Kyrkolivsutskottets betänkande
2000:12
Kyrkan och kommunismen – ännu en röd fläck på kartan
|
Kyrkomötet
Kl 2000:12
|
I detta betänkande behandlas en motion om kyrkan och kommunismen.
I KMot 2000:62 av Bengt Olof Dike hemställs
att Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen i uppdrag att låta utreda hur teologer, präster och förtroendevalda i Svenska kyrkan har förhållit sig till regimer, som i kommunismens namn begått brott mot mänskligheten.
Motionen
I motion 62 vill motionären att en vetenskaplig utredning tillsätts för att kartlägga och klargöra Svenska kyrkans förhållande till kommunismen. Motionären menar att det i uppgörelsen med det förflutna, är viktigt att kyrkan också granskar dess hållning till kommunismen såsom skett i dess relationer till nazismen. Motionären anför kyrkans trovärdighet i kampen mot våld och brott mot mänskliga rättigheter och förordar en oberoende forskningsinsats för att utreda hur teologer, präster och förtroendevalda i Svenska kyrkan har fårhållit sig till kommunistiska regimer.
Bakgrund
Forskningsläge
I Europa pågår för närvarande flera projekt kring kyrkan och kommunismen. Dessa är till sin natur tvärvetenskapliga med forskare från flera länder och olika kulturer. Således deltar en forskare från Svenska kyrkans forskningsavdelning i ett samtidshistoriskt projekt, som hittills ordnat ett symposium och ett annat hålls i januari 2001: ”Protestantische Kirchen unter kommunistischen Herrschaft”. Tanken med detta projekt är att företrädesvis yngre forskare i Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien och Kroatien själva skall undersöka de statliga och kyrkliga arkiv, som nu är tillgängliga. På basis av dessa arkivforskningar skall artiklar och böcker skrivas om de protestantiska kyrkorna under kommunistisk diktatur. Tillsammans med kyrkohistoriker från de nordiska och västeuropeiska länderna bedrivs detta projekt för att kartlägga hur kyrkorna agerade under kommunistiskt inflytande. Ett annat stort anlagt samtidshistoriskt forskningsprojekt har initierats av teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet: ”Churches and the Cold War. Christian World Organizations and Churches Divided by the Cold War from 1945 to 1989.” Här skall framför allt olika ekumeniska och kyrkliga organisationers program belysas: deras attityder till de östeuropeiska regeringarna och de sociala systemen och deras strategier gentemot den socialistiska världen. Undersökningen täcker också de ställningstaganden och offentliga yttranden som kyrkor och kyrkliga organisationer gjort. Även i förberedelserna till detta projekt har en forskare från Svenska kyrkans forskningsavdelning deltagit och föreläst vid Helsingfors universitet.
I Tyskland har ca 5 000 vetenskapliga artiklar och böcker kommit om DDR-tiden. Vissa av dessa är i skenet av vetenskaplighet en tribunal mot vissa biskopar och lekmän som under ytterst svåra förhållanden försökt lotsa kyrka och församling i en fientlig omgivning. Det finns således mycket skrivet på detta ämnesområde, en del av vetenskaplig halt, annat av tribunalkaraktär. Tre studier av tyska kyrkohistoriker får anses både göra vetenskapliga anspråk och vara av tribunalkaraktär är ”Nationaler Protestantismus und Ökumenische Bewgung, Kirchliches Handeln im Kalten Krieg 1945-1990.”
Som exempel på en lärobok i detta ämne, som använts vid de teologiska fakulteterna, kan nämnas Alf Tergel, Kyrkan och det kalla kriget, Verbum 1987. Den är således skriven före det kalla krigets slut och belyser Kyrkornas världsråds ställningstaganden och i tillämpliga delar katolska kyrkans syn.
Svenska kyrkans forskningsråd
Svenska kyrkans forskningsråd har erfarenhet av att utföra forskning i frågor, som aktualiseras av en uppmärksammad debatt. Som exempel kan nämnas diskussionen om svensk praxis rörande tvångssteriliseringar. För att utreda vad Svenska kyrkan faktiskt sagt och gjort i denna fråga författade TD Kjell Lejon boken Tvångssteriliseringarna och Svenska kyrkan, publicerad i Svenska kyrkans forskningsråds serie Tro & Tanke 1/1999. Denna skall ses som ett komplement till de statliga utredningarna i ämnet.
