Kyrkolivsutskottets betänkande 2000:13 Stöd till forskarstudier

Kyrkomötet Kl 2000:13

I detta betänkande behandlas en motion om stöd till forskarstudier. I KMot 2000:64 av Marianne Upmark hemställs

att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning om stöd till vetenskapliga studier på doktorandnivå inom ämnesområden till gagn för verksamheten i församlingar och stift.

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 2000:17 bifogas betänkandet som bilaga.

Motionen

I motion 64 påtalar motionären betydelsen av hög teologisk kompetens hos kyrkoarbetare i Svenska kyrkans stift och församlingar. Genom ändrade regler för tillträde till högre studier vid högskola och universitet har regeringen bestämt att endast den kan antas till forskarutbildning som kan erbjudas handledning, goda studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering. Möjligheten att, som flera präster tidigare gjort, genomföra en forskarutbildning på fritiden, har därmed upphört. Motionären föreslår därför att Svenska kyrkan genom medel ur Kyrkofonden skall finansiera ett antal heltidsdoktorandtjänster omfattande fyra per år. Varje stift skall ha två fyraårsbegränsade projekttjänster. Prioriteringsgrundanden bör vara församlingserfarenhet. En särskild prioritet bör ges kvinnor eftersom andelen kvinnor bland disputerade präster fortfarande är låg. Bedömning av forskningslämplighet hos den sökande skall ske vid berörd institution.

Bakgrund

Tidigare behandling

Vid 1994 års Ombudsmöte behandlades en motion om utvecklande av en magisterexamen för kvalificerade praktiker (OMot 1994:509). Motionärerna ansåg att en utredning borde utarbeta riktlinjer dels för själva magisterexamen, dels för meritvärdering som kan ligga till grund för lönesättning.

Utbildningsutskottet anförde i sitt betänkande (Oub 1994:503) bl.a. att såväl fortbildning som vidareutbildning är viktiga för kyrkan och hennes medarbetare och att en eventuell magisterexamen bör betraktas som vidareutbildning

Ombudsmötet beslutade i enlighet med utskottets hemställan och uppdrog åt SFRV:s styrelse att låta utreda hur vidareutbildningarna inom Svenska Kyrkan kan utvecklas.

Vid 1997 års Ombudsmötet behandlades OMot 1997:514, i vilken hemställdes, att Ombudsmötet skulle begära att Stiftelsestyrelsen utreder frågan om framtida ekonomisering och samordning av kompetensutvecklingen för kyrkans anställda.

Motionären hävdade bl.a. att kostnaderna för kompetensutveckling borde kunna fördelas och utjämnas genom att t.ex. avsätta centrala medel i någon form av utbildningsfonder varifrån församlingar eller enskilda skulle kunna anhålla om stipendier för att uppnå en större likställdhet trots arbetsgivarnas skiftande ekonomiska förutsättningar eller beredvillighet att betala..

Utbildningsutskottet gjorde i sitt betänkande, (Oub 1997:502 ), en omfattande genomgång av begreppen och behoven för kyrkans omkring 24 000 anställda vad gäller kompetensutveckling. Utskottet refererade till Statens offentliga utredning, 1997:44 angående Svenska kyrkans personal, och betonade att:

- för att Svenska kyrkan skall kunna behålla och förbättra kvaliteten i verksamheten krävs att arbetsgivarna inom Svenska kyrkan satsar resurser på kompetensutveckling

- eftersom hela Svenska kyrkan har en gemensam lära är det naturligt att någon slags

samordning eftersträvas beträffande kompetensutveckling.

Ombudsmötet beslöt i enlighet med utbildningsutskottets förslag, att SFRV:s styrelse skulle utreda frågan om kompetensutveckling för kyrkans anställda i enlighet med vad utskottet anfört.

Översyn av de kyrkliga utbildningarna

Under år 1997 lät Svenska kyrkans utbildningsnämnd utvärdera den av 1990 års ombudsmöte beslutade förändringen av de kyrkliga yrkesutbildningarna den s.k. utbildningsreformen. Som en följd av de synpunkter som framkom i utvärderingen tillsatte Utbildningsnämnden år 1999 en översyn av de kyrkliga utbildningarna, (ÖSUT). Denna utredning skall inte enbart se över de kyrkliga yrkesutbildningarna utan också överväga de uppdrag som hänför sig till ovannämnda motioner (OMot 1994:509 och 1997:514). ÖSUT skall år 2001 avge sitt betänkande till Nämnden för Kyrkolivets utveckling.

