Kyrkolivsutskottets betänkande
2000:14
Församlingens grundläggande uppgift
|
Kyrkomötet
Kl 2000:14
|
I detta betänkande behandlas en motion om församlingens grundläggande uppgift.
I KMot 2000:68 av Michael Martinsson hemställs
att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning med uppgift
1. att precisera vad som menas med begreppen ”bedriva undervisning samt utöva … mission”,
2. att undersöka möjligheten till ett institut/idéforum/konferens med syfte att ta fram idéer om hur en lokal församling skulle kunna utveckla sina möjligheter att bedriva undervisning och mission,
3. att se över möjligheten att inom ramen för pastoralinstituten bedriva undervisning/forskning inom områdena församlingstillväxt, evangelisation och mission, och
4. att ge några församlingar uppdrag att genomföra liknande undersökningar med tillhörande analyser som den vi möter i boken På rutinens brant (Mitt i församlingen 1993:6).
Motionen
I motionen efterfrågas krismedvetande i Svenska kyrkan mot bakgrund av nedåtgående trender i gudstjänststatistik och deltagande i kyrklig verksamhet. Motionären frågar efter exempel på församlingar som genom medveten strategi förändrat sitt arbetssätt med ökat deltagande som följd. Med referens till Kyrkoordningen och församlingens grundläggande uppgift vill motionären få till stånd en genomlysning av hur församlingens kan utvecklas och hur fler kan komma till tro på Kristus. Motionären anser, att Kyrkostyrelsen skall få uppdraget att tillsätta en utredning för detta.
Bakgrund
Församlingsinstruktionen
Församlingsnämnden beslöt våren 1998 att starta ett projekt med anledning av arbetet med Församlingsinstruktionen. Projektet syftar till att
¨ samordna insatser inom Kyrkokansliet,
¨ samarbeta över kansliets verksamhetsområdesgränser och mellan förtroendevalda och andra närstående organisationer,
¨ inspirera till att använda Församlingsinstruktionen som ett instrument till nytänkande,
¨ i samarbete med stiften bl.a. kunna erbjuda mötesplatser för erfarenhetsutbyte, kompletterande utbildningar samt fördjupningsmaterial,
¨ samarbeta med SKS för materialframställning och fortbildning.
Projektgruppens arbetssätt är processinriktat. Stiftens enhetschefer och stiftsjurister har gett projektgruppen mandat att arbeta vidare under förutsättning att de informeras fortlöpande och involveras när arbetsinsatserna utformas. Avstämningsmöten med stiftsrepresentanter och förtroendevalda sker regelbundet.
I samarbete med Luleå stift har en video tagits fram för diskussion och inspiration. En serie pedagogiska häften produceras tillsammans med SKS. Tre häften är klara, Korsvägen, Sex steg i Burlöv samt Värdegrunden.
I förarbetena till Kyrkoordningen finns bakgrundstexter till de fyra dimensionerna i församlingens grundläggande uppgift. Inom de aktuella huvudprogrammen pågår en kontinuerlig reflektion kring begreppens innebörd. Grunddokument för församlingarnas diakonala arbete liksom för arbetet med barn, ungdom, konfirmander liksom det reviderade dokumentet ”Lärande och undervisning”, har publicerats eller är under utgivning. I anslutning till revideringen av kyrkohandboken, evangelieboken och bönboken har gudstjänstdimensionen nyligen lyfts fram.
I mars månad 2000 möttes nämnden för Svenska kyrkans Mission och nämnden för Kyrkolivets utveckling tillsammans med stiftsrepresentanter till ett tvådagarsseminarium under temat ”Samtal om mission”. Detta seminarium kommer att dokumenteras i skriftserien Mitt i församlingen.
Svenska kyrkans bokförlag Verbum, anknyter i sin bokutgivning till såväl kyrkoordningen i stort som till församlingsinstruktionen.
Den lokala församlingens utvecklingsmöjligheter att bedriva undervisning och mission
De årligen återkommande Olofsdagarna förlagda till Ansgarsliden i Sigtuna, som 1999 arrangerades av Församlingsnämnden, Församlingsförbundet, SKS, Svenska kyrkans centrum för frivillighet och volontärarbete, SKUT, SKM, Lutherhjälpen och Svenska kyrkans utbildning AB, med temat ”Församlingens grundläggande uppgift” gav genom många seminarier tillfälle till fördjupning och reflektion kring uppgiftens fyra dimensioner.
Vid Svenska kyrkans riksmöte i Göteborg i juni 2000, kommer angelägna frågor inom Församlingslivets utveckling att belysas i seminarier, utställningar och gudstjänster .
