9. Svenska kyrkans forskningsråd

9.1 Rådet

Svenska kyrkans forskningsråd inrättades av ombudsmötet 1989. Rådet skall främja forskning inom teologi och andra områden som är väsentliga för kyrkan. Enligt sin instruktion skall rådet inventera behovet av forskning, initiera och prioritera forskningsprojekt, informera om forskning och forskningsresultat och fördela anslag till forskningsprojekt.

Forskningsrådet tillsätts av Kyrkostyrelsen. Rådet håller på att ta fram underlag för ny instruktion. Forskningsrådet är ett expertorgan med egen forskningskompetens, där ledamöterna har tjänster vid universitet och inom Svenska kyrkan. Ledamöternas forskningsspecialiseringar är inom teologi, humaniora och samhällsvetenskap. I olika utsträckning medverkar ledamöterna också med personliga forskningsinsatser inom verksamhetsområdet.

Inriktningsmål

£ Forsknings- och studiearbetet skall vara en fördjupning men också tillämpning av olika temaområden till den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor eller på andra håll inom samhälle och kyrka för att därmed tillgodose kvalitet vid bearbetningen av frågor inom religion och kyrka av särskilt intresse för Svenska kyrkan.

£ Forskningsverksamheten skall vara till stöd och stimulans för stift och församlingar.

£ Forskningsverksamheten skall innehållsmässigt stärka kvaliteten vid övriga verksamhetsområden inom den rikskyrkliga kansliorganisationen genom att aktivt bistå med handlednings- och utredningsuppdrag samt att arbeta på ett integrerat sätt.

£ Forskningsverksamheten skall bedrivas som fördjupad nätverksforskning med stiften inom Svenska kyrkan och därutöver särskilt med forskningsenheter i Sverige, de nordiska kyrkorna, Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

9.2 Verksamhetsområdet Forskning

Verksamhetens kostnader

detaljbudget år 2000	rambudget år 2001	rambudget år 2002	rambudget år 2003
9,902 mkr	11,012 mkr	11,012 mkr	10,465 mkr*

Väsentliga förändringar

Genom omprioriteringar har år 2000 en ny forskartjänst inrättats med inriktning på internationell omvärldsanalys.

Från år 2001 har budgetramen ökats med 100 tkr för pedagogisering av kyrkostatistiken och 100 tkr för verksamhet relaterad till omvärldsanalys. Dessutom anslås 700 tkr i form av verksamhetsmedmedel för projektinriktad forskning inom bibeltolkning och bibelbruk. Denna resurs utgör en allmän förstärkning av den teologiska kompetensen i kyrkokansliets arbete. Därutöver skapas underlag för rådet att genomföra stiftsrelaterade seminarier som nätverksforskning. 100 tkr anslås för detta.

* förändringen beror på att projektet Sveriges kyrkohistoria avslutats.

Forskningen bedrivs inom Avdelningen för forskning och kultur. Till området är knutet nio forskarinriktade tjänster varav två på deltid. Därtill kommer en tjänst med huvudinriktning på publicering (Tro & Tanke), en deltidstjänst som projekt- och redaktionssekreterare för Sveriges kyrkohistoria och en sammanhållande administrativ tjänst för avdelningen.

Forskningsverksamheten är indelad i två huvudprogram. Denna indelning utgår från förutsättningen att när kristendom och kyrka analyseras måste alltid detta utgå från en analys av det som dessa verkar inom. Inriktningen på forskningarna och studierna blir därför alltid kyrko- och samhällsanalys. Kristendomen är därtill en historisk religion med sina religiösa urkunder, sammanställda för snart tvåtusen år sedan. Men kristendom och kyrka är en levande realitet idag. Mellan då och nu finns en tradition som också skall tolkas. Mot denna bakgrund får de två huvudprogrammen följande inriktning:

- Kyrkan i samhället – traditionstolkning

- Kyrkan i samhället – nutidstolkning

Forskarna är i sina huvudinriktningar knutna till dessa två huvudprogram men samspelet mellan dem garanteras av att forskare kan arbeta parallellt inom de bägge programmen. Traditionstolkningen inom det ena huvudprogrammet kan också ses som en kritisk instans till det nutidsinriktade programmet och vice versa.

