Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2000:3
Introduktionsår för diakoner
|
Kyrkomötet
TU 2000:3
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2000:11 om introduktionsår för diakoner. Utskottet finner det angeläget att stiftets och biskopens ansvar för de nyvigda under deras första tid som diakoner konkretiseras. Olika modeller kan väljas, och utskottet är inte berett att nu ta ställning för den lösning som föreslås i motionen. Utskottet föreslår att motionen avslås.
Motionen
I motion 2000:11 av Gunnar Prytz om introduktionsår för diakoner hemställs
att Kyrkomötet som sin mening ger Kyrkostyrelsen till känna vad i motionen anförts om introduktionsår för diakoner.
Yttrande
I ärendet föreligger ett yttrande från Läronämnden (Ln 2000:5), vilket är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Bakgrund
Den i motionen aktualiserade frågan har inte behandlats närmare i arbetet med kyrkoordningen. Det har inte funnits något förslag om en motsvarighet för diakonerna till den ordning med en inledande tjänstgöring som pastorsadjunkt som gäller för präster. Skillnaden på denna punkt och därmed också, som noteras i motionen, beträffande förutsättningarna för vigning behandlas i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:3) Kyrkoordning för Svenska kyrkan volym 2 sid. 224 f.
Den som vigs till präst skall första året efter sin prästvigning tjänstgöra som pastorsadjunkt. Det finns inte någon motsvarande utbildningstjänst i stiftet för diakoner. I 32 kap. 6 § sägs att domkapitlet i diakonexamen får pröva den som skall tjänstgöra som diakon inom stiftet. Den närmare innebörden av detta i olika situationer när diakonkandidater önskar genomgå diakonexamen har domkapitlet att pröva. Grundläggande är att var och en som vigts till tjänare åt evangelium i kyrkan skall ha en tydlig relation till kyrka och församling oavsett vilken anställningsform han eller hon har. Det avgörande för att behålla befogenheten att fullgöra ett uppdrag inom kyrkans ämbete är att den en gång kallade, vigde och sände prästen, biskopen eller diakonen är beredd att leva i enlighet med sina avgivna vigningslöften i den livslånga tjänsten. Dopet som den för alla gemensamma och grundläggande vigningen och att kyrkan fullgör sin kallelse och är närvarande genom alla som lever med i hennes liv riskerar att fördunklas om de som genom vigningen får ett särskilt uppdrag primärt skall fullgöra detta i arbetsuppgifter ”ute i samhället”. Vigning till samhällstjänst innebär risk för kvalitetstänkande i förhållande till de döpta och kan medföra svårigheter när det gäller att stärka den kallelse och det tjänande som kyrkans folk gemensamt har. Vid antagningen av kandidater att vigas till diakonens uppdrag behöver därför beaktas om det i den befattning som är aktuell finns möjlighet till en tydlig relation till församling och kyrka.
Kyrkoordningen innehåller endast ett par bestämmelser som särskilt gäller pastorsadjunkter. Det framgår av 34 kap. 4 § att pastorsadjunkt är en befattning som präst i ett stift. Där sägs nämligen att det för varje stift skall finnas anställda det antal präster (stiftsadjunkter, kontraktsadjunkter och pastorsadjunkter) som stiftsstyrelsen bestämmer. Vidare anges i 34 kap. 10 § som ett behörighetsvillkor för att anställas som komminister att ha varit anställd som pastorsadjunkt i ett år.
Utskottet
Vid utskottets överläggning kring motionsförslaget om ett introduktionsår för diakoner har konstaterats att det finns ett samband mellan detta och den pågående översynen av utbildningarna med anledning av utvärderingen av utbildningsreformen (ÖSUT). Enligt direktiven har en av arbetsgrupperna i ÖSUT till uppgift att undersöka samverkansmomenten i de kyrkliga utbildningarna och se över praktik och handledningsmöjligheter före, under och efter utbildningarna. Översynsarbetet skall vara klart år 2002 och resultatet av arbetet kommer då att remissbehandlas innan ett slutligt förslag läggs fram.
Vidare kan konstateras att även om diakonatet med kyrkoordningen är reglerat som ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst följer därav inte att det på alla punkter behöver gälla samma bestämmelser för diakoner som för präster. Viss tid kan behöva gå innan det är möjligt att ta ställning till om de bestämmelser om diakonatet som nu finns i kyrkoordningen bör få ytterligare konsekvenser. I såväl motionen som i Läronämndens yttrande Ln 2000:5 framhålls stiftets och biskopens ansvar för de nyvigda under deras första tid som diakoner. Utskottet anser också att det här finns en viktig uppgift för stift och biskop men menar i likhet med Läronämnden att olika modeller kan väljas. Motionsförslaget om ett introduktionsår är en sådan möjlighet. Det kan bl.a. konstateras att det skulle leda till nya kostnader för stiftet av i vissa fall relativt stor omfattning. Utskottet är inte berett att för närvarande förespråka någon viss modell i fråga om ansvarstagandet för nyvigda diakoner. Det får förutsättas att stiften prövar olika vägar och att det sker ett utbyte av erfarenheter på detta område bl.a. genom Biskopsmötet. När ytterligare erfarenheter har vunnits kan övervägas om det skall finnas en för alla stift gemensam modell för introduktionen av diakoner.
Hemställan
Utskottet hemställer
att Kyrkomötet avslår motion 2000:11.
Uppsala den 19 maj 2000
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Maja Larsson, Börje Dahlvid, Anna-Lena Forsdahl, Christina Åkerlund, Ingrid Johansson Fjelkman, Bertil Persson, Astrid Roos Ydell, Nils Gårder, Åke Blomqvist, Elisabeth Engberg, Sten Elmberg och Carina Etander Rimborg.
Biskoparna Biörn Fjärstedt och Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
2000:5
om introduktionsår för diakoner
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2000:11 rörande introduktionsår för diakoner.
Stiften – biskop och domkapitel – har ett särskilt ansvar rörande dem som söker sig till vigningstjänsten. Kallelsen, lämpligheten och behörigheten prövas. Vigningen sker av biskopen. Stiftet har här en sändande uppgift i förhållande till församlingen.
Det är viktigt att stiftet har konkreta möjligheter att – utöver det ansvar stiftet har för alla vigda – följa upp vigningen under en inledande period. Olika modeller kan väljas för att genomföra detta särskilda ansvarstagande från stiftets sida.
Uppsala den 9 maj 2000
På läronämndens vägnar
KG HAMMAR
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius*, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.
