Motion till Kyrkomötet 2000:22 av Per-Anders Grunnan och Joakim Svensson om svenskkyrkliga friskolor

Kyrkomötet KMot 2000:22

Idag är det många som söker sig till fristående skolor, även kristna sådana. Tar vi i Svenska kyrkan vara på denna väg för evangeliet som öppnats?

Det finns 47 friskolor i Sverige som benämns kristna. De flesta av dessa är frikyrkliga. Hos Skolverket är det 182 ansökningar i år om att få starta privatskola. Bland dessa har bara sex procent kristen inriktning. Eftersom enskilda skolor i många kommuner får samma bidrag per elev som kommunala skolor, har antalet ökat. Även om man inte får ta ut avgift från elever kan det gå runt ändå, genom frivilligt arbete och gåvor. För fem år sedan fanns 200 fria grundskolor. Idag finns 400. Dessutom finns det cirka 90 fristående gymnasier. Men antalet konfessionella skolor har inte ökat lika snabbt som övriga. Bara 13 procent är skolor med religiös anknytning.

För en friskola finns frihet att lägga in andakter och särskilda lektioner med pedagogisk undervisning i trosfrågor. Förutom religionskunskap kan även andra ämnen få en naturlig koppling till kyrkan, såsom musik och historia. Det är roligt att se hur Vasaskolan och LM Engströms gymnasium i Göteborg växer, vilket visar att det finns efterfrågan. De har också fått andra evangelisk-lutherska efterföljare genom exempelvis Mariaskolan i Umeå, Silverdalens skola och Domkyrkoskolan i Uppsala.

Hur går det till att starta friskola? Först får det startas en förening eller avdelning under en förening som organiserar frivilliga och samlar in pengar till byggnader osv. För att erhålla kommunala elevbidrag skall föreningen vara godkänd av Skolverket. Detta förutsätter att man följer läro- och kursplaner, men det finns stort utrymme för respektive lärare att ge undervisningen en profil.

Vad krävs för att starta en skola? Det viktigaste är att det finns människor som vill ägna tid åt ett missionsprojekt i denna form. Det behöver inte finnas mängder med kristna familjer, eftersom det har visat sig att majoriteten av eleverna på de redan befintliga evangelisk-lutherska friskolorna inte kommer från kyrksamma hem. Det grundläggande är däremot att man hittar lärare som delar skolans vision. Har man detta klart för sig faller automatiskt argument om att kristna skolor blir slutna miljöer för barn från troende familjer. Den risken är minimal i nuvarande situation. Tvärtom ger man de kristna lärare som finns bättre förutsättningar att komma till sin rätt, just som troende lärare.

Det finns nya och spännande vägar för en folkkyrka som vågar föra ut evangeliet till dagens Sverige. Från Kyrkomötets sida kan vi uppmuntra de av vår kyrkas medlemmar som brinner för tanken att starta en svenskkyrklig friskola genom att ge Kyrkofonden i uppdrag att utdela ”startbidrag” till nya skolföreningar eller stiftelser.

Med anledning av vad som sagts ovan hemställer vi

1. att Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen i uppdrag att i budgetförslaget till Kyrkomötet för år 2002 avsätta medel som möjliggör startbidrag till nya svenskkyrkliga friskolor,

2. att Kyrkomötet uttalar att budgetutrymme härför bör tillskapas genom utökad ram för nationella nivåns finansiering, och

3. att riktlinjer för utdelandet av startbidrag skall vara att det är en friskola med evangelisk-luthersk grundsyn och att skolan skall vara godkänd av Skolverket.

Sankt Petersburg och Göteborg den 14 mars 2000

Per-Anders Grunnan Joakim Svensson