Utöver de två huvudprogrammen finns två delprogram som svarar mot särskilt markerade inriktningar i rådets instruktion. Enligt denna skall rådet ”fördela anslag till projekt”. Detta sker inom ramen för ett Stipendieprogram. Här möjliggör rådet genom stipendier för tre till fem forskare årligen utanför kyrkokansliet att efter ansökan bedriva ”kyrkorelevant forskning”. Stipendierna är viktiga byggstenar inom verksamhetsområdets nätverksforskning.

Ett andra delprogram som förmedlar kunskap om arbetet inom de två huvudprogrammen är Publikationsverksamhet. Detta svarar till en del mot det krav som finns i rådets instruktion ”att informera om forskning och forskningsresultat”. Forskningsinformation sker på många sätt, genom deltagande i seminarier, symposier, fortbildningar etc., men också genom tryckta publikationer. Rådet är därför sedan 1991 utgivare av publikationen Tro & Tanke, som kommer ut med åtta temanummer årligen.

9.2.1 Huvudprogram Kyrkan i samhället – traditionstolkning

Inriktningen för detta huvudprogram är att förse Svenska kyrkan med resursmaterial av god vetenskaplig kvalitet såväl för Kyrkokansliet som för Svenska kyrkan i vidare mening.

Inom detta finns två större delprogram som tillsammans skall belysa den svenska kristna traditionen i ett tusenårsperspektiv. Det ena har inriktning på att beskriva Sveriges kyrkohistoria från missionstid till nutid. Det skall ske genom att i ett samarbetsavtal med Verbum Förlag och med externa anslag från Samfundet Pro Fide et Christianismo publicera sammanlagt åtta volymer. Detta sker i nätverksform med ett åttiotal svenska forskare, där en forskarstjänst (35 procent) och en redaktionstjänst (50 procent) skall svara för det vetenskapliga och administrativa arbetet, tillsammans med en redaktionsgrupp. Tre av åtta volymer har utkommit. Till utgången av 2002 skall denna på vetenskaplig grund vilande, lättillgängliga och rikt illustrerade framställning vara slutförd. År 2002 är således sista verksamhetsåret för detta delprogram. Därefter kan komma en ny målsättning och ytterligare ett arbetsår, nämligen att tillsammans med Verbum Förlag som studie- och undervisningsmaterial utge en sammanfattande bok om Kristendomen i Sverige under tusen år.

Det andra delprogrammet är Svenska kyrkans samtidshistoria. Det skall för Svenska kyrkans del motsvara det statliga projektet Forum för Levande historia. Programmet skall dokumentera den forskning som finns för perioden mitten av 1930-tal till 1990-tal, det svenska välfärdssamhällets uppbyggnads- och konsolideringsperiod, och där studera vilken roll framför allt Svenska kyrkan spelade. Inom delprogrammet skall också Svenska kyrkans internationella ställning profileras. Ett första mål blir därför att genom nätverksforskning med huvudansvar inom verksamhetsområdet beskriva och analysera Svenska kyrkans ”utrikespolitik” från mitten av 1930-talet och framåt. Det skall innefatta arvet efter Nathan Söderblom inom ekumeniken, tillkomsten av Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet och Svenska kyrkan, dennas ställningstaganden till den tyska nationalsocialismen, internationellt nödhjälpsarbetet omedelbart efter andra världskriget samt därefter de övergripande strategierna för Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission i en efterkolonial situation. Inom detta program skall också finnas beredskap att tydliggöra Svenska kyrkans ställningstaganden i olika politiska och etiska frågor som kan aktualiseras i det större samhällsperspektivet i det statliga projektet Levande historia. Programmet inleds 2001 och anknyter i sin verksamhet till främst tyska och nordiska forskningar och projekt. Den organisatoriska basen utgörs främst av en forskartjänst inom verksamhetsområdet med stöd av medel för nätverksforskning.

Effektmål

· Kunskapen om kristendomen i Sverige i ett tusenårigt perspektiv, hos olika målgrupper inom kristna samfund, i skolans religionsundervisning samt bland företrädare för kultur- och religionsdebatten har ökat.

· Genom att ha fått tillgång till studiematerial och forskningsresultat har förtroendevaldas kunskaper om olika företeelser i Svenska kyrkan och det svenska samhället, om Svenska kyrkans ställningstagande till olika kyrko- och samhällsföreteelser i tiden efter andra världskriget ökat.

