Kyrkolivsutskottets betänkande 2000:11 Resurser för religionsmötesfrågor

Kyrkomötet Kl 2000:11

I detta betänkande behandlas två motioner om resurser för religionsmötesfrågor.

I KMot 2000:57 av Irene Pierazzi hemställs

att Kyrkomötet som sin mening ger Kyrkostyrelsen till känna vad som i motionen anförts om att på nationell nivå i Svenska kyrkan tillskapa en resurs för främjandet av religionsmöten mellan vår kyrka och islam.

I KMot 2000:76 av Britta Olinder m.fl hemställs

att ekonomiska och personella resurser avsätts för en vidareutveckling av islamprojektet.

Läronämnden har i sitt yttrande Ln 2000:9, över KsSkr 2000:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001-2003, valt att i samband därmed även kommentera KMot 2000:57 och KMot 2000:76. Yttrandet bifogas betänkandet som bilaga 1.

Utskottet har berett Budgetutskottet att yttra sig över KMot 2000:57. Yttrandet bifogas betänkandet som bilaga 2.

Motionerna

I motion 57 påtalar motionären vikten av att det på nationell nivå finns specialkompetens för att utveckla och fördjupa religionsmötet mellan Islam och Svenska kyrkan. Motionären relaterar till Svenska kyrkans Islamprojekt 1996-1998, som motionären anser har väckt behovet av ökad kunskap om Islam i Sverige. Varken på församlings- eller stiftsnivå finns emellertid önskad specialkunskap varför resursen bör finnas på nationell nivå till stöd för stiften i deras främjande uppgift. Som största kyrka i landet har Svenska kyrkan ett särskilt ansvar i religionsmötet med Islam, vilket motionären även anser har betydelse för det europeiska samarbetet i frågan.

I motion 76 relaterar motionärerna till utvärderingen av Islamprojektet och påtalar behovet hos stift och församlingar att få stöd och delta i nätverk. Motionen pekar på kunskapsbehov i pastorala, sociala och teologiska frågor. Islamprojektets vidareutveckling innebär att det skall breddas till att omfatta också andra religiösa minoriteter. Svenska kyrkans roll som brobryggare framhålles som ett fredsbevarande ansvar. Slutligen påpekar motionärerna att ett organ för dialogfrågor på nationell nivå borde läggas på central nivå. Ett vidareutvecklat islamprojekt kräver en särskild handläggare.

Bakgrund

Med anledning av en motion beslutade 1995 års ombudsmöte att SFRV:s styrelse skulle initiera ett projekt för kunskapsutveckling för Svenska kyrkans möte med muslimer, (OMot 1995:546). Motionärerna anförde att mötet med muslimer ställer Svenska kyrkan inför teologiska, pastorala och sociala utmaningar. Behovet av fortbildning och information inom Svenska kyrkan ansågs därför vara stort. Motionärerna påpekade att Svenska kyrkan på riksplanet inte hade någon särskild tjänst för mötet mellan Islam och kristen tro. I ekumenikutskottets betänkande framhölls att det vore hög tid att ansvaret för religionsmötesfrågorna inom den samlade riksorganisationen klargjordes (OEu 1995:502). Läronämnden betonade i sitt yttrande behovet av fortsatt bearbetning av religionsmötesfrågan och av att en vägledande religionsteologi för vår tid formuleras (Ln 1995:508) Ombudsmötet beslutade därför även att begära av Stiftelsestyrelsen att den vidtar åtgärder som främjar utvecklingen av Svenska kyrkans religionsteologi.

SFRV:s styrelse beslutade därför att driva ett projekt under tre år, 1996-1998. Projektet, som kom att kallas ”Islamprojektet”, administrerades under år 1996 av Sekretariatet för teologi och ekumenik, därefter av Avdelningen för kyrkolivets utveckling.

Islamprojektet avslutades 31 december 1998. Under år 1999 fortsatte projektledaren sin anställning för uppföljning och implementering. Projektet har utvärderats. I den utvärderingen påpekas inom området följande viktiga uppgifter för framtiden:

¨ Att återuppta nätverksbyggandet

¨ Behovet av en resursperson som kan vara stöd för stiftskonsulenter och församlingsanställda. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot begravningsväsendet.

¨ Arbetet på att få in frågorna om islam inte bara vid prästutbildningen utan också i övriga profilutbildningar

¨ Ytterligare materialproduktion, kurser och seminarier

¨ Bearbetning av de teologiska frågorna

¨ Överväga former för dialog med företrädare för islam på central nivå.

Utvärderingen behandlades i Församlingsnämndens sammanträde i maj 1999 varvid beslutades: ”Församlingsnämnden inriktar arbetet från år 2000 mot nätverksbyggande, kurser och seminarier i samarbete med andra organisationer samt att kunskaper och erfarenheter från islamprojektet införs i de fyra kyrkliga utbildningarna." (Församlingsnämndens protokoll 3/99 § 50).

