Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2000:4
Utlandssvenskars kyrkotillhörighet
|
Kyrkomötet
TU 2000:4
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motionerna 2000:13 och 2000:25. Utskottet konstaterar dels att frågor som aktualiseras av motionerna behandlas i den pågående SKUT-utredningen, dels att det i kyrkoordningen finns bestämmelser om utlandssvenskars kyrkotillhörighet. Utskottet föreslår att motionerna avslås.
Motionerna
I motion 2000:13 av Nils Gårder om kyrkotillhörighet för svenska medborgare som ej är kyrkobokförda i Sverige m.m. hemställs
att Kyrkomötet hos Kyrkostyrelsen begär att en utredning görs av frågan om kyrkotillhörighet för personer som inte är bosatta i landet samt av frågan om vilket informationsbehov som finns beträffande dessa personers ställning i vad avser avgifter m.m.
I motion 2000:25 av Ann-Marie Nilsson och Börje Henriksson om utlandssvenskars tillhörighet i Svenska kyrkan hemställs
att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning med uppgift att klargöra de bestämmelser som gäller för en utlandssvensk för att tillhöra Svenska kyrkan.
Bakgrund
Bestämmelser om kyrkotillhörighet finns i kyrkoordningens 29 kap. I 1 § anges vem som får tillhöra Svenska kyrkan.
1 § En person som är svensk medborgare, eller utländsk medborgare bosatt i Sverige, får tillhöra Svenska kyrkan.
I det följande redovisar utskottet hur hanteringen sker i kyrkotillhörighetsregistret när någon som tillhör Svenska kyrkan flyttar utomlands och vad som sker när någon flyttar tillbaka till Sverige. Utskottet har inte närmare prövat frågan om detta förfarande fulltständigt uttrycker kyrkoordningens bestämmelser.
När en svensk medborgare som tillhör Svenska kyrkan flyttar utomlands och inte längre är folkbokförd i Sverige kvarstår den personen som tillhörig Svenska kyrkan. Ansvaret för kyrkobokföringen för dessa personer ligger hos Kyrkostyrelsen. Frågor om inträde i och utträde ur Svenska kyrkan för den som inte är folkbokförd i Sverige prövas enligt 6 § av Kyrkostyrelsen. Vid återinflyttning i landet förs en svensk medborgare som bott utomlands och tillhör Svenska kyrkan till sin folkbokföringsförsamling genom den samkörning som sker mellan Riksskatteverkets och kyrkotillhörighetsregistret.
När någon som tillhör Svenska kyrkan och inte är svensk medborgare flyttar från Sverige finns den personen kvar i kyrkotillhörighetsregistret om han eller hon döpts eller konfirmerats i Svenska kyrkans ordning. Om en sådan person återflyttar till Sverige aviseras kyrkoherden som har att kontakta personen i fråga och undersöka om han/hon vill vara tillhörig Svenska kyrkan. Om han/hon vill det registreras tillhörigheten.
I fråga om konsekvenserna av kyrkotillhörigheten för den som inte är folkbokförd i Sverige kan konstateras att kyrkoordningen medfört den förändringen att valbarhet inte längre gäller vid val till Kyrkomötet. Enligt 29 kap. 1 § kyrkolagen (1992:300) kunde bara den som, tillhörde Svenska kyrkan och hade fyllt 18 år vara ledamot eller ersättare för ledamot i Kyrkomötet. I 33 kap. 4. kyrkoordningen finns därtill bl.a. angivet att den som väljs till ett uppdrag som förtroendevald på den nationella nivån skall vara folkbokförd i landet.
Beträffande rätten för den som tillhör Svenska kyrkan att få del av de kyrkliga handlingarna och avgifter i sådana sammanhang så har frågan om behandlingen av utlandssvenskar inte uppmärksammats särskilt i arbetet med kyrkoordningen. I betänkandet Ekonomi och egendom (Svenska kyrkans utredningar 1998:5) har däremot tagits upp frågor avseende dem som inte tillhör Svenska kyrkan men en kyrka som hör hemma inom Borgå-gemenskapen. Det som utredningen anfört på denna punkt kan noteras som en bakgrund även när frågan gäller utlandssvenskar såvitt gäller avgiftsfrågor i samband med kyrkliga handlingar.