Regler för forskarutbildning

Högskoleförordningen anger som huvudregel, att till forskarutbildning får antas enbart de som anställs som doktorander eller som beviljats studiestöd för doktorander. En undantagsregel finns som gör det möjligt att anta sökande som på annat sätt kan uppvisa en säkrad studiefinansiering. Ännu har inte utbildats en generellt tillämpbar praxis vad detta senare innebär. Huvudregeln är alltså att forskarutbildning numera kan genomföras antingen med stöd av universitetens doktorandtjänster/studiestöd, eller genom externfinansierade doktorandtjänster/studiestöd inrättade som projekttjänster via de statliga forskningsråden, Riksbankens jubileumsfond, doktorandtjänster inrättade av olika vetenskapliga samfund/stiftelser knutna till universiteten eller andra liknande finansiärer. Kostnaderna gäller inte bara lön/stipendier utan medför också kringkostnader för lokaler och utrustning.

Externfinansiering av doktorandtjänster

Dessa nya bestämmelser för forskarutbildning kommer mycket kraftigt att påverka försörjningen av högre teologisk kompetens för Svenska kyrkan. Antalet tjänsteinnehavare med doktorsexamen kommer att minska kraftigt liksom inom andra sektorer i det svenska samhället. Detta kommer i hög grad att gälla personer med humanistisk och teologisk doktorsexamen, eftersom dessa fakulteter kommer att drabbas mest. En diskussion har därför börjat komma igång om olika sätt att långsiktigt genom ”sponsring” i form av externfinansierade doktorandtjänster/stipendier garantera t.ex. gymnasielärares forskarutbildning för att få fram lektorer till skolan. Inom humaniora har också förekommit att andra statliga myndigheter inrättat kortare externfinansierade doktorandtjänster för långsiktig kompetensuppbyggnad (arkeologi och museerutbildningar).

Det torde inte finnas några hinder från universitetens sida med denna typ av externfinansiering av doktorandtjänster/studiestöd. På alla sökande till forskarutbildning ställs samma behörighetskrav. Det är fakulteterna som själva antar och genomför utbildningen och genomför examinationen. Från universitetens sida finns inga principiella hinder för externfinansiering. Det torde numera vara en naturlig interaktion mellan universitet och samhälle i form av dess avnämare. För de teologiska fakulteternas del är Svenska kyrkan en av de största avnämarna för forskarutbildning och teologisk forskning.

Kostnader

De två teologiska fakulteterna torde idag vardera ha cirka 20 doktorandtjänster/studiestöd finansierade av dem själva. Härtill kommer ett ungefär lika stort antal externfinansierade doktorandtjänster/studiestöd finansierade av statliga forskningsråd, Riksbankens jubileumsfond och vetenskapliga samfund och stiftelser. En tjänst kostar idag i initialskedet (första året) drygt 300 000 kronor som lön. Därtill kommer fakulteternas omkostnader om cirka 100 000 kronor. För ett första år blir således kostnaderna minimum cirka 400 000 kronor. Om tjänsten innehas i fyra år kommer kostnaderna att öka något, dels i form av löneökning, dels troligen också i form av omkostnadsökningar. En tjänst på fyra år innebär således ett ekonomiskt åtagande om troligen 1,7 miljoner kronor.

Svenska kyrkan och teologisk forskning

För sin utveckling är Svenska kyrkan beroende också av teologisk forskning och att det inom kyrkan finns anställda med hög teologisk kompetens. Detta gäller inte enbart innehavare av prästtjänster utan också andra tjänsteinnehavare. I hög grad har Svenska kyrkan kunnat repliera på den teologiska forskning som bedrivits av de teologiska fakulteterna vid universiteten i Lund och Uppsala eller vid religionsvetenskapliga institutioner vid universiteten i Göteborg, Linköping och Umeå. Svenska kyrkan har också 1990 inrättat ett eget Forskningsråd. Vid Avdelningen för forskning och kultur vid Kyrkokansliet i Uppsala bedrivs en teologisk forskning med inriktning på temaområden som är av särskilt intresse för Svenska kyrkan.