Mot slutet av implementeringsåret tog nämnden del av projektledaren rapport ”Aktuellt från islamprojektet”. Då framkom, att det är angeläget att islamfrågorna bearbetas vidare, att det för islamfrågor finns flera samarbetspartners och att ett nätverk kring islamfrågor har vuxit fram med alla stift representerade. (Församlingsnämndens protokoll 5/99 § 78)

Skriftproduktion

Under 1999 utgavs två böcker under namnet Tro tillsammans som underlag för samtal mellan kristna och muslimer. Materialet producerades i samarbete mellan Verbum Förlag AB och SFRV och består av en samtalsbok och en fördjupningsbok.

I serien Mitt i församlingen har två volymer utgivits med nära anknytning till Islamprojektet: 1998:6 Muslimska grannar. Svenska kyrkan möter islam. Om nya förväntningar och krav på kyrkan, både vad gäller faktisk kunskap och pastoral praxis samt 1999:7 Muslimska fester och högtider. Om traditioner och högtider bland islams två huvudgrupper sunni och shia.

Religionsteologi

Vid Svenska kyrkans forskningsråd finns huvudprogrammet Kyrkan i samhället – nutidstolkning (KsSkr 2000:1). Inriktningen för detta huvudprogram är att förse Svenska kyrkan med resursmaterial av god vetenskaplig kvalitet såväl för Kyrkokansliet som för Svenska kyrkan i vidare mening.

Inom delprogrammet Internationell omvärldsanalys, missiologi. Religionsmöten och ekumenik ligger ansvaret för analys av internationellt relevanta rättvisefrågor om ekonomisk, social och samhällsutveckling samt om de lokala kyrkornas ”livssituation”. Denna forskning skall också vara ett stöd inom Kyrkokansliet för andra verksamhetsområden. Här behandlas också frågor om globalisering och religion och religionsteologiska frågor om förhållandet mellan tradition och modernitet och möjligheten att anknyta till en gemensam värdegrund (global etik). I olika frågor sker forskningarna i samarbete med studieavdelningarna inom Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

I effektmålen anges bl.a. följande:

att år 2002 skall medlemmar och anställda bland Svenska kyrkans teologer ha tillgång till ett kvalitativt gott grundmaterial om religionsteologiska grundfrågor, kopplat till det egna arbetet med religionsmöten lokalt.

Vid Sigtunastiftelsen har ett religionsteologiprojekt påbörjats där arbetet främst är inriktat på att få fram ett teologiskt välunderbyggt dokument, där en möjlig kristen religionsteologi med ekumenisk relevans skall formuleras. Initiativet till projektet kommer från Sigtunastiftelsen men det är helt klart en förhoppning att dokumentet så småningom skall kunna få officiell status i Svenska kyrkan och att arbetet skall kunna vara till nytta för hela kyrkan. I processen mot ett färdigt religionsteologiskt dokument arbetar tre grupper: 1. en grupp av reflekterande praktiker i församlingar med många religioner, 2. en grupp med f d missionärer som arbetat i delar av världen där religionsmöten är vanliga, 3. en grupp akademiska teologer som arbetat med religionsteologi.

I religionsteologiprojektet deltar handläggare från Kyrkokansliet, präster i församlingstjänst, präster anställda vid universitet och högskolor samt några stiftsadjunkter. Om Kyrkomötet och/eller Kyrkostyrelsen så önskar, är ansvariga för religionsteologiprojektet beredda att överlämna det arbete som gjorts till Svenska kyrkan. Från Sigtunastiftelsens och projektets sida finns uttryckta önskemål om att dokumenten officiellt skall tas emot av Svenska kyrkan.

Utskottet

Läronämnden anger i sitt yttrande över Kyrkostyrelsens budgetskrivelse att Svenska kyrkans reflektion över och arbete med den växande religiösa pluralismen i Sverige är en särskilt angelägen uppgift under de närmaste åren. Under behandlingen av de båda motionerna om religionsmötesfrågor har det för utskottet framkommit, att det avslutade islamprojektet kan ses som ett första steg. Det handlar om att utveckla det allt vanligare vardagliga religionsmötet och att som kyrka forma en religionsteologisk reflektion över mötet med människor med annan tro och bekännelse.

Islamprojektet var ett kunskapsinriktat projekt som avsatt värdefulla spår i församlingar, stift och kyrkokansli. Den religiösa pluralismen omfattar emellertid även fler trosbekännare än islam, varför den resursförstärkning på området som utskottet finner nödvändig, måste bidra till att vidga perspektiven.

