Organisationsutskottets betänkande
2000:3
Församlingstillhörighet
|
Kyrkomötet
O 2000:3
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas tre motioner som samtliga syftar till att öka möjligheten för den enskilde att själv få bestämma församlingstillhörighet. Utskottet har avstyrkt motionerna.
Motionerna
I motion 44 av Åke Blomqvist hemställs
att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning om kriterier och möjligheter för den enskilde att välja församlingstillhörighet.
I motion 45 av Susann Torgersson hemställs
att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning om hur man praktiskt ordnar möjlighet för tillhöriga i Svenska kyrkan att i vissa fall få välja församlingstillhörighet.
I motion 53 av Urban Gibson hemställs
att Kyrkomötet beslutar att ändra kyrkoordningen så att 33 kap 4 § får här föreslagen lydelse:
33 kap 4 §
Valbar till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt, fyller 18 år senast på dagen för valet och är folkbokförd i
1. församlingen eller, om församlingen ingår i en samfällighet, en annan församling inom denna samfällighet, om det gäller val till en församling,
2. -
3. -
4. -
Den som... icke-territoriella församlingen ingår. Ingen får åta sig förtroendeuppdrag i mer än en församling.
Om valbarhetshinder... i 5 – 8 §§.
Beträffande de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.
Kyrkoordningen
Av 35 kap 1 § kyrkoordningen framgår att den som tillhör Svenska kyrkan tillhör den territoriella församling där han eller hon är folkbokförd. Till denna territorialprincip är bestämmelserna om rösträtt och valbarhet i 33 kap knutna. En förutsättning för rösträtt och valbarhet är att man är folkbokförd inom församlingen respektive i förekommande fall samfälligheten. Huvudregeln är att såväl rösträtt som valbarheten upphör automatiskt vid flyttning från den församling/samfällighet där man är folkbokförd. Ett undantag härifrån är tillhörighetsreglerna för de icke-territoriella församlingarna. Ett annat avsteg från denna territorialprincip har gjorts i 33 kap 10 § om uppdragets upphörande. Den som flyttar och folkbokförs i en annan församling får ha kvar uppdraget som ledamot eller ersättare i ett kyrkoråd eller en nämnd i en församling eller som kyrkvärd. En förutsättning är dock att uppdraget går att fullgöra även fortsättningsvis och att den förtroendevalde inte har något uppdrag i en annan församling. Det bör noteras att möjligheten att kvarstå i uppdrag är begränsad till församlingen. Uppdrag i en samfällighet upphör alltså automatiskt vid flyttning till församling utanför samfälligheten.
Bakgrund
Vid tidigare Kyrkomöten har vid en rad tillfällen behandlats frågan om möjligheten för den enskilde att själv välja församlingstillhörighet och den därmed sammanhängande frågan om valbarhet i annan församling än den där man är folkbokförd. Kyrkomötet har vid dessa tillfällen inte ansett sig kunna tillmötesgå önskemålen om en rörligare församlingstillhörighet. Motivet har varit den historiskt grundade territorialprincipen och de problem som vid ett avsteg från denna kunnat befaras av såväl juridisk som administrativ natur. Med anledning av två motioner till 1996 års Kyrkomöte anförde läronämnden följande i sitt yttrande Lr 1996:4
Territorialförsamlingsprincipen syftar till att människor lokalt skall ha tillgång till ord och sakrament och därmed vara delaktiga i ett sammanhang, där de kan växa och utvecklas som människor och kristna. Denna territoriella princip är en grundläggande del av vår kyrkas tradition och självförståelse. Vad som konstituerar den territoriella anknytningen kan dock variera, och samhällsutvecklingen kan framtvinga en omprövning eller komplettering av tidigare synsätt och regelverk. Det finns inga teologiska eller läromässiga skäl för att den territoriella principen endast skall grundas i den skattetekniska folkbokföringen. Den bör också kunna kopplas till sådana sakförhållanden som anger lokal samhörighet t.ex. arbetsplats, studieort eller ort för fritidsboende av regelbundet slag.
Motionerna avslogs med hänvisning till det då pågående inomkyrkliga utrednings- arbetet.
I skrivelsen till 1999 års Kyrkomöte med förslag till kyrkoordning för Svenska kyrkan konstaterade centralstyrelsen att territorialprincipen som grund för församlingsindelningen framgår av lagen om Svenska kyrkan. Mot denna bakgrund föreslog centralstyrelsen i likhet med utredningen att församlingstillhörigheten även fortsättningsvis skulle grunda sig på den församling där den tillhörige är folkbokförd. Därigenom betonades enligt centralstyrelsen sambandet mellan folkbokföring, erläggande av kyrkoavgift, rösträtt och valbarhet.
I förhållande till vad som tidigare gällt föreslog dock centralstyrelsen det avsteg från territorialprincipen som redovisats ovan och som innebär en viss begränsad möjlighet att ha kvar ett förtroendeuppdrag mandatperioden ut även om man flyttar till annan församling. Motivet till detta var bl.a att det kunde vara av värde både för utflyttningsförsamlingen och kyrkorådsledamoten själv att kunna behålla uppdraget mandatperioden ut trots avflyttning.
