Kyrkolivsutskottets betänkande 2000:10 Finansiering av praktiklön

Kyrkomötet Kl 2000:10

I detta betänkande behandlas en motion om finansiering av praktiklön för blivande kyrkoarbetare i Svenska kyrkan.

I KMot 2000:55 av Lars Eckerdal, m. fl. hemställs

att Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att vidta åtgärder så att de fyra profilerna i Svenska kyrkan behandlas lika då det gäller praktiklön, och

att Kyrkomötet beslutar att ur tillgängliga medel för den nationella nivån finansiera ovanstående praktikperiod.

Utskottet har berett Budgetutskottet att yttra sig över KMot 2000:55. Yttrandet bifogas som bilaga.

Motionen

I motion 55 lyfter motionärerna upp frågan om finansiering av praktiklön för den tre månaders handledda församlingspraktik som är en del i behörighetsgrunden för att söka någon av profilutbildningarna i Svenska kyrkan. Stiften anvisar praktikplats, tillhandahåller handledare och godkänner genomförd praktik. Motionärerna påpekar att det råder olikheter beträffande praktiklön beroende på profilinriktning. Blivande präster erhåller praktiklön, medan det för övriga profilutbildningar utgår praktiklön endast i vissa stift. Frågan om hur den obligatoriska församlingspraktiken finansieras har kommit att påverka rekryteringen, anser motionärerna, som även påpekar att församlingspraktiken inte berättigar till studiemedel.

Motionärerna betonar vikten av att ekonomisk status och trygghet inte skall påverka stiftens rekrytering av män och kvinnor som vill verka i kyrkans tjänst, utan det bör vara ett ekonomiskt ansvar som åvilar den nationella nivån.

Bakgrund

Svenska kyrkans utbildningsplaner

För pastoral profilutbildning: För tillträde till den pastoralteologiska utbildningen krävs

att den sökande har minst tre månaders kyrklig förpraktik (SFS 1992:997)

För karitativ profilutbildning: Krav för antagning till utbildningen är tre månaders handledd församlingspraktik med i huvudsak karitativ inriktning

För pedagogisk profilutbildning: Krav för antagning till utbildningen är tre månaders handledd församlingspraktik inom det pedagogiska området

Utbildningsplanen för kyrkomusikalisk profilutbildning säger ingenting om praktik.

Svenska kyrkans utredningar 1995:10; Svenska kyrkans utbildningsorganisation

I utredningen återges innehållet i en PM från Utbildningsnämnden där denna preciserar vad nämnden uppfattar som stiftens ansvar och uppgifter i utbildningsreformen. Vad gäller förpraktik skriver man:

¨ Tillhandahålla praktikplatser och praktikanställningar för studerande i alla profiler. 1 ½ mån för musikalisk profil, 3 mån för övriga profiler.

¨ Lämplighetspröva de blivande prästerna efter den första praktikperioden och fatta beslut om huruvida de kan betraktas som prästkandidater eller ej.

¨ Rekrytera och utbilda praktikhandledare. Stiften bekostar utbildningen och pastoraten arbetstiden. (Anm. 1: Grundutbildningen för handledaruppdraget omfattar 2+1 dag + årlig ”påfyllning” under en dag. Anm. 2: Överenskommelse behöver träffas med SKFP beträffande den kyrkokommunala sektorn om stiftens möjligheter att ta i anspråk kyrkokommunal personal för handledaruppgifter.) (SKU 1995:10, sid. 114)

Utredningen tog del av material från Utbildningsnämndens kansli beträffande stiftens möjligheter att administrera den obligatoriska förpraktiken. ”Den utgestaltning som Utbildningsnämnden givit förpraktiken inom utbildningsreformen kräver att stiften å ena sidan tillhandahåller praktikplatser och praktikanställningar och å andra sidan bekostar utbildning av praktikhandledare. Rapporterna från stiften om hur man löst detta Utbildningsnämndens önskemål uppvisar en stor variation. Luleå stift har lyckats avsätta medel för praktiklöner till samtliga profiler för 1995 men hyser dubier inför att kunna klara av detta fortsättningsvis. Samma förhållande gäller i Luleå beträffande arvoden för handledare. Stiftet prövar modeller för handledarutbildning genom arbete i projekt. Ett par stift kan endast ekonomisera betald förpraktik för den pastorala profilen medan andra anmäler att man inte har medel avsatta för praktiklön inom någon av profilerna med hänvisning till rikskyrkans signaler om att praktik skall vara oavlönad. Det normala är att det inte finns några medel avsatta för handledararvoden. Stiften anmäler dessutom att den obligatoriska förpraktiken är oklar på flera punkter. Man inväntar därför lösningar som kan bli gemensamma för kyrkan. ” (SKU 1995:10, sid. 117)