9.2.2 Huvudprogram Kyrkan i samhället – nutidstolkning

Inriktningen för detta huvudprogram är att förse Svenska kyrkan med resursmaterial av god vetenskaplig kvalitet såväl för Kyrkokansliet som för Svenska kyrkan i vidare mening.

Inom delprogrammet Internationell omvärldsanalys, missiologi. Religionsmöten och ekumenik ligger ansvaret för analys av internationellt relevanta rättvisefrågor om ekonomisk, social och samhällsutveckling samt om de lokala kyrkornas ”livssituation”. Denna forskning skall också vara ett stöd inom kyrkokansliet för andra verksamhetsområden inom främst Internationell diakoni/Lutherhjälpen och Internationell mission . Här behandlas också frågor om globalisering och religion och religionsteologiska frågor om förhållandet mellan tradition och modernitet och möjligheten att anknyta till en gemensam värdegrund (global etik). Inom det ekumeniska området sker ett fortsatt samarbete med institutet i Strasbourg kring frågor om demokratisk och synodal/episkopal struktur i lutherska och anglikanska kyrkor. I olika frågor sker forskningarna i samarbete med studieavdelningarna inom Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

Delprogrammet Teologi och etik bearbetar aktuella teologiska och etiska frågor av betydelse för Svenska kyrkan. Det sker i nära samarbete med verksamhetsområdet Kristen enhet och teologi och Teologiska kommittén. Inom de etiska områdena analyseras särskilt samhälleliga rättvisefrågor och sociala frågeställningar.

Delprogrammet Samhälls- och religionsanalys skall förse Svenska kyrkan med kvantitativa och kvalitativa analyser av tendenser i det svenska samhället och i den religiösa miljö i vilken Svenska kyrkan verkar. Det innebär alltså en omvärldsanalys av det svenska samhället och dess utveckling samt kyrkornas ställning inom detta. Därtill skall genom en religionssociologisk kyrkoanalys Svenska kyrkans förses med relevant statistiskt material och kvantitativa och kvalitativa analyser och presentationer av Svenska kyrkans verksamhet på församlings-, stifts- och riksnivå. Församlingsstatistiken insamlas under aktiv medverkan av kyrkans cirka 2500 församlingar och görs efter sammanställningar tillgängliga för dessa som planeringsinstrument. Inom programmet skall också genomföras forskningar och studier kring religiös samfundsstatistik på riks-, läns- och kommunnivå. Därmed skall jämförelsematerial skapas för att kunna ge en adekvat bild av Svenska kyrkans position i ett mångreligiöst Sverige.

Effektmål

· Att år 2002 skall medlemmar och anställda bland Svenska kyrkans teologer ha tillgång till forsknings- och studieresultat som de menar ha givit dem ökad kunskap och förståelse för missiologins relevans för kyrkans självförståelse.

· Att år 2002 skall medlemmar och anställda bland Svenska kyrkans teologer ha tillgång till ett kvalitativt gott grundmaterial om religionsteologiska grundfrågor, kopplat till i det egna arbetet med religionsmöten lokalt.

· Att Svenska kyrkan skall vara delaktig och drivande i internationell ekumenikforskning både i relation till Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet.

· Att medlemmar och anställda i Svenska kyrkan skall ha kännedom om de forskningsresultat som föreligger angående kyrkans socialetiska ansvar.

· Att år 2002 Svenska kyrkan genom forskning om bioetik skall ha tillgång till ett dokument som tydliggör kyrkans hållning i djuretiska frågor.

· Att Svenska kyrkans församlingar har tillgång till och använder församlingsstatistiken som planeringsinstrument för församlingsarbetet.

· Att församlingarna skall kunna ställa församlingsstatistiken i relation till svensk religions- och samhällsutveckling.

· Från år 2002 har Svenska kyrkans församlingar tillgång till kvalitativa analyser vilka underlättar deras eget arbete med omvärldsanalys så som föreskrivs i församlingsinstruktionerna.

Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömningar av ekonomiska resurser

Med oförändrade ekonomiska ramar i rambudget för år 2001 och år 2002 kan verksamheten garanteras med den målsättning som beskrivits ovan med tillfredsställande kvalitet, men verksamhetsmässigt på en miniminivå. Under perioden kommer år 2002 det stora forskningsprojektet Sveriges kyrkohistoria att vara avslutat och kostnaderna och tjänsterna upphör därmed.

