12. Kyrkofondens styrelse
12.1 Styrelsen
För förvaltning av kapitaltillgångar på kyrkans nationella nivå, bl.a. de tillgångar som utgör kyrkofonden, och för handläggningen av ärenden inom utjämningssystemet finns ett särskilt organ på den nationella nivån, Kyrkofondens styrelse. Denna styrelse består av nio ledamöter och lika många ersättare. De väljs av Kyrkomötet. Bland ledamöterna har Kyrkomötet utsett en ordförande och två vice ordförande. Utöver att svara för de angivna uppgifterna handlägger Kyrkofondens styrelse också vissa ärenden i anknytning till utjämningssystemet, t.ex. rörande kyrkobokföringssystemet och systemet för avgiftsbetalning.
Inriktningsmål
£ Utjämningssystemet skall fungera i enlighet med kyrkoordningen.
£ Underlag för bedömning av Svenska kyrkans samlade ekonomi skall upprättas.
£ Stift, församlingar och samfälligheter skall i enlighet med kyrkoordningen förses med prognoser över väntade kyrkoavgiftsintäkter.
£ Utbetalning av kyrkoavgiftsmedel skall ske i enlighet med kyrkoordningen.
£ Kyrkobokföringssystemet skall upprätthållas och vidareutvecklas.
£ Kyrkofondens förmögenhet skall förvaltas så effektivt som möjligt, varvid den skall vara placerad så att riskerna sprids och förmögenheten uppnår bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Förvaltningen skall samtidigt ske på ett etiskt försvarbart sätt och i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.
£ Andra kapitaltillgångar än kyrkofondens skall – inom ramen för de särskilda föreskrifter som kan gälla för dessa – förvaltas på samma sätt som kyrkofonden.
12.2 Verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning
Verksamhetens kostnader
detaljbudget år 2000
|
rambudget år 2001
|
rambudget år 2002
|
rambudget år 2003
|
1.071,0 mkr
|
1.070,0 mkr
|
1.131,1 mkr
|
1.199,7 mkr
|
Väsentliga förändringar under åren 2001–2003
I förhållande till 2000 förväntas såväl intäkter som kostnader i utjämningssystemet bli högre under år 2001. Trenden väntas – med ett oförändrat utjämningssystem – fortsätta under år 2002 och 2003. Med hänsyn till att kyrkofondens belopp vid överföringen från staten vid årsskiftet 1999/2000 på grund av pensionsskulden blev mindre än beräknat kan också avkastningen på fonden under år 2001 väntas bli lägre än den budgeterade för år 2000. De speciella systemkostnaderna i samband med relationsförändringen minskar till år 2002.
För utjämning av intäkter och kostnader mellan stift, församlingar och samfälligheter med olika ekonomiska förutsättningar finns ett utjämningssystem, som innebär att vissa enheter av sina kyrkoavgiftsmedel bidrar till andra enheters ekonomi. Utjämningssystemet är en viktig del av verksamhetsområdet. Före år 2000 skedde denna utjämning via den statliga kyrkofonden. Vid årsskiftet 1999/2000 överlämnades kyrkofonden med äganderätt till Svenska kyrkan. Medlen i fonden utgör ett kyrkans egna kapital. Förvaltningen av detta kapital ingår också i verksamhetsområdet.
12.2.1 Huvudprogrammet Utjämningssystemet
En beskrivning av utjämningssystemet.
Avsikten med utjämningen är att de församlingar och samfälligheter som har goda ekonomiska förutsättningar skall dela med sig till de församlingar och samfälligheter som är sämre lottade.
Utjämningen innehåller såväl generella som individuella komponenter. Generella komponenter ger t.ex. avgifter och bidrag för avgiftskraft, kyrkobyggnader, begravningsplatser och andel kyrkotillhöriga av befolkningen i församlingen. Till vissa församlingar och samfälligheter utgår generella glesbygdsbidrag. Individuella bidrag är kyrkobyggnadsbidrag till församlingar och samfälligheter, stiftsbidrag till stiften samt extra utjämningsbidrag.