Ombudsmötet 1995

Utbildningsutskottet behandlade vid 1995 års Ombudsmöte en motion rörande den obligatoriska förpraktiken (OMot 1995:520). Utskottet anser i sitt betänkande, (Oub 1995:501), att ansvaret för att lösa arvoderingsfrågorna bör hänskjutas till stiften. Vidare påpekar man, att frågorna om förpraktikens utformning, förläggning inom de fyra profilerna och dess finansiering särskilt bör uppmärksammas i samband med utvärderingen av hela utbildningsreformen, ansåg utskottet.

Stiftens praktiklöner, maj 2000

¨ 13 stift betalar praktiklön till praktikanter inom pastoral profil

¨ 2 stift betalar praktiklön till alla

¨ 6 stift betalar praktiklön till praktikanter inom pastoral och karitativ profil.

¨ 4 stift betalar praktiklön till praktikanter inom pastoral, karitativ och pedagogisk profil

I de stift där man betalar till fler än sökande till pastoral profil är det lika lön i tre stift. Inte i något stift har pastoral profil den lägre praktiklönen. Månadslönen är mycket olika från stift till stift. Det skiljer c:a 5.500:-/månad mellan högsta och lägsta praktiklönen.

Stift	Profil
	Pastoral	Karitativ	Pedagogisk	Musikalisk
Uppsala	8.814:-	-	-	-
Linköping	11.400:-	11.400:-	11.400:-
Skara	11.450:-
Strängnäs	10.100:-	10.100:-	-	-
Västerås	10.000:-	-	-	-
Växjö	10.000:-	10.000	10.000:-	Ej praktik
Lund	11.000:-	-	-	-
Göteborg	12.500:-	-	-	-
Karlstad	11.000:-	8.000:-	8.000:-	8.000:-
Härnösand	11.475:-	11.475:-	11.475:-	11.475:-
Luleå	10.500:-	7.000:-	-	-
Visby	9.200:-	-	-	-
Stockholm	11.000:-	-	-	-

Utskottet

Betydelsen av handledd församlingsspraktik är stor. Dels syftar den till att ge såväl den studerande som utbildningsinstitutionen/den blivande arbetsgivaren ömsesidiga möjligheter att pröva om kyrkan är en lämplig arbetsplats för den sökande och om den sökande motsvarar kyrkans sökprofil. Dels syftar församlingspraktiken till att ge värdefulla praktiska erfarenheter av vanligt församlingsliv som den studerande kan bearbeta och referera till i den fortsatta profilutbildningen. Av dessa anledningar är församlingspraktiken sedan många år ett obligatorium i tre av profilutbildningarna.

Utskottet konstaterar dock att frågan om förpraktikens oklara finansiering motverkar församlingspraktikens egentliga syften. Genom att förpraktiken i de olika profilutbildningarna avlönas olika eller inte avlönas alls, signalerar kyrkan värderingar som inte motsvaras av Svenska kyrkans officiella hållning.

Utskottet har vidare uppmärksammat att den lågt ersatta eller helt oavlönade förpraktiken ger negativa konsekvenser i kyrkans rekrytering av framtida kyrkoarbetare. Utskottet kan inte acceptera att ungdomar och studerande utan eget sparkapital inte skall kunna påbörja en kyrklig profilutbildning som man önskar.

Utskottet ser en risk i att, som Budgetutskottet även framhåller, de studerande söker sig till de stift som ger praktiklön.

Budgetutskottet delar motionärernas uppfattning att lika ekonomiska förutsättningar för de studerande på de olika profilutbildningarna bör gälla vid handledd församlingspraktik. Det är olyckligt att inom verksamheten skapa konkurrensfördelar baserade på stiftens och pastoratens olika möjligheter att skjuta till pengar för ändamålet.