Svenska kyrkans forskningsråd har i sin mål- och rambudget presenterat att man vill initiera forskning kring Svenska kyrkans samtidshistoria, (KsSkr 2000:1). Det skall för Svenska kyrkans del motsvara det statliga projektet Forum för Levande historia. Programmet skall dokumentera den forskning som finns för perioden mitten av 1930-tal till 1990-tal, det svenska välfärdssamhällets uppbyggnads- och konsolideringsperiod, och där studera vilken roll framför allt Svenska kyrkan spelade. Inom delprogrammet skall också Svenska kyrkans internationella ställning profileras. Ett första mål blir därför att genom nätverksforskning med huvudansvar inom verksamhetsområdet beskriva och analysera Svenska kyrkans ”utrikespolitik” från mitten av 1930-talet och framåt. Det skall innefatta arvet efter Nathan Söderblom inom ekumeniken, tillkomsten av Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet och Svenska kyrkan ställningstaganden till den tyska nationalsocialismen, internationellt nödhjälpsarbete omedelbart efter andra världskriget samt därefter de övergripande strategierna för Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission i en efterkolonial situation. Inom detta program skall också finnas beredskap att tydliggöra Svenska kyrkans ställningstaganden i olika politiska och etiska frågor som kan aktualiseras i det större samhällsperspektivet i det statliga projektet Levande historia. Programmet inleds 2001 och anknyter i sin verksamhet till främst tyska och nordiska forskningar och projekt. Den organisatoriska basen utgörs främst av en forskartjänst inom verksamhetsområdet med stöd av medel för nätverksforskning.
Utskottet
Utskottet konstaterar att Svenska kyrkan i likhet med såväl andra kyrkor som regeringar i västerländska stater är inne i en period av uppgörelse med det historiska arvet. I de försoningssträvanden som görs öppnas de historiska arkiven och berättar sanningar om underlåtelser och övergrepp som tidigare och nu levande generationer gjort sig skyldiga till. Genom de initiativ som tagits i vårt land beträffande de nazistiska och nazistinspirerade övergreppen mot judarna har också kyrkans förhållningssätt bringats i dager.
Utskottet ser nödvändigheten i att reda ut Svenska kyrkans förhållningssätt till totalitära regimer t.ex. kommunismen, som begått brott mot mänskligheten och att kyrkans människosyn prövas mot utförda handlingar. Den pågående forskningen kring Kyrkans ställningstaganden ifråga om tvångssterilisering bör vidgas till en analys av vilka grundläggande värderingar som präglat Svenska kyrkan i hennes myndighetsutövning. Dessa olika initiativ till kritisk självprövning ger såväl kyrkan som oss som enskilda individer kunskap och insikt för att leva i vaksamhet och självprövning inför skeenden i vår egen tid.
I denna rannsakan över vad som skett i det förflutna, vill dock utskottet med emfas betona, att sanningen aldrig frigörs genom utpekande av andra eller klappjakt på enskilda personer. Vad kyrkan är i behov av är det vetenskapligt analyserade underlaget som sedan kan bearbetas under reflektion och bön för att omsättas i försonande handling.
Utskottet har tagit del av pågående och planerade forskningsprojekt vid Forskningsavdelningen och noterar, att i Mål- och Rambudgeten för Svenska kyrkan 2001-2003 (KsSkr 2000:1) finns avsatta medel för forskning kring Svenska kyrkans samtidshistoria. Med den inriktning detta forskningsarbete har, konstaterar utskottet, att det utredningsarbete som motionären efterfrågar redan är initierat. Utskottet förutsätter att Kyrkomötet beviljar Forskningsavdelningen erforderliga medel för projektet, vars inriktning äger stort värde för en kyrka i försoningens tjänst.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställer utskottet beträffande om kyrkan och kommunismen – ännu en röd fläck på kartan
att Kyrkomötet avslår KMot 2000:62
Uppsala den 18 maj 2000
På kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Irene Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Björn-Eric Carlsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Anna Lundblad Mårtensson, Kerstin Zetterberg.
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
Särskilt yttrande
Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Björn-Eric Carlsson och Alf G Johansson anför följande:
I det svenska samhället har kunskapen om de kommunistiska regimerna länge varit ofullständig. Även om förändring skedde i samband med Sovjetunionens fall finns det fortfarande en benägenhet att blunda för förtrycket i den kommunistiska världen.
Detta borde tydligare ha lyfts fram i utskottets betänkande för att understryka behovet av kritisk granskning när det gäller Svenska kyrkans hållning gentemot totalitära regimer.