Utjämningssystemet innebär således att kyrkoavgiftsmedel, som av de kyrkotillhöriga har betalats in till den egna församlingen eller samfälligheten, i viss mån omfördelas till andra församlingar och samfälligheter samt till stiften. Likaså tas en del av prästlönetillgångarnas avkastning, som annars skulle tillfalla vissa församlingar och samfälligheter, i anspråk för utjämningen.
Den ekonomiska utjämningen sker via kyrkofonden, som idag är överlämnad till Svenska kyrkan med äganderätt. Till kyrkofonden inflyter även avkastningen på dess förmögenhet.
Utjämningssystemets generella delar beslutas huvudsakligen av Kyrkomötet genom kyrkoordningen. Från årsskiftet 1999/2000 fördelas de kyrkoavgiftsmedel som inflyter till Svenska kyrkan genom skattesystemet av kyrkan själv till dess församlingar, samfälligheter och stift. Utjämningssystemet samverkar därför nu med kyrkans eget system för fördelning av kyrkoavgiftsmedlen.
Utjämningssystemets generella delar
Utjämningssystemets generella delar består av dels inkomst- och kostnadsutjämning, dels glesbygdsbidrag, dels utjämningsavgifter. Inkomst- och kostnadsutjämningen består av såväl avgifter som bidrag.
De olika komponenterna i inkomst- och kostnadsutjämningen:
- avgiftskraft per kyrkotillhörig i församlingen eller samfälligheten jämfört med ett riksgenomsnitt
- antal kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad i församlingen eller samfälligheten jämfört med ett riksgenomsnitt
- antal kyrkotillhöriga per begravningsplats i församlingen eller samfälligheten jämfört med ett riksgenomsnitt
- andel kyrkotillhöriga av de folkbokförda i församlingen eller samfälligheten jämförd med ett riksgenomsnitt
För alla komponenterna gäller att utjämningen sker i riktning mot ett riksgenomsnitt, så att den församling eller samfällighet som har högre kostnader (eller lägre intäkter) än riksgenomsnittet får bidrag från systemet medan den församling eller samfällighet som har lägre kostnader (eller högre intäkter) än riksgenomsnittet får betala en avgift till systemet. Utjämningen är dock inte fullständig utan avser en del av skillnaden mellan församlingens (eller samfällighetens) kostnader eller intäkter och den genomsnittliga församlingens. Vidare påverkas utjämningen av vissa individuella faktorer som avser t.ex. byggnadsmaterialet hos en kyrkobyggnad eller hur en begravningsplats är belägen.
Glesbygdsbidraget innehåller följande komponenter:
De olika komponenterna avses spegla de merkostnader som glesbygdsverksamhet drar. Inte heller i dessa delar är emellertid utjämningen fullständig så att församlingar och samfälligheter i glesbygden får full täckning för sina extra kostnader.
Utjämningsavgiften utgår som allmän sådan avgift och som särskild avgift. Den allmänna utjämningsavgiften betalas av alla församlingar och samfälligheter i förhållande till deras intäkter av kyrkoavgift. Den särskilda utjämningsavgiften betalas av stiften i förhållande till avkastningen av prästlönetillgångarna.
Utjämningssystemets intäkter av inkomst- och kostnadsutjämningsavgifter beräknas för år 2001 till drygt 480 miljoner kronor. Utjämningssystemets kostnader för inkomst- och kostnadsutjämningsbidrag beräknas för år 2001 till drygt 555 miljoner kronor.
Som framgått är inkomst- och kostnadsutjämningen som princip konstruerad så att avgifter och bidrag skall motsvara varandra. Utjämningssystemets intäkter av avgifterna under ett år skall i princip vara lika stora som systemets kostnader för bidragen. Den skillnad mellan intäkter och kostnader som de angivna beloppen ger uttryck för är därför helt att hänföra till glesbygdsbidragen. I denna del förekommer ju inga intäkter till utjämningssystemet.
