Organisationsutskottets betänkande 2000:4 Behandling av lärofrågor och biskoparnas ställning i Kyrkomötet

Kyrkomötet O 2000:4

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande motionerna 2000:3, 51 och 63.

I motion 2000:3 av Yngve Kalin och Per Lindberg hemställs

att 11 kap. 18 § i kyrkoordningen får följande lydelse:

Beslutar Kyrkomötet i något ärende som gäller ett ämne som anges i 17 § att bifalla ett förslag som har avstyrkts av Läronämnden skall denna åter yttra sig och ärendet på nytt beredas i utskottet innan Kyrkomötet fattar ett slutligt beslut. – Vid det slutliga beslutet måste fem sjättedelar av de röstande bifalla ett förslag som har avstyrkts av Läronämnden för att förslaget skall genomföras.

I motion 2000:51 av Urban Gibson hemställs

att Kyrkomötet beslutar att ändra kyrkoordningen så att följande avsnitt får här föreslagen lydelse:

11 kap 3 § Utöver de valda ledamöterna enligt 1 § är de som är anställda som biskop i ett stift ledamöter av Kyrkomötet.

9 § första meningen, ”Stiftens biskopar får delta i Kyrkomötets överläggningar och framställa förslag”, slopas.

10 § 2. Orden ”eller en biskop” slopas. Sista meningen skall lyda ”Kyrkostyrelsen och ledamöter får väcka ärenden endast till årets första sammanträde”.

I motion 2000:63 av Martin Cruce hemställs

att det i kyrkoordningen göres följande ändringar i 11 kap. Kyrkomötet:

1 § läggs till orden…”samt landets biskopar”

10 § första stycket andra punkten tas bort orden ”…eller en biskop…”

10 § andra stycket ändras till ”Kyrkostyrelsen och ledamöter får väcka…”.

För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.

Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2000:51 och 2000:63 i sitt yttrande Ln 2000:2 om biskoparnas ställning i Kyrkomötet. Läronämndens yttrande fogas till detta betänkande, bilaga1.

Kyrkomötets behandling av lärofrågor

Bakgrund

Av kyrkoordningen framgår att det skall finnas en Läronämnd som består av stiftens biskopar och åtta andra ledamöter valda av Kyrkomötet. Nämnden skall yttra sig innan kyrkomötet beslutar i vissa väsentliga lärofrågor. Om Kyrkomötet beslutar att bifalla ett ärende som är att anse som en väsentlig lärofråga och som har avstyrkts av Läronämnden skall denna åter yttra sig och ärendet på nytt beredas i utskottet innan Kyrkomötet fattar ett slutligt beslut. Vid det slutliga beslutet måste två tredjedelar av de röstande bifalla ett förslag som har avstyrkts av Läronämnden för att förslaget skall genomföras.

Beträffande den situationen där Kyrkomötet beslutar att bifalla ett ärende som avstyrkts av läronämnden framhöll Centralstyrelsen i sin skrivelse (CsSkr1999:3) att erfarenheterna från Kyrkomötets arbete tyder på att den situationen inte skall behöva uppstå att Kyrkomötet och Läronämnden kommer på direkt kollisionskurs. Centralstyrelsen utgick därför ifrån att bestämmelserna om återremiss till Läronämnden och beslut med nämnda majoritet inte sannolikt skulle behöva tillgripas.

Centralstyrelsens förslag i nu aktuella delar godtogs av 1999 års Kyrkomötet.

Biskoparnas ställning i Kyrkomötet

Bakgrund

Enligt kyrkoordningen har biskoparna närvaroplikt vid Kyrkomötets sammanträden. De har även rätt att delta i kyrkomötets överläggningar och att framställa förslag. Det som skiljer biskoparnas ställning från ledamöternas är att de inte har beslutanderätt och får därmed inte delta i omröstningarna.

Frågan om biskoparnas ställning i Kyrkomötet är en fråga som behandlats mycket under en lång rad Kyrkomöten. I utredningen som föregick kyrkoordningen föreslogs att biskoparna skulle ges rösträtt och bli ledamöter i Kyrkomötet fullt ut. Centralstyrelsen avvek dock i sin skrivelse (CsSkr 1999:3) från utredningens förslag. I sin skrivelsen angav Centralstyrelsen:

Vi har, främst av demokratiska skäl, stannat för att inte föreslå någon förändring i förhållande till vad som nu gäller på denna punkt. Det enligt vår mening inte i överensstämmelse med grundläggande demokratiska principer att det i ett organ av Kyrkomötets karaktär skall finnas självskrivna ledamöter. Samtliga ledamöter bör alltså väljas.

