Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2000:14
Främjande av en reformatorisk process
|
Kyrkomötet
TU 2000:14
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2000:41 om främjande av en reformatorisk process. Utskottet ser ingen anledning att åter påbörja ett tidsbegränsat bekännelsearbete men framhåller angelägenheten av en ständig reformatorisk process. Utskottet föreslår att motionen avslås.
Motionen
I motion 2000:41 om främjande av en reformatorisk process av Fredrik Sidenvall och Per-Anders Grunnan hemställs
1. att Kyrkomötet avsätter och prioriterar resurser under till en början en femårsperiod med början 2001 för att främja en reformatorisk process i Svenska kyrkan,
2. att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att därvid anlita kunniga teologer från Sverige och från andra lutherska kyrkor som på ett kongenialt sätt aktualiserar Bibelns och bekännelsens texter och budskap i vår tid,
3. att Kyrkomötet uppdrar åt presidiet att tillse att ledamöterna har tillgång (ett personligt exemplar var) till Svenska kyrkans bekännelseskrifter och ges kunnig vägledning in i dessa texter,
4. att Kyrkomötet uttalar att, när kunskap finns, en revision av kyrkoordningen skall genomföras utifrån Bibeln och bekännelsen.
Yttrande
I ärendet föreligger ett yttrande från Läronämnden (Ln 2000:16), vilket är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Bakgrund
1983 års kyrkomöte beslutade att Centralstyrelsen i samråd med Läronämnden skulle låta utarbeta förslag till en innehållsbestämning av begreppet ”evangelisk-lutherskt trossamfund” enligt lagen (1982:942) om svenska kyrkan 1 §. (motion 1983:70, EU 1983:16, kskr 1983:25). Detta var inledningen till bekännelsearbetet 1983-1993. En närmare redovisning av det tioåriga bekännelsearbetet lämnades i Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse (CsSkr 1993:4) om Svenska kyrkans bekännelsearbete. I den skrivelsen gavs också en teologisk redogörelse angående Svenska kyrkans bekännelse 1993 i anslutning till 1992 års kyrkomötets beslut om Svenska kyrkans grundläggande dokument avseende tro, bekännelse och lära. Detta beslut överensstämde såvitt gäller identitetsbestämningen av Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund med nuvarande bestämmelser i 1 kap. 1 § kyrkoordningen.
I Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:3) Kyrkoordning för Svenska kyrkan redovisas i volym 2 på sid. 65 ett remissyttrande från teologiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet.
Fakultetsnämnden menar att var o§ch en av de fyra grupper av dokument som finns med – Bibeln, tre fornkyrkliga bekännelser, 1500-talets lutherska reformations bekännelseskrifter och andra av Svenska kyrkan bejakade dokument – är nödvändig. De två i nutiden mest betydelsefulla grupperna, Bibeln och andra av Svenska kyrkan bejakade dokument, får minst utrymme. Deras roll borde tydliggöras. Svenska kyrkan står därför inför ett fortsatt nödvändigt utredningsarbete, som får ta form av en fortsatt teologisk reflexion och läroutveckling med samtal om hur portalparagrafens olika lärodokument skall uppfattas. Teologiska fakulteten i Lund bidrar gärna med sin kompetens i det fortsatta arbetet.
Samtidigt som Centralstyrelsen genom skrivelsen föreslog – och Kyrkomötet också beslutade – att de tidigare gällande bestämmelserna skulle föras in i kyrkoordningen bejakade styrelsen behovet av ett fortsatt arbete av det slag som teologiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet efterlyste. Centralstyrelsen anförde att det ”finns behov av en fortsatt teologisk reflexion och läroutveckling med samtal om hur portalparagrafens olika lärodokument skall uppfattas. Bl.a. behöver i ett sådant sammanhang belysas innebörden i den förpliktelse till kyrkans lära som ingår i vigningslöftena.”
Utskottet
Som framgår av bakgrundsteckningen har under perioden 1983-1993 genomförts ett arbete om Svenska kyrkan bekännelse med utgångspunkt från bestämningen av Svenska kyrkan som ett evangelisk-lutherskt trossamfund. Tidpunkten för avslutningen av bekännelsearbetet var kopplad till Svenska kyrkans jubelår 1993, 400 år efter Uppsala möte 1593.
Centralstyrelsen har också framhållit att det finns behov av en fortsatt teologisk reflexion och läroutveckling med samtal om hur de olika lärodokumenten i 1 kap. 1 § kyrkoordningen skall uppfattas. Detta ligger enligt utskottets mening väl i linje med vad Läronämnden anfört i sitt yttrande (Ln 2000:16) om angelägenheten att hålla det reformatoriska arvet levande genom ständig självprövning och ständigt sökande efter nya uttrycksformer.
Utskottet ser det som mycket angeläget att Svenska kyrkans reformatoriska arv hålls levande. Däremot finns enligt utskottets mening inte anledning att åter under en viss begränsad tidsperiod påbörja ett särskilt bekännelsearbete. Det är angeläget att den fortsatta teologiska reflexion som omtalas i Centralstyrelsens skrivelse äger rum. Det behövs också en ständig bearbetning av frågorna kring hur kyrkan med bibehållande av sin identitet på ett för vår tids människor relevant sätt kan nå ut med det bibliska budskapet. Liksom Läronämnden ser utskottet den nya bibelöversättningen och arbetet med kyrkans böcker som väsentliga inslag i en genuint reformatorisk process.
Som anges i inledningen till kyrkoordningen måste dess bestämmelser stå i samklang med vad kyrkan tror, bekänner och lär. Detta har funnits med som en förutsättning när kyrkoordningen utarbetades och måste gälla för de förändringar i bestämmelserna som kommer att göras. Det som vidare sägs i inledning om att kyrkoordningen kontinuerligt behöver ses över och anpassas till nya förutsättningar för att kunna fullfölja sin uppgift kan också ses som ett utryck för en pågående reformatorisk process.
Hemställan
Utskottet hemställer
att Kyrkomötet avslår motion 2000:41
Uppsala den 18 maj 2000
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Maja Larsson, Börje Dahlvid, Anna-Lena Forsdahl, Christina Åkerlund, Herbert Sjödin, Ingrid Johansson Fjelkman, Bertil Persson, Astrid Roos Ydell, Hans-Olof Andrén, Nils Gårder, Åke Blomqvist, Elisabeth Engberg och Ingrid Emanuelson.
Biskoparna Biörn Fjärstedt och Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
2000:16
om främjande av en reformatorisk process
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2000:41 om främjande av en reformatorisk process.
För Svenska kyrkan är det ytterligt angeläget att hålla det reformatoriska arvet levande. Detta sker genom ständig självprövning och ständigt sökande efter nya uttrycksformer, eftersom ”kyrkan alltid bör reformeras” (ecclesia semper reformanda est). Rättfärdiggörelsen av nåd allena genom tron är den fundamentala artikel som speglar och värnar det som sker i gudstjänsten, i dop och nattvard, i själavård och bön, människors möte med levande Gud. Den nya bibelöversättningen och det arbete som nu pågår med kyrkans böcker är därför väsentliga inslag i en genuint reformatorisk process. Genom detta kan vi i vår tid tydliggöra och värna ”evangeliets bruk och gemenskapen vid Herrens bord” (usus euangelii et communio mensae Domini).
Uppsala den 9 maj 2000
På läronämndens vägnar
KG HAMMAR
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius*, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.