Den allmänna utjämningsavgiften beräknas under år 2001 ge drygt 611 miljoner kronor till utjämningssystemet. Denna beräkning grundas på den enligt kyrkoordningen gällande nivån för avgiften, dvs. 0,07 procent av de kyrkotillhörigas beskattningsbara inkomster, samt prognoser för andelen kyrkotillhöriga av den svenska befolkningen och skatteunderlagets utveckling. Den särskilda utjämningsavgiften beräknas ge 210 miljoner kronor, vilket är en viss ökning från år 2000. Denna ökning beror på antagandet om ökad avkastning från förvaltningen av prästlönetillgångarna.
Utjämningssystemets individuella delar
Som nämnts innehåller utjämningssystemet också individuella delar, där bidrag utgår efter särskild prövning. Till församlingarna och samfälligheterna utgår därvid bl.a. kyrkobyggnadsbidrag. Sådana bidrag fördelas av stiftsstyrelserna efter ansökan från de församlingar eller samfälligheter som har behov av bidrag. Kyrkofondens styrelse fördelar kyrkobyggnadsbidragsmedel till stiftsstyrelserna för vidare fördelning till församlingar och samfälligheter. För år 2001 föreslås 90 miljoner kronor utgå som kyrkobyggnadsbidrag.
Till utjämningssystemets individuella delar skall också hänföras de bidrag som utgår till stiften, stiftsbidrag. Dessa bidrag avser dels stiftens egen verksamhet, dels att ge stiften möjlighet att stödja församlingar och samfälligheter genom s.k. strukturbidrag. I förhållande till tidigare år föreslås stiftsbidragen höjda till sammanlagt 335 miljoner kronor för år 2001.
Vidare kan extra utjämningsbidrag utgå till församlingar, samfälligheter och stift efter särskilt beslut av Kyrkofondens styrelse. Bidragen skall enligt kyrkoordningen utgå när övriga utjämningsåtgärder inte ger en tillfredsställande utjämningseffekt. För år 2001 föreslås högst 10 miljoner kronor utgå som extra utjämningsbidrag.
Huvudprogrammets verksamhet
I huvudprogrammet ingår delprogrammen Handläggning av utjämningsärenden, Svenska kyrkans samlade ekonomi, Betalning av kyrkoavgifter samt Systemfrågor för kyrkobokföringsregistren. Huvuduppgifter inom huvudprogrammet är att upprätthålla utjämningssystemet i enlighet med bestämmelserna i kyrkoordningen. Systemet styrs i största utsträckning av dessa bestämmelser, varvid uppgiften inom verksamhetsområdet är att verkställa vad Kyrkomötet genom kyrkoordningen har bestämt. På vissa punkter har emellertid Kyrkomötet uppdragit till Kyrkofondens styrelse att besluta. Detta gäller t.ex. vissa utjämningsfaktorer i fråga om kostnadsutjämningen, stiftsbidragen, beslut om extra utjämningsbidrag samt fördelning av kyrkobyggnadsbidrag. Under år 2001 tillkommer också fördelningen av den statliga kyrkoantikvariska ersättningen. Utbetalningen av kyrkoavgifterna sker genom bank via det s.k. kyrkkontot, där varje stift, församling och samfällighet som skall erhålla sådana avgiftsmedel har tilldelats ett dispositionsnummer. Som ansvarig bank för kyrkkontot har Merita-Nordbanken upphandlats. Kyrkobokföringsregistren utgör Svenska kyrkans grundläggande medlemsförteckning.
Effektmål
· Generella bidrag och avgifter inom utjämningssystemet skall – i enlighet med kyrkoordningen – betalas ut respektive tas in genom månatlig avräkning mot inflytande kyrkoavgiftsmedel, dock med en speciell betalningsrutin för den särskilda utjämningsavgiften.
