Motion till Kyrkomötet
2000:63
av Martin Cruce
om biskoparnas rösträtt i Kyrkomötet
|
Kyrkomötet
KMot 2000:63
|
I förberedelsearbetet inför den nya kyrkoordningen har framhållits att vår kyrka skall vara demokratiskt uppbyggd, öppen evangelisk-luthersk, rikstäckande och episkopal. I debatten efter ikraftträdandet av kyrkoordningen, menar många att den episkopala delen av vår Svenska kyrka behöver förstärkas.
Kyrkomötet är kyrkans högsta beslutande organ. Här fastställes icke blott ordningsfrågor utan också läro- och trosfrågor som skall gälla för vår kyrka. Det är därför angeläget att biskoparnas röst får bli tydlig också vid voteringar i plenum.
I debatten har det framhållits, att ingen skall få rösta som inte är vald till Kyrkomötet. Mot ett sådant resonemang vill jag framhålla att i kyrkoråden sitter inte kyrkoherden som vald ledamot, likafullt har kyrkoherden rösträtt vid voteringar. Detta är inte någon brist utan en styrka för en kyrka som vill framhålla vigningstjänstens betydelse. Just en sådan ordning framhåller betydelsen av kyrkans två grundpelare, de förtroendevalda lekmännen och de prästvigda tjänsteinnehavarna.
Biskoparna har säte och stämma i Läronämnden, och ett kyrkomöte går inte emot en enig nämnd i någon lärofråga. Detta är en god ordning. Men Kyrkomötet handlägger många andra frågeställningar än just lärofrågor. Också här är det önskvärt att den episkopala kyrkan får en mer framträdande plats. Detta kan ordnas med att biskoparna inte blott gives närvaroplikt utan också rösträtt vid Kyrkomötet.
Mot bakgrund av ovan anförda hemställer jag
att det i kyrkoordningen göres följande ändringar i 11 kap. Kyrkomötet:
10 § första stycket andra punkten tas bort orden ”… eller en biskop…”
10 § andra stycket ändras till ”Kyrkostyrelsen och ledamöter får väcka …”
Dalby den 14 mars 2000
Martin Cruce