En särskild fråga rör dem som tillhör andra kyrkor som omfattas av den s.k. Borgå–överenskommelsen (de anglikanska kyrkorna i Storbritannien och Irland samt de övriga lutherska kyrkorna i Norden och Baltikum). Genom överenskommelsen har kyrkorna ömsesidigt förpliktat sig bl.a. att välkomna varandras medlemmar att motta pastorala tjänster och att betrakta döpta medlemmar av alla kyrkorna som medlemmar i den egna kyrkan. Rätten att få kyrkliga handlingar utförda inom Svenska kyrkan torde mot denna bakgrund gälla även för sådana kyrkotillhöriga som genom dopet upptagits i någon av de övriga kyrkor som omfattas av Borgå–överenskommelsen. Enligt vår mening bör sådana medlemmar i dessa sammanhang behandlas på samma sätt som kyrkotillhöriga i en annan församling; de bör ha rätt till avgiftsfritt dop och mot avgift till övriga kyrkliga handlingar. I sammanhanget bör noteras hur den av oss föreslagna obligatoriska clearingen för begravningsgudstjänster fungerar för en avliden person som tillhört någon av de kyrkor som omfattas av Borgå–överenskommelsen. En följd av våra förslag att dödsboet efter den som tillhört Svenska kyrkan har rätt till begravningsgudstjänst utan extra kostnad även i annan församling än hemförsamlingen (och av Borgå–överenskommelsens uttalande att övriga kyrkors tillhöriga skall behandlas som de egna kyrkotillhöriga) är att sådana utlänningar har rätt till begravningsgudstjänst utan kostnad för dödsboet. Samtidigt kan den församling där gudstjänsten äger rum inte fordra ersättning för detta från annat håll. Skulle någon församling i stor omfattning komma att drabbas av kostnader på denna grund, bör detta utgöra skäl för extra utjämningsbidrag. (Betänkandet Ekonomi och egendom sid. 89)
Frågor som aktualiseras genom motionerna om utlandssvenskars kyrkotillhörighet är också aktuella i SKUT-utredningen, verksamhetsberättelsen för Svenska kyrkans centralstyrelse 1999 KsSkr 2000 sid. 5. Av direktiven framgår att utredningen skall lägga förslag om framtida inriktning och omfattning av SKUT:s verksamhet, dess organisatoriska ställning och dess finansiering. I sitt arbete har utredningen sålunda anledning att ingående behandla frågan om vilken organisatorisk och kyrkorättslig ställning församlingarna i utlandet skall ha. I detta sammanhang måste utredningen även beröra frågor som rör kyrkotillhörigheten för de svenskar som under kortare eller längre tid är bosatta utomlands. Utredningen har analyserat det rådande rättsläget och även tagit upp frågan i en enkät som gått ut till samtliga utlandskyrkor. Utredningen har inlett en diskussion om behovet av åtgärder och avser att lägga förslag i dessa avseenden.
Utskottet
Utskottet konstaterar att frågor som aktualiseras genom motionerna om utlandssvenskars kyrkotillhörighet är aktuella i den pågående SKUT-utredningen. Det finns därför inte anledning för Kyrkomötet att ta initiativ till ytterligare utredningsarbete. Resultatet från SKUT-utredningen och remissbehandlingen av denna bör avvaktas. När detta föreligger får det bedömas om det finns behov av ytterligare åtgärder.
Vad särskilt gäller motion 2000:25 råder det enligt utskottets mening ingen oklarhet i fråga om bestämmelserna rörande utlandssvenskars kyrkotillhörighet. En svensk medborgare som tillhör Svenska kyrkan kvarstår som kyrkotillhörig så länge han eller hon inte själv begär utträde. Detta gäller oavsett bosättningsort.
Hemställan
Utskottet hemställer
att Kyrkomötet avslår motioner 2000:13 och 2000:25.
Uppsala den 18 maj 2000
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Maja Larsson, Börje Dahlvid, Anna-Lena Forsdahl, Christina Åkerlund, Herbert Sjödin, Ingrid Johansson Fjelkman, Bertil Persson, Astrid Roos Ydell, Nils Gårder, Åke Blomqvist Elisabeth Engberg, Ingrid Emanuelson och Carina Etander Rimborg.
Biskoparna Biörn Fjärstedt och Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.