För den framtida kompetensförsörjningen är emellertid Svenska kyrkan fortsatt helt beroende av den forskarutbildning som bedrivs vid de statliga universiteten. Det är endast här forskarutbildning bedrivs. Teologiska fakulteter med fullt utbyggd forskarutbildning i ett drygt tiotal forskarutbildningsämnen finns enbart vid universiteten i Lund och Uppsala. Det är här de teologiska fakultetsnämnderna som beslutar om studieplaner, antar till forskarutbildning och genomför examination. Den statliga Högskoleförordningen fastställer regelsystemet för all forskarutbildning vid universiteten.

Det har vid universiteten länge varit tradition, att de som genomgått forskarutbildning finansierat denna antingen genom doktorandtjänster eller stipendier, statligt studiestöd eller genom självfinansiering delvis eller helt. En annan vanlig finansiering vid teologisk och humanistisk fakultet har varit att präster inom Svenska kyrkan och lärare inom skolan kunnat erhålla kortare tjänstledigheter med i stort bibehållen lön för att bedriva forskarutbildning. I praktiken har på så sätt en procentuellt stor andel av dem som slutfört sin forskarutbildning med avlagd doktorsexamen gjort detta utan att ha haft statliga doktorandtjänster/stipendier. Regelsystemet har tillåtit universiteten att anta det antal doktorander de själva beslutat om oavsett finansieringssätt och enbart utifrån den egna bedömningen av utbildningsresurserna. På så sätt har man för de mindre forskarutbildningsämnena kunnat skapa tillräckligt stora och kreativa forskningsmiljöer och forskarseminarier. Å andra sidan har forskarutbildningen givetvis förlängts för dem som själva tvingats finansiera sin forskarutbildning eller genomfört denna helt eller delvis vid sidan av annan tjänst. Ett stort antal personer har emellertid lyckats med detta. På så sätt har präster och andra anställda i Svenska kyrkan tillfört denna fördjupade teologiska kunskaper eller kunskaper inom andra forskningsområden, som har stor betydelse för kyrkan.

Utskottet

Svenska kyrkan behöver finna former för att stimulera och möjliggöra högre studier för män och kvinnor inom ämnesområden till gagn för verksamheten i församlingar och stift. Genom högskoleförordningens nyligen förändrade antagningsregler till forskarutbildning har tidigare möjligheter till självfinansierade eller externfinansierade forskarstudier på deltid begränsats. Dessa nya bestämmelser för forskarutbildning kommer kraftigt att påverka försörjningen av bl.a. högre teologisk kompetens för Svenska kyrkan, då antalet universitetsfinansierade doktorandtjänster vid de teologiska fakulteterna är begränsat. Kyrkan har stort behov av välutbildade medarbetare inom samtliga profiler. En stor fråga för kyrkan är därför om det finns möjligheter att inrätta och finansiera forskningsstipendier. Utskottet konstaterar att effekterna av de nya antagningsreglerna mycket snart kommer att bli tydliga varför frågan bör utredas skyndsamt.

Hemställan

Utskottet hemställer beträffande stöd till forskarstudier

att Kyrkomötet bifaller KMot 2000:64

Uppsala den 18 maj 2000

På kyrkolivsutskottets vägnar

Gerd Gullberg-Johnson

Martin Fogelberg

Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Irene Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Björn-Eric Carlsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Anna Lundblad Mårtensson, Kerstin Zetterberg.

Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2000:64 om stöd till forskarstudier.

Svenska kyrkan har av hävd lagt stor vikt vid teologisk utbildning och forskning. Behovet av välutbildade medarbetare och av teoretisk genomlysning av människors livsfrågor och kyrkans verksamhet är på intet sätt mindre idag. Det är angeläget att hitta finansieringsvägar som möjliggör högre studier för både män och kvinnor.

Uppsala den 9 maj 2000

På läronämndens vägnar

KG HAMMAR

Carl Axel Aurelius

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius*, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.