Till biskoparnas uppdrag, som de givits av kyrkan , hör ett visserligen särskilt tillsynsansvar avseende kyrkans tro, bekännelse och lära som skulle kunna motivera att biskoparna får en ställning i Kyrkomötet. Biskoparna finns dock med i Läronämnden och kan genom den fullgöra detta uppdrag. Även om läronämnden inte är ett beslutande organ torde ingen ifrågasätta dess betydelse och inflytande i de för kyrkan väsentliga lärofrågorna.

Centralstyrelsens förslag godtogs av 1999 års Kyrkomöte. De fem motioner där motionärerna hemställt att biskoparna skulle ha rösträtt i Kyrkomötet avslogs därmed på nu angivna grunder.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att frågan om biskoparnas rösträtt inte i första hand är en fråga om biskoparnas ställning utan om Kyrkomötets legitimitet och dess ställning som Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Detta är en viktig symbolfråga. Utskottet anser dock att då frågan tidigare grundligt behandlats finns det inte skäl att frångå 1999 års kyrkomötesbeslut. Motionerna 2000:51 och 2000:63 bör därför avslås.

Vad gäller bestämmelserna om lärofrågornas behandling i Kyrkomötet finns det inte skäl att avvika från Kyrkomötets beslut. Motionen 2000:3 bör därför avslås.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande behandling av lärofrågor

att Kyrkomötet avslår motionen 2000:3,

2. beträffande biskoparnas ställning i Kyrkomötet

att Kyrkomötet avslår motionerna 2000:51 och 2000:63.

Uppsala den 18 maj 2000

Evert Josefsson

Lena Källgren Rommel

Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Krantz, Lars Öhlén, Birgitta Johansson, Stig-Göran Fransson, Birgitta Larsson, Eivor Hultén, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Tomas Forsner, Per Lindberg, Eva Forssell Aronsson, Ulla Eriksson.

Biskoparna Ragnar Persenius och Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggningar.

Reservation 1

Eva Forssell Aronsson, Tomas Forsner, Per Lindberg och Ulla Eriksson anser

dels att första stycket under utskottet bort utgå och ersättas med ett nytt stycke med följande lydelse:

Frågan vad avser biskoparnas ställning i Kyrkomötet behandlades vid Kyrkomötet 1999. Läronämnden anförde i sitt yttrande 1999:3 över Kyrkoordningsförslaget att ”Det är…följdriktigt i en kyrka med episkopal ordning att biskoparna är med och tar ansvar för alla de frågor som Kyrkomötet behandlar.” För att tillgodose en episkopal ordning samt ge ökad legitimitet för Kyrkomötet både inom Svenska kyrkan och i olika ekumeniska sammanhang skall biskoparna vara självskrivna ledamöter av Kyrkomötet.

dels att utskottets hemställan nr 2 bort ha följande lydelse:

att Kyrkomötet beslutar att ändra kyrkoordningen i enlighet med bilaga 2.

Reservation 2

Per Lindberg, Eva Forssell Aronsson, Tomas Forsner och Ulla Eriksson anser

dels att andra stycket under utskottet bort utgå och ersättas med ett nytt stycke med följande lydelse:

Lärofrågornas behandling i Kyrkomötet är av avgörande betydelse för Kyrkomötets auktoritet som Svenska kyrkans högst beslutande organ. Detta har också kommit till uttryck i förarbetena till kyrkoordningen. Den diskrepans som motionärerna pekar på, mellan lärofrågornas betydelse och kyrkoordningens bestämmelse på denna punkt är olycklig. Utskottet anser att det är viktigt att markera lärofrågornas betydelse och återgå till ordningen att en kvalificerad majoritet om fem sjättedelar krävs i de fall som anges i 11 kap 18 § kyrkoordningen och att motion 2000:3 därför bör bifallas.

dels att utskottets hemställan nr 1 bort ha följande lydelse:

att Kyrkomötet bifaller motion 2000:3.

Särskilt yttrande 1

Tomas Forsner, Per Lindberg och Eva Forssell Aronsson för följande:

Enligt 4 kap 21 § i Kyrkomötets arbetsordning skall ett utskott inhämta yttrande från Kyrkorättsutskottet innan det avgör ett betänkande i ett ärende som medför ändring i kyrkoordningen. Ett sådant remissyrkande ställdes avseende förslagen i motionerna 2000:3, 2000:51 och 2000:63, men avvisades av utskottet. Förslagen till ändring av kyrkoordningen som föreslås i reservationerna har därför ej blivit behandlade av Kyrkorättsutskottet.

