 inte längre erbjuda utbildningsstipendier för studerande under profilåret, dvs. utbildningens sista år. Beslutet grundade sig uteslutande på att det inte fanns ekonomiska möjligheter att behålla stipendierna. för en del studerande har detta skapat stora problem då de redan uppburit maximalt studiemedel. Vissa begränsade medel uppförs därför för att minska de negativa effekterna. Ett utbildningsstipendium motsvarar lånedelen av studiemedlen från CSN, för närvarande c:a 20 000 kronor under höstterminen och c:a 22 000 kronor under vårterminen. Kostnaden för att undsätta ett 40-tal studerande från de olika profilutbildningarna uppgår till 1,7 miljoner kronor. Detta behov sätter också nämnden främst. Kyrkostyrelsen biträder förslaget.

Ansvaret för att ge ekonomiska anslag till minoritetskyrkor i Sverige kräver från och med 2001 ökade ekonomiska resurser, eftersom verksamhetsområdet då även tar över kostnader som tidigare burits av enskilda stift. Bibehållandet av det ansvarstagande som sker i dag förutsätter en ökning av beloppet från 1,8 miljoner kronor till 2,8 miljoner kronor. I detta ingår kostnaderna för övertagandet av två prästtjänster. Kyrkostyrelsen föreslår därför en utökning av ramen med 2,7 miljoner kronor.

Nämnden har därutöver begärt medel för att täcka kostnaden för anslag till projektet Vuxendialog i folkkyrkan, för ett treårigt barn- och ungdomsprojekt samt för ökade bidrag till EKHO. Kyrkostyrelsen bedömer att medel för detta ej kan uppbringas på grund av medelsbrist men medger att nämnden inleder arbete på något av områdena i det fall omfördelning av medel kan ske och detta prioriteras.

Verksamhetsområdets rambudget

Beloppen anges i tkr.