Kyrkolivsutskottets betänkande
2000:7
Skeppsholmskyrkan – ett ekumeniskt konst- och kulturcentrum
|
Kyrkomötet
Kl 2000:7
|
I detta betänkande behandlas en motion om Skeppsholmskyrkan – ett ekumeniskt konst- och kulturcentrum.
I motion 2000:29 av Börje Finnstedt m.fl. hemställs
att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att låta utreda möjligheterna för ett ekumeniskt konst- och kulturcentrum där målare, skulptörer och arkitekter kan visa sina verk och där församlingar och enskilda kan få inspiration och vägledning. Samtidigt kan Skeppsholmskyrkan bli en mötesplats för konstnärer som vill uttrycka sin tro för vår samtid och bli en kontaktyta för sökare, en väg att genom konsten förkunna evangeliet till människor i vår tid.
Motionen
Motionärerna anser att det föreligger ett mycket stort behov av ett kyrkligt kulturcentrum för arkitektur, skulptur och måleri då församlingarna behöver inspiration och vägledning inom dessa områden. Ett sådant centrum skulle kunna vara ekumeniskt.
En lämplig plats för detta konst- och kulturcentrum, skulle enligt motionärerna, Skeppsholmskyrkan vara med sitt läge på Skeppsholmen där redan flera muséer av rikskaraktär ligger.
Bakgrund
Skeppsholmskyrkan förvaltas av Statens Fastighetsverk. Regeringen beslöt den 31 augusti 1995 att Statens Fastighetsverk i samråd med Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkans centralstyrelse har att besluta om den framtida användningen av Skeppsholmskyrkan.
Det har funnits flera intressenter från olika håll som har kontaktat Fastighetsverket och uttryckt sitt intresse för kyrkan. En del av dessa har även fört samtal med företrädare för styrelsen för Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet (SFRV). Ibland de idéer som framkommit kan nämnas att låta Skeppsholmskyrkan bli en oas för människor som söker stillhet och möjlighet att samlas till tyst gemenskap. Sveriges Kristna Råd (SKR) förklarade sig under hösten 1997 berett att ta ett ansvar för användandet av Skeppsholmskyrkan som ett Tystnadens rum. Villkoret var för SKR:s del att mässa skulle firas en morgon i veckan, ekumeniskt i de olika traditionernas form. Något ekonomiskt åtagande hade de däremot inte möjlighet att åta sig.
Skeppsholmskyrkan har länge varit i behov av renovering och en renovering av den yttre fasaden har genomförts. Fastighetsverket har även förberett en inre renovering, men den är uppskjuten på grund av en pågående process mellan Fastighetsverket och den svensk-ortodoxa församlingen som inte vill lämna byggnaden.
I mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001-2003 (KsSkr 2000:1) framgår det att ett av Kulturrådets delprogram Kyrkliga kulturcentra, har som inriktningsmål, ”att tillsammans med de institutioner som är intresserade av att utveckla kulturarbetet i Svenska kyrkan pröva olika sätt att stödja detta arbete, att initiera/delta i diskussioner om framtida formerna för dialog och möten kring kulturfrågor i kyrkan”.
Ombudsmötets tidigare behandling av frågan om Skeppsholmskyrkan
Det är inte första gången som frågan om Svenska kyrkan skall inrätta ett kyrkligt konst- och kulturcentrum är uppe till behandling. Den har behandlats i en rad olika sammanhang av Ombudsmötet.
Vid flera tillfällen har kulturutskottet med anledning av väckta motioner, haft frågan uppe (OMot 1991:512, OK 1991:502, OMot 1992:501, OK 1992:502, OMot 1993:507, OK 1993:501, OMot 1996:513, OK 1996:503 samt OMot 1998:502 och OK 1998:502). Den har även aktualiserats i en fråga (OFråga1995:516) och behandlats i Stiftelsen för rikskyrklig verksamhets rapport om det rikskyrkliga arbetet med kulturfrågorna (SKU 1994:5).
I samband med kulturutskottets hearing under Ombudsmötet 1998 meddelade kulturrådets sekreterare att det hos kulturinstitutionerna på Skeppsholmen fanns en förväntan och förhoppning om att Svenska kyrkan skall fortsätta att förvalta Skeppsholmskyrkan.
Kulturutskottet påtalade i sitt betänkande (OK 1998:502) att det bejakar motionärens grundtanke om Skeppsholmskyrkan som en plattform för konstnärer att kunna presentera samtida konst, både bild och skulptur. Utskottet konstaterade att man åter igen behöver undersöka förutsättningarna för hur Svenska kyrkan i samarbete med andra skall kunna ta detta ansvar. Utskottet ansåg att det måste klargöras vilken verksamhet som kan rymmas där utan att den blir allmän scen. Det måste alltså finnas en klar och bärande idé. Vidare måste det tydliggöras vilka samarbetspartners som är möjliga samt hur finansieringen skall vara ordnad. Utskottet konstaterade att Stockholms stift inte har möjlighet att bära den ekonomiska kostnaden. Vidare betonade utskottet att det är viktigt att Skeppsholmskyrkan får fortsätta att vara kyrka och att det arbetet sker på ekumenisk bas.
Avslutningsvis konstaterade kulturutskottet att samtal om Skeppsholmskyrkans framtid pågick och att de därför inte fann anledning att bifalla motionen. Ombudsmötet beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Utskottet
Enligt vad utskottet erfarit pågår det för närvarande samtal i Svenska kyrkans kulturråd om att låta Skeppsholmskyrkan bli ett stillhetens rum. Det skulle innebära att människor inbjuds till enskild andakt, mässa, egen reflektion, meditation och kulturupplevelser av olika slag (konst, musik m.m.) på de villkor som kyrkorummet erbjuder. Vidare att resurser satsas på att utveckla samarbete med de kulturinstitutioner som finns runt omkring Skeppsholmskyrkan. Tillsammans med dem skulle utställningar och andra kulturevenemang kunna anordnas liksom debatter och seminarier.
Utskottet vill betona vikten av att Skeppsholmskyrkan får förbli ett kyrkorum och ser positivt på de tankar som nu finns om den framtida användningen av Skeppsholmskyrkan. Eftersom samtal ännu pågår om detta anser utskottet att man bör avvakta resultatet av dem innan något beslut fattas av Kyrkomötet i denna fråga.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande Skeppsholmskyrkan – ett ekumeniskt konst- och kulturcentrum
att Kyrkomötet avslår KMot 2000:29
Uppsala den 18 maj 2000
På kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Irene Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Björn-Eric Carlsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Anna Lundblad Mårtensson, Kerstin Zetterberg.
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
