Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2000:15
Benämningen Svenska kyrkan
|
Kyrkomötet
TU 2000:15
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2000:49 om benämningen Svenska kyrkan. Utskottet ansluter sig till vad Läronämnden anfört om att namnet Svenska kyrkan inte bör ändras utan mycket starka skäl. Namnet är en identitetsbärare och en förändring kan uppfattas som något mycket genomgripande. Utskottet föreslår att motionen avslås.
Motionen
I motion 2000:49 om benämningen Svenska kyrkan av Urban Gibson hemställs
att Kyrkomötet beslutar att i kyrkoordningen införa benämningen ”Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige” som benämning på Svenska kyrkan.
Yttrande
I ärendet föreligger ett yttrande från Läronämnden (Ln 2000:7), vilket är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Bakgrund
Benämningen ”Svenska kyrkan” användes första gången i lagtext i den första dissenterlagen 1860. Enligt gällande regelsystem är det inte endast eller primärt genom bestämmelser i kyrkoordningen som benämningen ”Svenska kyrkan” är fastställd. I 8 kap. 6 § regeringsformen sägs att föreskrifter om grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund skall meddelas i lag. Riksdagen har vidare utfärdat bl.a. en lag (1998:1591) om Svenska kyrkan. I denna anges i 1 § att Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund.
Ser man till vad som gäller i de närmaste nordiska grannländerna kan konstateras att i Finland finns Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1993 års kyrkolag 1 kap. 1 §). I Norge kallas kyrkolagen ”Lov om Den norske kirke” och där sägs i 1 § att ”foremålet med loven er å legge forholdene til rette for et aktivt engasjement og en stadig fornyelse i den evangelisk-lutherske folkekirke i Norge”. I den danska grundlagens 4 § sägs att ”Den evangelisk-lutherske kirke er den danske folkekirke”. Som officiell benämning används i regel enbart ”Folkekirken”. Vad gäller benämningar på kyrkor internationellt kan vidare som ett exempel pekas på att Borgå-gemenskapen även omfattar Islands kyrka, Estniska evangelisk-lutherska kyrkan, Den evangelisk-lutherska kyrkan i Litauen, Engelska kyrkan (The Church of England), Irländska kyrkan (The Church of Ireland), Skotska episkopala kyrkan (The Scottish Episcopal Church) och Kyrkan i Wales (The Church in Wales).
Utskottet
Utskottet delar helt till Läronämndens uppfattning att frågan om förändrat namn på Svenska kyrkan är en symbolfråga av stor vikt. Det har varit av grundläggande betydelse vid förändringen av kyrka-statrelationerna att detta inte skulle uppfattas som en förändring av Svenska kyrkans identitet. Det finns en uppenbar risk att detta skulle bli fallet om benämningen på Svenska kyrkan ändras. Utskottet kan inte finna att det finns några avgörande ekumeniska skäl som talar för ett namnbyte. Utskottet ansluter sig till Läronämndens slutsats att en namnförändring för Svenska kyrkan inte bör övervägas med mindre än att någon avgörande förändring inträffat som kan motivera en sådan, t ex ett ekumeniskt genombrott.
Tillsyns- och uppdragsutskottet menar att namnet Svenska kyrkan är väl etablerat såväl nationellt som internationellt. Även med en annan benämning är det naturligt att det i många sammanhang finns behov av att ge en närmare bestämning av Svenska kyrkans karaktär än vad ett namn kan ge. Det är som framgår av redovisning av beträffande namnen på vissa andra kyrkor på intet sätt unikt för en folkkyrka av Svenska kyrkans karaktär att ha ett namn av detta slag. Härtill kommer att namnet Svenska kyrkan inte endast används i den av Kyrkomötet beslutade kyrkoordningen utan även i lagstiftningen. Såväl de sedan den 1 januari 2000 gällande lagarna som kyrkoordningen har innan de fastställdes varit föremål för en mycket bred remissbehandling. I båda fallen gav remissutfallet ett mycket starkt stöd för de remitterade förslagen. Också detta förhållande gör det olämpligt att göra en förändring av det slag som förespråkas i motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
att Kyrkomötet avslår motion 2000:49
Uppsala den 17 maj 2000
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Maja Larsson, Börje Dahlvid, Anna-Lena Forsdahl, Christina Åkerlund, Herbert Sjödin, Ingrid Johansson Fjelkman, Bertil Persson, Astrid Roos Ydell, Hans-Olof Andrén, Nils Gårder, Åke Blomqvist och Elisabeth Engberg
Biskoparna Biörn Fjärstedt och Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
2000:7
om benämning på Svenska kyrkan
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2000:49 om benämning på Svenska kyrkan.
Beteckningen Svenska kyrkan – ecclesia svecana – är känd sedan medeltiden och har stark historisk hävd. Den uttrycker att Svenska kyrkan leder sin historia tillbaka till de äldsta kristna församlingarna. Den är förbunden med kyrkans tidigaste tid i det som i dag kallas Sverige. Beteckningen avser kyrkan inom den svenska provinsen och skall ej tolkas nationalistiskt.
I inledningen till kyrkoordningen sägs:
Svenska kyrkans identitet som ett trossamfund med evangelisk-luthersk bekännelse kan härledas till reformationen av den svenska kyrkoprovinsen.
Läronämnden anförde i sitt yttrande Ln 1997:11:
I 1 § förslaget till lag om Svenska kyrkan sägs att Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund. Därmed avses enligt läronämndens uppfattning ett trossamfund med evangelisk-luthersk bekännelse.
Läronämnden är medveten om den problematik som det anspråksfulla i beteckningen Svenska kyrkan kan aktualisera i dagens pluralistiska och mångkonfessionella samhälle.
Frågan om förändrat namn på Svenska kyrkan är en symbolfråga av stor vikt. Det bör enligt Läronämnden finnas övertygande skäl till att ett namnbyte skall komma på tal, skäl som kan övertyga dem som tillhör Svenska kyrkan att namnförändringen i sig inte uttrycker en förändrad identitet. Symbolfrågor och identitetsfrågor av sådan art måste behandlas med stor varsamhet och reflektion. En namnförändring för Svenska kyrkan bör enligt Läronämndens uppfattning knappast övervägas med mindre än att någon avgörande förändring inträffat som kan motivera en sådan, t ex ett ekumeniskt genombrott.
Uppsala den 9 maj 2000
På läronämndens vägnar
KG HAMMAR
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius*, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.