Vid 1999 års Kyrkomöte behandlades sex motioner som väckts med anledning av centralstyrelsens ställningstagande i nu aktuella delar. I motionerna 1999:68, 129 och 131 framställdes önskemål om att valbarheten i en samfällighet inte skulle vara begränsad till folkbokföringsförsamlingen utan skulle gälla samtliga församlingar inom samfälligheten. Motionerna 1999:181, 210 och 215 hade ett vidare syfte. Förslagen i dessa paragrafer gick sålunda ut på att den kyrkotillhörige skulle få frihet att efter viss prövning själv få välja vilken församling han eller hon ville tillhöra. Samtliga motioner avslogs, främst med hänvisning till territorialprincipens grundläggande betydelse för sambandet mellan folkbokföring, erläggande av kyrkoavgift, rösträtt och valbarhet.
Utskottet
Utskottet kan inledningsvis konstatera att frågan om rätten för den kyrkotillhörige att själv välja församling har varit föremål för kyrkomötets behandling under en följd av år. Den har även diskuterats i utredningssammanhang, såsom exempelvis i utredningsbetänkandet Kyrkofullmäktigevalen – Problem och möjligheter (Svenska kyrkans utredningar 1994:4). I Svenska kyrkans utredningar 1998:4 Val, indelning, kyrkobokföring, arkiv finns på sidorna 67-71 en analys av de problemkomplex som är förenade med frågeställningen. Utredningsgruppens överväganden och förslag kom härefter att ligga till grund för kyrkoordningens bestämmelser i nu aktuellt hänseende.
Mot bakgrund av det omfattande material som finns i denna fråga är det utskottets uppfattning att de motiv som finns för såväl nuvarande ordning som en ordning med en rörligare församlingstillhörighet är väl kända. För ett bibehållande av nuvarande ordning talar å ena sidan territorialprincipen och det till denna princip kopplade sambandet mellan folkbokföring, erläggande av kyrkoavgift, rösträtt och valbarhet. Även territorialprincipen som en förutsättning för människors lokala tillgång till ord och sakrament och som en grundläggande del av vår kyrkas tradition och självförståelse är av betydelse i detta sammanhang. Det som talar för en mer flexibel lösning med större valfrihet för den enskilde är å andra sidan den förändrade samhällssituationen. Sambandet boende – arbetsplats – fritid är inte lika relevant som tidigare. Många känner sig ha sin ”andliga hemvist” i annan församling. Valfriheten ökar inom alltfler samhällssektorer.
Den ökade rörligheten i landet och samhällsutvecklingen i stort är sådant som enligt utskottet också har betydelse för kyrkans ställning. Det är viktigt att kyrkans sätt att verka i landet och det regelsystem som styr verksamheten anpassas till människors behov och önskemål. Utskottet anser därför att frågan om ökad frihet när det gäller församlingstillhörigheten är en viktig strategisk framtidsfråga. Som framgår av Kyrkostyrelsens skrivelse 2000:9 till årets Kyrkomöte kommer styrelsen att från stift och församlingar samla erfarenheter från den praktiska användningen av kyrkoordningens bestämmelser och kontinuerligt följa utvecklingen. Utskottet utgår från att även de av utskottet nu gjorda överväganden kommer att beaktas i detta sammanhang och tas med i en kommande framtida utvärdering och översyn av kyrkoordningen.
Mot bakgrund av tidigare gjorda ställningstaganden och inte minst 1999 års kyrkomötesbeslut i frågan anser dock utskottet att tiden ännu inte är mogen för att ta några initiativ i den av motionärerna önskade riktningen. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka bifall till motionerna 44, 45 och 53. Dessa bör därför avslås.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet
att Kyrkomötet avslår motionerna 2000:44, 2000:45 och 2000:53.
Uppsala den 18 maj 2000
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Göte Karlsson, Inger Krantz, Lars Öhlén, Birgitta Johansson, Stig-Göran Fransson, Birgitta Larsson, Eivor Hultén, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Tomas Forsner, Per Lindberg, Eva Forssell Aronsson, Ulla Eriksson.
Biskoparna: Ragnar Persenius och Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation 1
av Eivor Hultén, Sven-Olof Karlsson och Kristina Lundgren som anser
dels att fjärde stycket under utskottet bort utgå och ersättas med en ny mening efter sista meningen i tredje stycket med följande lydelse:
”Detta bör ges Kyrkostyrelsen tillkänna.”
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att Kyrkomötet med anledning av motion 2000:44 och 2000:45 som sin mening ger Kyrkostyrelsen tillkänna vad utskottet ovan anfört och
att Kyrkomötet avslår motion 2000:53.”
Reservation 2
av Tomas Forsner, Per Lindberg, Eva Forsell Aronsson och Ulla Eriksson som anser
dels att sista meningen i tredje stycket och hela fjärde stycket under utskottet bort utgå och istället ersättas med följande:
Utskottet menar att Kyrkostyrelsen i samband med en utvärdering av församlingarnas och stiftens behandling av struktur- och indelningsfrågorna, bör utreda vilka möjligheter det kan finnas att anpassa reglerna om församlingstillhörighet och valbarhet till den ökade rörligheten i samhället. Kyrkostyrelsens förslag i dessa frågor bör föreläggas Kyrkomötet i god tid före valet år 2005. Utskottets mening bör ges Kyrkostyrelsen tillkänna.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att Kyrkomötet med anledning av motionerna 2000:44, 2000:45 och 2000:53 ger Kyrkostyrelsen tillkänna vad utskottet anfört.
