Kyrkolivsutskottets betänkande
2000:9
Svenska kyrkans grundkurs
|
Kyrkomötet
Kl 2000:9
|
I detta betänkande behandlas en motion om Svenska kyrkans grundkurs.
I motion 2000:43 av Lars Ekblad och Fredrik Nilsson hemställs
att Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen i uppdrag att se över reglerna för antagning till de kyrkliga profilutbildningarna.
Motionen
Motionärerna anser att kravet på att man skall ha genomgått Svenska kyrkans grundkurs för att vara behörig att antas till Svenska kyrkans profilutbildningar är ett krav som ibland får absurda konsekvenser. De påtalar att genomgången grundkurs inte borde vara ett krav för de personer som har erfarenheter av kyrkans arbete. Vidare påpekar de att obligatoriet med grundkursen, med ytterligare en termins studier, innebär ekonomiska besvärligheter för den som redan varit yrkesverksam med försörjningsansvar.
De anser avslutningsvis, att det finns flera möjliga lösningar på detta problem och ger ett par förslag till sådana.
Bakgrund
En del i den reform av de kyrkliga utbildningarna som behandlades och beslutades av 1990 års Ombudsmöte var Svenska kyrkans grundkurs. I skrivelsen och i betänkandet (StSkr 1990:13, OUb 1990:503) kan man läsa ”att kyrkans grundkurs skall vara obligatorisk för samtliga och vara krav för tillträde till den avslutande profilutbildningen inom samtliga profiler”. En av anledningarna till detta krav var att många som sökte sig till kyrkliga utbildningar saknade personlig erfarenhet av kyrkans arbete och förankring i församlings- och gudstjänstliv. Detta är ett förhållande som gäller i hög grad även idag. Genomgången kyrkans grundkurs har hittills varit ett behörighetskrav för den som påbörjat sin fackutbildning efter 1 juli 1994.
Målet med kyrkans grundkurs
Enligt den centrala utbildningsplan som fastställts av Utbildningsnämnden är målet för kyrkans grundkurs för den som förbereder sig för tjänst i Svenska kyrkan i pastorala, karitativa, pedagogiska eller musikaliska uppgifter, dels att ge grundläggande kännedom om Svenska kyrkans tro och liv och dels ge tillfälle till trosmässig reflexion och vara personligt utvecklande för deltagarna. Kursen skall ge en gemensam grund för dem som förbereder sig för tjänst och ett ideal är därför att alla fyra yrkesprofilerna är företrädda bland deltagarna. Kursen skall även fungera vägledande för den som överväger att utbilda sig för tjänst i Svenska kyrkan.
Dispens
Nämnden för kyrkolivets utveckling har en dispenskommitté. För den som anser att hon/han har lång erfarenhet av att arbeta i Svenska kyrkan är det möjligt att söka dispens från kravet på grundkursen. Under år 1999 inkom 29 ansökningar med begäran om dispens från kyrkans grundkurs. Av dessa beviljades 25 av de sökande dispens från grundkursen och för en av de sökande förelåg inte något formellt krav på genomgången kyrkans grundkurs för att vara behörig att antas till profilutbildningen.
Utvärdering av utbildningsreformen och översyn av kyrkliga utbildningar
I maj 1998 redovisade de externa utvärderare som på Utbildningsnämndens uppdrag genomförde en utvärdering av den av 1990 års Ombudsmöte beslutade förändringarna av de kyrkliga yrkesutbildningarna den s.k. utbildningsreformen. Av deras rapport framgår det att en stor majoritet av dem som tillfrågats om grundkursen anser att den även i fortsättningen bör vara ett krav för att antas till profilutbildningarna. De motiv som anges för detta stämmer väl överens med de mål som är fastställda för grundkursen. Både stift och skolor ser positivt på grundkursen som en del i utbildningsgången. De är för obligatoriet, men betonar att möjligheter till dispenser eller individuella lösningar måste finnas.
Med anledning av vad som framkom i utvärderingen beslöt Utbildningsnämnden att göra en översyn av de kyrkliga utbildningarna (ÖSUT). Nämnden tillsatte därför en ledningsgrupp och tre arbetsgrupper som sedan hösten 1999 är i full gång med sitt översynsarbete. Det omfattar bl.a. att göra en översyn av samtliga utbildningsplaner för såväl Svenska kyrkans grundkurs som profilutbildningarna.
Kyrkans grundkurs omfattning
Kyrkans grundkurs ges på många folkhögskolor som en helfartskurs som omfattar 16 veckor. För den som inte har möjlighet att studera under en termin och bor i eller på pendlingsavstånd till Stockholm finns möjlighet att läsa kursen på halvfart och sköta arbete och familj parallellt med studierna. Det finns också en möjlighet att gå en grundkurs där perioderna på folkhögskolan är uppdelad i intervaller.
Utskottet
Utskottet konstaterar att det redan idag finns möjlighet för den som har längre erfarenhet av tjänst i Svenska kyrkan att beviljas dispens från Svenska kyrkans grundkurs. Vidare framgår det av betänkandets bakgrundstext att det pågår en översyn av de kyrkliga utbildningarna i vilken bl.a. frågan om vilka behörighetskrav som skall gälla för antagning till de olika profilutbildningarna kommer att vara föremål för prövning. Utskottet anser därför att motionärernas krav på en översyn av reglerna för antagning till kyrkliga profilutbildningar redan är uppfyllt.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande Svenska kyrkans grundkurs
att Kyrkomötet avslår KMot 2000:43
Uppsala den 18 maj 2000
På kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Irene Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Björn-Eric Carlsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Anna Lundblad Mårtensson, Kerstin Zetterberg.
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
