Organisationsutskottets betänkande 2000:2 Stiften

Kyrkomötet O 2000:2

Utskottet behandlar i detta betänkande motionerna 2000:19, 30 och 66.

I motion av 2000:19 av Erna Arhag hemställs

att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning med uppgift att utreda och lämna förslag till en framtida stiftsorganisation.

I motion 2000:30 av Reidar Gustafsson hemställs

att Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen i uppdrag att se över stiftsindelningen och lägga förslag om detta i god tid före kommande val.

I motion 2000:66 av Britta Olinder och Hans-Olof Andrén hemställs

att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att utreda frågan om biträdande biskopar i Lunds, Göteborgs och Stockholms stift.

För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.

Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2000:19, 2000:30 och 2000:66 i sitt yttrande Ln 2000:6 om stiftsorganisation och biträdande biskopar. Läronämndens yttrande fogas till detta betänkande , bilaga 1.

Stiftsindelningen

Bakgrund

Frågan om förändring av stiftsindelningen har behandlats av den s.k. Stifts- och kontraktsutredningen som i juni 1993 överlämnade sitt betänkande ”Regioner i relationer” till Centralstyrelsen. Efter en genomförd större enkätundersökning och direkta kontakter med stiften konstaterade utredningen att det inte fanns något stöd ute i stiften för att initiera en mer omfattande översyn av stiftsindelningen. Man fäste dock uppmärksamheten på den diskussion som förts i Göteborgs stift. Utredningens förslag blev därför att någon genomgripande förändring av stiftsorganisationen inte skulle ske och att förändringar inom ett stift endast skulle tas upp till prövning på initiativ av berört eller berörda stift.

Utredningen lämnade dock förslag om fortsatt utredningsarbete vilket resulterade i den av Centralstyrelsen i maj 1994 tillsatta stiftsorganisationsutredningen. Enligt direktiven skulle arbetet inriktas på att se över vissa delar av stiftsorganisationen, men något uppdrag att även se över stiftsindelningen gavs däremot inte. Förutsättningarna för utredningens arbete förändrades i och med principbeslutet om förändrade relationer mellan svenska kyrkan och staten som fattades hösten 1995. Resultatet av utredningens dittills gjorda arbete kom dock att finnas med som underlag för det inomkyrkliga utredningsarbetet Enligt de av Centralstyrelsen inför relationsändringen fastställda direktiven angavs vad gäller indelningsfrågorna att utredningsarbetet inte denna gång skulle syfta till några genomgripande förändringar av den kyrkliga indelningen.

I Centralstyrelsens skrivelse till Kyrkomötet med förslag till Kyrkoordning för Svenska kyrkan (CsSkr 1999:3) lades inte fram några förslag till ändringar i stiftsindelningen. Ifråga om ändringar i stiftsindelningen fann Centralstyrelsen i likhet med utredningarna att den beslutanderätt som tidigare tillkom regeringen, överföringen av en eller flera församlingar från ett stift till ett angränsande stift, skulle tillkomma Kyrkostyrelsen medan beslut om att bilda eller upplösa ett stift, vilket tidigare fordrade riksdagsbeslut, skulle fattas av Kyrkomötet.

Centralstyrelsens förslag i nu aktuella delar godtogs av 1999 års Kyrkomöte.

Stiftsorganisationen

Bakgrund

Av lagen om Svenska kyrkan framgår att stiftet är en regional enhet inom Svenska kyrkan och är som sådan egen juridisk person. Dess grundläggande uppgift är enligt lagen att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Det framgår vidare att det för varje stift skall finnas en biskop.

Kyrkoordningens grundläggande bestämmelser om stiftet finns i 6 kap. , där det även framgår att stiftet har förvaltande uppgifter. De närmare motiven till den organisation som stiften skall ha enligt kyrkoordningen framgår av Centralstyrelsens skrivelse till Kyrkomötet med förslag till Kyrkoordning för Svenska kyrkan (CsSkr 1999:3), vilken Kyrkomötet i allt väsentligt ställt sig bakom.

Utskottet

Utskottet finner det angeläget att förslag till konkreta ändringar i stiftsindelningen eller stiftsorganisationen skall växa fram utifrån de behov som finns i stiften. Det är enligt utskottet olämpligt att från den nationella nivån ta initiativ till dylika ändringar.

Med anledning härav kan utskottet inte tillstyrka bifall till motionerna 2000:19 och 2000:30.