Utskottet har övervägt Budgetutskottets förslag att det kan finnas skäl att avvakta resultatet av den nu pågående utvärderingen av bl.a. profilutbildningarna (ÖSUT), men kommit fram till att frågan om finansiering av praktiklön är av alltför akut karaktär för att vänta till år 2002.

Det är utskottets mening, att samtliga blivande kyrkoarbetare under sin församlingspraktik skall erhålla lika lön. Utskottet instämmer dock i vad Budgetutskottet anför om att det finns klara svårigheter att i nuvarande skede ta ställning till frågan eftersom budgetunderlag för beslut saknas. Frågan måste helt enkelt beredas så att man kan ta ställning till de ekonomiska konsekvenser ett eventuellt tillstyrkande skulle medföra. Utskottet vill mot denna bakgrund betona betydelsen av en skyndsam beredning.

Hemställan

Utskottet hemställer beträffande Finansiering av praktiklön

1. att Kyrkomötet med bifall till KMot 2000:55 punkt 1 ger Kyrkostyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder så att de fyra profilerna i Svenska kyrkan behandlas lika då det gäller praktiklön,

2. att Kyrkomötet med anledning av KMot 2000:55 punkt 2 uppdrar åt Kyrkostyrelsen att återkomma i ärendet avseende finansiering av praktiklön med ett berett förslag

Uppsala den 19 maj 2000

På kyrkolivsutskottets vägnar

Gerd Gullberg-Johnson

Martin Fogelberg

Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Irene Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Björn-Eric Carlsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Britt Beijer, Kerstin Zetterberg.

Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.

Till kyrkolivsutskottet

Budgetutskottet har av kyrkolivsutskottet beretts tillfälle att yttra sig över andra yrkandet i KMot 2000:55 om finansiering av praktiklön för blivande kyrkoarbetare. Motionärerna konstaterar att det råder olika ekonomiska förutsättningar mellan de fyra utbildningsprofilerna – diakon, församlingspedagog, kyrkomusiker och präst – vid den handledda församlingspraktiken. Exempelvis utgår praktiklön från stiften till blivande präster på församlingspraktik, medan det för övriga profiler utgår praktiklön enbart i vissa stift. Denna olikhet i församlingspraktikens finansiering har en olycklig styrningseffekt, menar motionärerna, bl.a. i det att de studerande i första hand söker sig till de stift som ger praktiklön. I det yrkande som budgetutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över yrkar motionärerna att Kyrkomötet skall besluta att ur tillgängliga medel för den nationella nivån finansiera praktikperioden så att praktiklön utgår till samtliga studerande oavsett utbildning.

Budgetutskottet delar motionärernas uppfattning om att lika ekonomiska förutsättningar för de studerande på de olika profilutbildningarna bör gälla vid handledd församlingspraktik. Det är olyckligt att inom verksamheten skapa konkurrensfördelar baserade på stiftens och pastoratens olika möjligheter att skjuta till pengar för ändamålet. Utskottet anser dock att det finns klara svårigheter att i detta skede ta ställning till frågan eftersom budgetunderlag för beslut saknas. Frågan måste helt enkelt beredas så att utskottet kan ta ställning till de ekonomiska konsekvenser ett eventuellt tillstyrkande skulle medföra. I detta sammanhang menar utskottet därutöver att det kan finnas goda skäl att avvakta resultatet av den nu pågående utvärderingen av profilutbildningarna. I anslutning till detta vill utskottet också påpeka att det i detta skede inte är självklart vem som skall bära denna kostnad, dvs. vilken nivå som skall finansiera denna utgiftspost. Även denna fråga bör ges utrymme för övervägande.

Mot bakgrund av det anförda finner budgetutskottet således att det inte föreligger tillräckligt underlag för att kunna tillstyrka motionens andra yrkande, utan förordar istället att Kyrkostyrelsen återkommer i ärendet med ett berett förslag.

Uppsala den 18 maj 2000

På budgetutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Shirin Ahlbäck

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Starkerud, Ann-Marie Nilsson, Håkan Engström, Christina Mårtensson, Ingemar Öberg, Sten Johansson, Lennart Dahlin, Görel Bohlin, Bengt Olof Dike, Peter Hemminger, Joakim Svensson, Yngve Kalin, Ann Berg och Birger Palo.

Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.