Särskilt yttrande 2

Eivor Hultén, Sven-Olof Karlsson och Kristina Lundgren anför följande:

Vi anser att biskoparna skall vara ledamöter i Kyrkomötet. Vid 1999 års Kyrkomöte var frågan uppe till behandling och ett, enligt vår uppfattning, felaktigt beslut fattades. Vid årets Kyrkomöte har frågan åter aktualiserats och vår ståndpunkt står fast. Dock med tanke på konsekvenser – antal ledamöter etc. anser vi det omöjligt att vid årets Kyrkomöte genomdriva en förändring.

Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2000:41 och 2000:63 om biskoparnas ställning i Kyrkomötet.

Läronämnden anförde i sitt yttrande Ln 1999:3 över Kyrkoordningsförslaget följande:

I Läronämndens beredning av ärenden till Kyrkomötet fullgör biskopen sina uppgifter på det nationella planet att i enlighet med 8 Kap 1 § ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas i enlighet med kyrkans bekännelse. Det är därutöver följdriktigt i en kyrka med episkopal ordning att biskoparna är med och tar ansvar för alla de frågor som Kyrkomötet behandlar. Att biskoparna inte har skyldighet att ta ställning i alla de frågor som behandlas i Kyrkomötet utgör en särskild problematik.

Uppsala den 9 maj 2000

På läronämndens vägnar

KG HAMMAR

Klas Hansson

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius*, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 1 § 11 kap. 1 §

Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen valda ledamöter.

Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen valda ledamöter, samt stiftens biskopar.

11 kap. 2 § 11 kap. 2 §

Kyrkomötet väljs av de röstberättigade i hela landet. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet finns i 33 kap. och om valet i 38 kap.

Kyrkomötets valda ledamöter väljs av de röstberättigade i hela landet. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet finns i 33 kap. och om valet i 38 kap.

11 kap. 3 § 11 kap. 3 §

Stiftets biskopar skall närvara vid Kyrkomötets sammanträden.

11 kap. 4 § 11 kap. 4 §

Ledamöter och ersättare skall väljas för fyra år räknat från och med den 1 mars året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum.

Valda ledamöter och ersättare skall väljas för fyra år räknat från och med den 1 mars året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum.

11 kap. 5 § 11 kap. 5 §

För varje ledamot utses lika många ersättare som ledamotens nomineringsgrupp har fått mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ersättare för varje ledamot.

För varje vald ledamot utses lika många ersättare som ledamotens nomineringsgrupp har fått mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ersättare för varje vald ledamot.

11 kap. 9 § 11 kap. 9 §

Stiftets biskopar får delta i Kyrkomötets överläggningar och framställa förslag. Ledamöterna i Kyrkostyrelsen har rätt att närvara och delta i Kyrkomötets överläggningar. De får delta i besluten bara om de är ledamöter av Kyrkomötet. Ordföranden i Kyrkofondens styrelse får delta i överläggningarna, men inte i besluten vid granskningen av verksamheten hos styrelsen även om han eller hon inte är ledamot av Kyrkomötet eller i kyrkostyrelsen. Detsamma gäller ordföranden i en nämnd som har tillsatts av Kyrkomötet enligt bestämmelserna i 10 kap. 6 § vid granskningen av nämndens verksamhet.

Ledamöterna i Kyrkostyrelsen har rätt att närvara och delta i Kyrkomötets överläggningar. De får delta i besluten bara om de är ledamöter av Kyrkomötet. Ordföranden i Kyrkofondens styrelse får delta i överläggningarna, men inte i besluten vid granskningen av verksamheten hos styrelsen även om han eller hon inte är ledamot av Kyrkomötet eller i kyrkostyrelsen. Detsamma gäller ordföranden i en nämnd som har tillsatts av Kyrkomötet enligt bestämmelserna i 10 kap. 6 § vid granskningen av nämndens verksamhet.

11 kap. 10 § 11 kap. 10 §

Kyrkomötet skall besluta i ärenden som har väckts av 1. Kyrkostyrelsen genom en skrivelse, 2. en ledamot eller en biskop genom en egenhändigt underskriven motion, 3. ett utskott inom dess beredningsområde genom ett betänkande, och 4. revisorerna, om det gäller ett ärende som har samband med deras uppdrag. Kyrkostyrelsen, ledamöter och biskopar får väcka ärenden endast till årets första sammanträde.

Kyrkomötet skall besluta i ärenden som har väckts av 1.Kyrkostyrelsen genom en skrivelse, 2.en ledamot genom en egenhändigt underskriven motion, 3.ett utskott inom dess beredningsområde genom ett betänkande, och 4.revisorerna, om det gäller ett ärende som har samband med deras uppdrag. Kyrkostyrelsen och ledamöter får väcka ärenden endast till årets första sammanträde.