Pastoralinstituten
Reflektion över vad församlingens grundläggande uppgift innebär utgör en väsentlig del av undervisningen vid pastoralinstituten. Frågor som berör församlingstillväxt, evangelisation och mission bearbetas från skilda infallsvinklar inom huvudämnena homiletik, kateketik, liturgik och själavård. Tillfälle för en fördjupad behandling av frågorna ges inom ramen för fältarbetet vid institutet i Lund och arbetet med den pastoralteologiska huvuduppgiften vid institutet i Uppsala. Översyn av profilårets innehåll och arbetsformer pågår f n vid instituten. Ett arbete med att vidareutveckla prästutbildningen så att den bättre kan möta de krav och förväntningar som ställs har inletts i samarbete mellan pastoralinstituten, Johannelunds Teologiska högskola och Stiftelsen Fjellstedtska skolan.
I gällande Stadga för Svenska kyrkans prästutbildning (fastställd av Svenska kyrkans utbildningsnämnd 1993-01-28) framgår att rektor ”skall…svara för att pastoralteologisk forskning bedrivs vid institutet.” Av det som skett på området kan nämnas arbeten utförda av rektorer och lärare kring bibelsynsfrågor, studier kring framtida prästutbildning, arbeten om etiska överväganden i olika typer av utbildning och metodiska överväganden om hur Gamla Testamenet kan komma kateketiken till del.
Undersökningar och analyser av församlingar
I det brett upplagda och processinriktade projektet ”Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka” (Folkkyrkostudien) 1994-98 gjordes en religionssociologisk sammanställning och analys av empiriska undersökningar 1985-96 om Sveriges folk och Svenska kyrkan som publicerades i ”En kyrka för vanligt folk” av Jörgen Straarup (Svenska kyrkans utredningar 1997:1) Flera av Mitt i församlingens nummer anknöt under denna period till Folkkyrkostudien med den lokala församlingens situation i fokus, exempelvis ”Möjligheternas kyrka – 10 röster om Svenska kyrkans framtid” (1997:4), Under ett enda valv – folkkyrka i den moderna staden” (1997:8). Den stora betydelse som kyrkorummet och kyrkobyggnaden har för majoriteten i Sverige har analyserats i ”Rör inte vår kyrka” av Jonas Bromander (Tro & Tanke 1998:7). 1996 utgavs ”Gudstjänst från grunden” (Mif 1996:3) Med boken följde tre disketter med program för användning av lokal gudstjänstenkät.
Under de senaste åren har i skriftserien Mitt i församlingen utkommit flera nummer som vid sidan av de ovan nämnda berör församlingstillväxt, evangelisation och mission utifrån olika församlingserfarenheter.
Utskottet
Utskottet konstaterar att vad som i Kyrkoordningen (KO 2 kap.) kallas Församlingens grundläggande uppgift är en sammanhållen uppgift med fyra dimensioner: fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission. Ingen av dessa dimensioner kan ryckas loss ur sitt sammanhang. Ett sådant sammanhållet grundperspektiv kommer också till uttryck i det pågående arbetet med församlingsinstruktionen.
Detta hindrar dock inte utskottet från att i likhet med motionären efterfråga bearbetning av de centrala begreppen i församlingens grundläggande uppgift. Därför har också utskottet i sitt yttrande över Kyrkostyrelsens budgetskrivlese (KsSkr 2000:1) påpekat vikten av att bearbeta begreppet mission i församlingens grundläggande uppgift. Det är utskottets mening att vår kyrka för närvarande är inne i en pågående process där dessa centrala frågor bearbetas på lokal nivå genom att samtliga församlingar under de närmaste åren skall formulera det pastorala programmet inom ramen för församlingsinstruktionen. Det är i det lokala sammanhanget som reflektionen skall äga rum om vad det kristna vittnesbördet innebär och hur det gestaltas. Att ge direktiv uppifrån finner utskottet inte vara förenligt med Kyrkoordningen där den lokala nivån utgör grunden och den nationella nivån har att stödja stiften i deras främjande av församlingslivet.
Trots det rika bakgrundsmaterial som visar att ett omfattande utvecklingsarbete pågår, är utskottet positivt medvetet om att detta inte tillnärmelsevis speglar det församlingsutvecklingsarbete som sker i stift och församling.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet
Uppsala den 18 maj 2000
På kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Irene Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Björn-Eric Carlsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Anna Lundblad Mårtensson, Kerstin Zetterberg.
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