Utskottet anser, att Svenska kyrkan på nationell nivå i samverkan med stiften, bör söka former för att utveckla religionsmötesområdet där man dels tar tillvara och utvecklar de värdefulla insikter, erfarenheter och kontakter som islamprojektet gav, dels betraktar och tolkar det ständigt nya som sker i ett mångreligiöst och mångkulturellt samhälle. Svenska kyrkan har genom sina djupa historiska rötter och breda folkliga förankring en särskild roll i mötet med företrädare för muslimska och andra trosriktningar. I detta möte, menar utskottet, har Svenska kyrkan en kallelse att tydliggöra sitt budskap och sin profil och samtidigt verka som brobryggare, sökande en gemensam värdegrund med andra i ett pluralistiskt samhälle.

Utskottet fäster i likhet med Budgetutskottet stor tilltro till att Kyrkostyrelsen brukar de bästa analyshjälpmedlen för att forma en långsiktig strategi för religionsmöte, religionsdialog och religionsteologi.

Hemställan

Med anledning av KMot 2000:57 om resurser för religionsmötesfrågor hemställer utskottet

1. att Kyrkomötet uppdrar till Kyrkostyrelsen att beakta att religionsdialogsarbetet på bästa sätt kan säkerställas inför arbetet med nästa års budgetskrivelse.

2. att Kyrkomötet avslår KMot 2000:76.

Uppsala den 19 maj 2000

På kyrkolivsutskottets vägnar

Gerd Gullberg-Johnson

Martin Fogelberg

Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Irene Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Björn-Eric Carlsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Britt Beijer, Kerstin Zetterberg.

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KsSkr 2000:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001-2003. Läronämnden väljer att i samband därmed även kommentera KMot 2000:57 om resurser för religionsmötesfrågor och KMot 2000:76 om vidareutveckling av islamprojektet som exempel på att motioner om resursutnyttjande måste bearbetas i förhållande till mål och övergripande prioriteringar.

Läronämnden välkomnar den form skrivelsen givits, där målfrågor och ekonomi sammanhålles. Formen kan förmodligen utvecklas ytterligare.

I avsnitt 2.1 sägs att begreppet mission, som betecknar en dimension av församlingens grundläggande uppgift, kräver bearbetning under de närmaste åren (s. 8). Vikten av detta understryks av att begreppet används på olika sätt i skrivelsens olika delar (jfr t ex s. 63 med s. 77).

Läronämnden hade gärna sett att Svenska kyrkans reflektion över och arbete med den växande religiösa pluralismen i Sverige, vilken tas upp i KMot 2000: 57 och KMot 2000:76, hade lyfts fram redan i skrivelsens avsnitt 2.1 som en särskilt angelägen uppgift under de närmaste åren.

Uppsala den 9 maj 2000

På läronämndens vägnar

KG HAMMAR

Carl Axel Aurelius

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius*, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.

Till kyrkolivsutskottet

Budgetutskottet har av kyrkolivsutskottet beretts tillfälle att yttra sig över KMot 2000:57 om resurser för religionsmötesfrågor.

Utskottet har tagit del av motionen och noterar att motionären framhåller att resursen som efterfrågas skall brukas för främjandet av religionsmöten mellan vår kyrka och islam.

Utskottet menar att Svenska kyrkans samlade kompetens för arbetet med religionsmöten i allmänhet och islam i synnerhet behöver stärkas. Samtidigt konstaterar utskottet att det i Kyrkostyrelsens budgetskrivelse KsSkr 2000:1 ej avsatts resurser för detta ändamål år 2001. Utskottet noterar också att frågan om en resursförstärkning för Svenska kyrkans arbete med mötet med islam också väckts i KMot 2000:76 om vidareutveckling av islamprojektet. Läronämnden har i sitt yttrande Ln 2000:9 om Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001–2003 m.m. framhållit motionerna KMot 2000:57 och KMot 2000:76 som exempel på att motioner om resursutnyttjande måste bearbetas i förhållande till mål och övergripande prioriteringar. Utskottet menar därför att, mot bakgrund av bland annat läronämndens yttrande och religionsdialogens angelägenhet för Svenska kyrkan, Kyrkomötet bör uppdra till Kyrkostyrelsen att beakta att religionsdialogsarbetet på bästa sätt kan säkerställas inför arbetet med nästa års budgetskrivelse.

Uppsala den 18 maj 2000

På budgetutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Dag Hedin

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Starkerud, Ann-Marie Nilsson, Håkan Engström, Christina Mårtensson, Ingemar Öberg, Sten Johansson, Lennart Dahlin, Görel Bohlin, Bengt Olof Dike, Peter Hemminger, Joakim Svensson, Yngve Kalin, Ann Berg, Birger Palo.

Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.