Biträdande biskop i Lunds, Göteborgs och Stockholms stift

Bakgrund

I Uppsala stift finns enligt kyrkoordningen en ärkebiskop och en biskop. Den biskop som inte är ärkebiskop benämns biskopen i Uppsala stift. Arbetsuppgifterna mellan ärkebiskopen och biskopen i Uppsala stift fördelas mellan dem på pastorala områden. Tidigare benämndes den biskop i Uppsala stift som inte var ärkebiskop biträdande biskop i Uppsala stift och ärkebiskopen fick uppdra åt den biträdande biskopen att sköta de uppgifter som ankom på biskopen i stiftet.

Av Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:3) framgår att den huvudsakliga fördelningen av arbetsuppgifterna mellan ärkebiskopen och biskopen i Uppsala stift bör slås fast i kyrkoordningen. Då det kunde uppstå oklarhet bl.a. om episkopéfunktionen och styrningen i stiftet fann Centralstyrelsen att den tidigare ordningen med arbetsuppgifter på delegation var olämplig.

1999 års Kyrkomöte godtog Centralstyrelsens förslag i denna del och bestämmelserna härom finns i 8 kap. 3 § kyrkoordningen.

Utskottet

Utskottet anser att det saknas grund för en ordning med biträdande biskopar. Kyrkoordningen har gått ifrån den tidigare ordningen med en biträdande biskop med arbetsuppgifter på delegation. Vidare instämmer utskottet i Läronämndens uppfattning att biträdande biskopar inte överensstämmer med den tradition som finns inom Svenska kyrkan.

Med anledning härav kan utskottet inte tillstyrka bifall till motionen 2000:66.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande stiftsindelning och stiftsorganisation

att Kyrkomötet avslår motionerna 2000:19och 2000:30

2. beträffande biträdande biskop

att Kyrkomötet avslår motionen 2000:66.

Uppsala den 18 maj 2000

Evert Josefsson

Lena Källgren Rommel

Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Krantz, Lars Öhlén, Birgitta Johansson, Stig-Göran Fransson, Birgitta Larsson, Eivor Hultén, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Tomas Forsner, Per Lindberg, Eva Forssell Aronsson och Ulla Eriksson.

Biskoparna Ragnar Persenius och Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggningar.

Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2000:19 om stiftsorganisation, 2000:30 om stiftsöversyn och 2000:66 om biträdande biskop.

I Kyrkoordningens bestämmelser rörande stiften ges en ingående beskrivning av stiftets och biskopens uppdrag. Stiftet skall främja och ha tillsyn över församlingarnas uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission (6 kap 4 §). Särskilda bestämmelser finns om stiftens styrelser och dessas uppdrag.

Biskopen har ansvar för kyrkans lära och sakramentsförvaltning, utövar tillsyn och värnar kyrkans enhet tillika med vigningsuppgiften (8 kap 1-2 §§). Biskopens uppdrag finns vidare tecknat i ordningen för biskopsvigning. Läronämnden finner att stiftets och biskopens uppdrag är väl beskrivna i kyrkoordningen liksom i ekumeniska dokument från senare tid (Dop Nattvard Ämbete och Borgåöverenskommelsen).

Kyrkan i Sverige har alltid trätt fram som församlingar och stift. En förändring av stiftsindelningen bör inledningsvis grundas i behov inom stiftet.

I samband med besluten om en andra biskopstjänst i Uppsala stift yttrande sig Läronämnden ingående i frågor om biskopstjänsten, Ln 1989:9. Läronämnden konstaterar att biträdande biskopar inte tillhör den svenska traditionen där principen ”ett stift – en biskop” varit gällande. Läronämnden anförde:

Med hänsyn till den beprövade ordning som hittills gällt i vår kyrka vore det dock lämpligt att den biträdande biskopen ges särskilt uppdrag över viss del av stiftet, vilket markerar att det är fråga om en interimistisk lösning som på sikt skulle kunna bana väg till den stiftsdelning, som i detta läge närmast svarar mot vår kyrkas tradition.

Införandet av en biträdande biskopstjänst i Uppsala stift hade sin särskilda bakgrund i de omfattande arbetsuppgifter ärkebiskopen har för den nationella nivån, en situation som ej på samma sätt är för handen i andra stift. En direkt jämförelse för övriga stift med Uppsala stift är därför inte tillämplig.

Ordningen med en biträdande biskopstjänst i Uppsala stift upphörde från den 1 januari 2000, då tjänsten omvandlades till en tjänst som biskop i Uppsala stift med kyrkoordningsbestämt pastoralt område, i linje med Ln 1989:9.

Läronämnden menar att vår kyrkas tradition och erfarenheter i första hand talar för stiftsdelningar.

Uppsala den 9 maj 2000

På läronämndens vägnar

KG HAMMAR

Klas Hansson

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius*, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.