Kyrkolivsutskottets betänkande
2000:6
Personer med funktionshinder
|
Kyrkomötet
Kl 2000:6
|
I detta betänkande behandlas en motion om de handikappade i Svenska kyrkan
I motion 2000:26 av Marianne Josephsson hemställs
1. att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning för att utreda vad som kan göras för att underlätta för våra handikappade kyrkomedlemmar att deltaga i kyrkans liv, och
2. att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att låta denna utredning läggas till grund för ett informationsmaterial som kan användas i våra församlingar.
Motionen
I denna motion behandlas frågan om hur vår kyrka blir tillgänglig för alla, oavsett funktionshinder. Motionären påtalar här Svenska kyrkans ansvar för att även den med funktionshinder skall kunna delta i kyrkans gudstjänster och övrig verksamhet. För att möjliggöra denna självklarhet behöver de anställda och förtroendevalda kunskap om de olika funktionshindren och hur tillgängligheten kan ökas.
Det huvudsakliga ansvaret för detta ligger på lokal nivå, men motionären anser också att Svenska kyrkan på nationell nivå har ett ansvar och borde se till att det finns ett informationsmaterial till grund för församlingarnas arbete med denna fråga.
Bakgrund
Tidigare behandling av Kyrkomötet och Ombudsmötet av handikappfrågor
Redan 1970 års Kyrkomöte behandlade en motion (KMot 1970:53) om handikappfrågor i allmänhet. Det beslut som fattades ledde till att Svenska kyrkans diakoninämnd (SKD) tillsatte en utredning och resultatet av den presenterades i en studiebok år 1975 ”Kyrkan – tillgänglig för alla?”(SKD:s skriftserie Diakoniaktuellt nr 5).
Vid 1989 års Kyrkomöte behandlades en motion om Andlig vård för utvecklingsstörda, hjärnskadade, senildementa och deras anhöriga (OMot 1989:508 och OD 1989:53). Den behandlingen resulterade bl.a. i att en bok gavs ut ”Kom gärna lite närmare – om personer med funktionshinder i kyrkans liv och verksamhet” (Mitt i församlingen 1993:8).
År 1996 behandlade Ombudsmötet tre motioner som rörde dessa frågor. De utvecklingsstördas situation i kyrkan (OMot 1996:501), inrättande av prästtjänster för förståndshandikappade (OMot 1996:508) och konfirmationsläsning för ungdomar med begåvningshandikapp (OMot 1996:519).
Arbete som gjorts och arbete som pågår inom området
Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor (HKC) har funnits och drivits sedan år 1997 av Diakonistiftelsen Samariterhemmet i Uppsala och har enligt ett avtal med Svenska kyrkan på nationell nivå, ansvaret för Svenska kyrkans nationella arbete inom detta område. Mycket av det material som utarbetats kan man nå via internet. På Samariterhemmets startsida når man Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor (https://www.svenskakyrkan.se/samariterhemmet).
Stockholms stift har genomfört en inventering av den fysiska tillgängligheten i stiftets kyrkor. Den publicerades år 1997 och finns nu även tillgänglig på stiftets hemsida. Skara stift har också genomfört en liknande inventering och Lunds stift är på gång.
I Strängnäs stift genomfördes under sommaren 1999 en inventering av den fysiska tillgängligheten till såväl kyrkor som församlingshem. Arbetet skedde i samverkan med Handikappförbundens samarbetsorganisation i Södermanland (HSO), som hade erhållit anslag från Allmänna arvsfonden för denna inventering. Vid varje besök lämnades till församlingarna skriften ”Tillgänglighet – vad är det?” Om attityder, handikapp, funktionshinder och människosyn, (utgiven av Sveriges Kristna Råds arbetsgrupp för handikappfrågor) och en fickversion av FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Det omfattande enkätmaterial som samlats in håller nu på att matas in i en ny databas TIKYRIS (tillgänglig kyrka i stift). Basen har bekostats av HKC och finns inom kyrknätet. När inmatningen är klar kommer andra stift och församlingar att ha tillgång till det inventeringsformulär som användes som databasen.