· Individuella bidrag inom utjämningssystemet skall utbetalas inom två veckor från det att dokumenterat beslut i ärendet föreligger.
· Ekonomisk statistik för stift, församlingar och samfälligheter skall föreligga senast åtta månader efter verksamhetsårets slut.
· Inflytande kyrkoavgiftsmedel skall samma dag vidarebefordras till stift, församlingar och samfälligheter.
· Överföring av folkbokföringsuppgifter till kyrkobokföringsregistren skall ske med en fördröjning om högst två veckor.
12.2.2 Huvudprogrammet Kapitalförvaltning
Huvudprogrammet består av delprogrammen Förvaltning av kyrkofonden och Annan kapitalförvaltning. Det från den statliga kyrkofonden överförda kapitalbeloppet utgör ett Svenska kyrkans egna kapital. Beloppet skall enligt kyrkoordningens bestämmelser kvarstå oförminskat, varvid hänsyn skall tas också till eventuell inflation så att kapitalets realvärde består. Också andra nationella kapitaltillgångar än kyrkofondskapitalet skall förvaltas inom huvudprogrammets ram. På begäran skall vidare prästlönefondsmedel kunna förvaltas.
Effektmål
Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömning av ekonomiska resurser
Den största kostnadsposten inom verksamhetsområdet avser utbetalade bidrag inom ramen för utjämningssystemet. Dessa är till sin huvuddel bestämda av Kyrkomötet genom kyrkoordningen. På några punkter finns utrymme för ändrade prioriteringar oberoende av kyrkoordningens bestämmelser. Några av dessa punkter avser utjämningsfaktorer inom kostnadsutjämningen. Förändringar av dem medför samtidiga förändringar av intäkter och kostnader och påverkar således inte budgetens balans. På andra punkter, t.ex. stiftsbidrag, extra utjämningsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag, finns däremot möjlighet till omprioriteringar. En minskning av beloppen för ett eller flera av dessa bidrag skulle medföra sänkta utbetalningar från utjämningssystemet till stift, församlingar och samfälligheter. Ökade belopp skulle å andra sidan medföra större utbetalningar.
Utjämningssystemet är komplext och dess införande har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete. Det nuvarande utjämningssystemet har efter en infasningsperiod kommit i fullt bruk först år 2000 och därför föreligger inte anledning att redan under år 2001 göra några större förändringar. Kyrkofondens styrelse räknar med att en utvärdering och översyn av utjämningssystemet kommer att kunna påbörjas i början av år 2001. Budgetförslaget utgår självfallet från det nuvarande utjämningssystemet.
Av större ekonomisk betydelse inom verksamhetsområdet är – vid sidan av utjämningssystemet – endast systemfrågorna i samband med kyrkobokföringsregistret. Dessa register är – i sin egenskap av kyrkans medlemsregister – av avgörande betydelse för uppbörden av kyrkoavgift och för valsystemet. För att utjämningssystemets återverkningar på stift, församlingar och samfälligheter skall kunna följas är det också av stor betydelse att statistiska sammanställningar av kyrkans samlade ekonomi kan göras.
I kostnaderna för verksamhetsområdet föreslås att med gemensamma medel finansiera församlingars, samfälligheters och stifts abonnemangsavgifter till Kyrknätet, vilket innebär en ökad finansiering av detta med ca 24 miljoner kronor för år 2001. Vidare ingår kostnader för ett etiskt råd för kapitalplaceringsfrågor.
Kyrkostyrelsen har i särskild skrivelse till Kyrkomötet föreslagit att de biskopsgårdar som Svenska kyrkan äger utan ersättning skall med äganderätt överlämnas till respektive stift. Därutöver skall – för de stift som nyligen inköpt sina biskopsgårdar – återbetalning ske av köpeskillingen. Dessa åtgärder kommer att påverka resultatet under år 2000 med ca 50 miljoner kronor.
Verksamhetsområdets rambudget
Beloppen anges i tkr.