Genom effektiviseringar och omprövning av tjänster har forskningsrådet under år 2000 skapat möjligheter att förstärka den internationella och svenska omvärldsanalysen. Inom de ekonomiska ramarna har en helt ny tjänst inrättats för internationell omvärldsanalys. Detta har gjorts i samarbete med Internationell diakoni/Lutherhjälpen.

Frågor som gäller Bibeltolkning och bibelbruk hade tidigare en stark ställning inom verksamhetsområdet. Inom avdelningen för forskning och kultur saknas idag helt denna kompetens. En sådan kompetens behövs för behandling av bibeltolkningsfrågor som väcks i Kyrkomötet, Kyrkostyrelsen och teologiska kommittén. En tillkommande resurs behövs alltså som innefattar forskning och studier av vad texterna då tolkade som spegling av sin tid, och som också analyserar vad tolkningen av dem därefter också varit speglingar av sin tid. Det primära i uppdraget blir tolkningen idag, förhållandet mellan bibeltexternas ursprungsmening och hur denna aktualiseras för Svenska kyrkan idag. Behovet av denna resursförstärkning är påtagligt, inte minst genom den nya bibelöversättningen.

Forskningsrådet har äskat medel för inrättandet av en forskartjänst med inriktning på bibeltolkning och bibelbruk. Kyrkostyrelsen ställer sig positiv till att möjlighet ges till forskning i detta angelägna ämnesområde. Däremot vill Kyrkostyrelsen inte binda upp denna forskningsprofil i en fast tjänst utan föreslår i stället att medel anslås för en mer flexibel projektinriktad verksamhet. Detta betyder att rådet bör sträva efter en flexibilitet i resursutnyttjandet. På så sätt kan Svenska kyrkans olika behov i ämnesområdet lättare tas i beaktande. Verksamhetsområdets kostnadsram föreslås därför öka med 700 tkr för detta ändamål.

Forskningsrådet arbetar för att kunna ta tillvara den forskningserfarenhet som finns i Svenska kyrkan och som också kan utgå från pastoral erfarenhet knuten till församlingstjänst. Här finns en resurs som knappast alls är tillvaratagen. Inte minst de nya reglerna för antagning till forskarutbildning vid de svenska universiteten har gjort det svårt att finna sammanhang för handledning, inspiration och kritiska miljöer för teologisk forskning. Mot denna bakgrund vill rådet som ett treårigt projekt starta seminarier som skall erbjuda denna möjlighet att stimulera teologisk forskning och vara ett stöd för denna, samtidigt som detta kan bli en positiv resurs till verksamhetsområdet forskning inom kyrkokansliet. Seminarierna vänder sig inte enbart till dem som innehar tjänst utan också till pensionerade, som är en viktig, ofta outnyttjad resurs.

I flera stift finns mindre seminarier i funktion, men kyrkokansliets forskare kan i samverkan med stiften bygga ut denna verksamhet. Det är alltså fråga om en nätverksforskning mellan kyrkokansliet och stiften, till stöd för dessa. Detta kommer att ske i samråd med de teologiska fakulteterna eller religionsvetenskapliga institutionerna i landet. Möjligheten skall erbjudas dem som har en teologisk grundexamen och med ambition att vidareutveckla olika forskningsinriktningar. Rådet vill därför årligen anordna teologiska interdisciplinära forskningsinriktade seminarier på fyra olika ställen i landet och göra detta i samarbete med universiteten. Att förlägga seminarierna till universitetsmiljö markerar den vetenskapliga ambitionen och samarbetet med universiteten. För fyra årliga seminarier räknas kostnadsramen upp med 100 tkr, främst att täcka resor.

Därutöver har rådet äskat ytterligare anslag i form av 200 tkr för allmän verksamhet, 50 tkr för stipendier, och 50 tkr för verksamhet i relation till Lutherska världsförbundet och Kyrkornas världsråd. Kyrkostyrelsen har ej biträtt dessa ytterligare äskanden på grund av medelsbrist.

Verksamhetsområdets rambudget

Beloppen anges i tkr.