HKC har i samverkan med Västerås stift och Bergslagens kontrakt under åren 1998-99 genomfört ett mindre projekt om generell tillgänglighet till kyrkans lokaler och verksamhet. Genom intervjuer med personer från handikappråd och intresseorganisationer har man fått tips om vad som kan göras och vad som bör undvikas.
Gagnef, Mockfjärd, Floda pastorat i Västerås stift har under några år arbetat målmedvetet omkring handikappfrågor. Där har utarbetats en Arbetsplan för integrering av funktionshindrade inom pastoratet. Arbetssättet skulle kunna användas av flera pastorat inom Svenska kyrkan.
Vid årskiftet 2000 påbörjades inom HKC projektet MMUSIK (Människor med utvecklingsstörning i kyrkan). Syftet är att i Svenska kyrkan, i ekumenisk samverkan, skapa ”Ett forum för erfarenhetsutbyte om – och för – människor med utvecklingsstörning”. Utgångspunkt är regel 12 i FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. Projektet avses pågå i tre år.
Ett projekt som nyligen avslutats är ”Tillgänglig kyrka – hörsel”. Det kommer att presenteras i en utställning vid årets riksmöte i Göteborg ”I samma båt”. Under hösten 2000 kommer ett nummer av Mitt i församlingen att handla om ljud, hörsel och tillgänglighet.
Under riksmötet i Göteborg kommer även tre av seminarierna att arbeta med frågor som är aktuella för handikappområdet.
På HKC pågår även en försöksverksamhet ”Växtplats/upplevelserum”. Enskilda personer och små grupper är välkomna till Samariterhemmet för att samtala om den egna församlingens behov, vad som behöver prioriteras lokalt, studera litteratur och tidskrifter, i viss mån praktiskt pröva på vilka problem som olika funktionshinder kan leda till samt få kunskap om en del hjälpmedel.
Andra användbara material är ”En pärm om handikapp/Lika i Värde” Den pärmen innehåller ett material som kan användas för att arbeta med attitydfrågor och tillämpar den metod som utvecklades i slutet av 1980-talet för att motarbeta främlingsfientlighet och rasism (MOD/Mångfald och dialog). Vidare faktaboken ”Funktionshinder Vad är det?” Boken ger en kort beskrivning av sjukdomar, följder, behov etc. och information om några myndigheter och samarbetsorganisationer inom handikappområdet samt uppgifter om hur man når dem. En hel del statliga utredningar har genomförts under åren (Handikapputredningen, SOU 1992:73, Bemötandeutredningen, SOU 1999:16 och SOU 1999:48 samt Handikappombudsmannens verksamhetsberättelser) och deras resultat och innehåll är aktuella även i kyrkans sammanhang.
Utskottet
Utskottet delar motionärens uppfattning att Svenska kyrkan skall vara tillgänglig för alla oavsett funktionshinder. För att uppfylla det ansvaret krävs självklart kunskap hos anställda och förtroendevalda om vad dessa funktionshinder innebär samt om hur tillgängligheten kan ökas. Av bakgrundsteckningen framgår, att det redan finns material som kan användas för att öka kompetensen om vad de olika funktionshindren innebär samt hur man skall göra för att öka tillgängligheten för den som är funktionshindrad.
Det finns ytterligare en resurs i detta sammanhang nämligen Sveriges Kristna Handikappförbund som står i nära relation till Sveriges Kristna Råd. Förbundets syfte är att på teologisk grund och utifrån tanken på alla människors lika värde, medverka till ökad medvetenhet inom kyrkor och samfund om funktionshindrade människors rättigheter och möjligheter.
Även Boverket har bestämmelser om hur lokaler skall vara anpassade för att de skall vara tillgängliga för människor med olika handikapp.
Eftersom tillgången till material är omfattande inom detta område finner utskottet att det inte föreligger något behov av att tillsätta någon utredning.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande de handikappade i Svenska kyrkan
att Kyrkomötet avslår KMot 2000:26
Uppsala den 18 maj 2000
På kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Irene Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Björn-Eric Carlsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Anna Lundblad Mårtensson, Kerstin Zetterberg.
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
