Kyrkolivsutskottets betänkande
2000:5
Svenskkyrkliga friskolor
|
Kyrkomötet
Kl 2000:5
|
I detta betänkande behandlas en motion om svenskkyrkliga friskolor.
I motion 2000:22 av Per-Anders Grunnan och Joakim Svensson hemställs
1. att Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen i Uppdrag att i budgetförslaget till Kyrkomötet för år 2002 avsätta medel som möjliggör startbidrag till nya svenskkyrkliga friskolor,
2. att Kyrkomötet uttalar att budgetutrymme härför bör tillskapas genom utökad ram för nationella nivåns finansiering, och
3. att riktlinjer för utdelandet av startbidrag skall vara att det är en friskola med evangelisk-luthersk grundsyn och att skolan skall vara godkänd av Skolverket.
Motionen
Motionärerna påpekar den sedan ett antal år tillbaka ökade möjligheten att starta och driva friskolor i Sverige. Antalet konfessionella friskolor har inte ökat i samma omfattning som övriga friskolor. Det är för närvarande bara 13 procent av friskolorna som räknas till de konfessionella.
De flesta barnen och ungdomarna på de konfessionella skolor, som har en evangelisk-luthersk grund, kommer inte från kyrkligt aktiva familjer. Motionärerna anser därför att möjligheten att starta friskolor på svenskkyrklig grund är ett sätt för folkkyrkan att föra ut evangeliet. Genom att ge Kyrkofonden i uppdrag att utdela ”startbidrag” skulle Kyrkomötet uppmuntra fler att starta och driva konfessionella friskolor.
Bakgrund
Fristående skolor
Jämsides med det offentliga skolväsendet i Sverige finns det s.k. fristående skolor. Enligt skollagen definieras de som skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer. En fristående skola är alltså en skola med en enskild huvudman dvs. ett i privaträttsliga former bildat rättsobjekt. En fristående skola kan också definieras som en skola som har en annan huvudman än stat, kommun eller landsting. Det finns fristående skolor på såväl grundskole- som gymnasienivå samt särskolor på dessa båda nivåer. I mars 2000 fanns det totalt 640 verksamma fristående skolor och ytterligare ca. 170 godkända förskoleklasser.
Systemet med kommunala bidrag till fristående skolor infördes år 1992 och antalet har ökat kraftigt sedan införandet. I maj 1999 godkände även riksdagen att det skall vara möjligt för en fristående skola att bedriva förskoleklass. Av landets skolelever går idag ca 3 procent i fristående skolor.
Det är Skolverket som fattar beslut om en fristående skola skall godkännas eller inte. Några av de förutsättningar som krävs för att en skola skall bli godkänd är att skolan ger de kunskaper och färdigheter som respektive skola skall förmedla och i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Den fristående skolan måste stå öppen för alla, men olika intagningsregler kan förekomma. Ytterligare ett villkor är att skolan inte tar ut elevavgifter för de elever som de erhåller bidrag för.
Enligt skollagen kan fristående skolor ha konfessionell inriktning. Undervisningen i den egna trosläran får inte ersätta den undervisning som ges inom det offentliga skolväsendet i ämnet religionskunskap.
Sveriges Kristna Råd om fristående skolor
Sveriges Kristna Råd(SKR) har varit remissorgan med anledning av betänkanden från Utbildningsdepartementet som berört fristående skolor (SOU 1995:109 och 113). Av SKR:s remissyttranden framgår att det i sig bejakar den valfrihet som fristående skolor ger, men betonar att det värnar om att den inte får leda till segregering och elitism. Riskerna för detta anser man dock kan förhindras genom den rätt till insyn i verksamheten som kommunerna har. Rådet ser positivt på att de fristående skolorna kan få utgöra ett komplement till de offentliga skolorna.
Utskottet
Utskottet har i sig ingen invändning mot att det drivs friskolor på svenskkyrklig grund. Det kan vara ett sätt för Svenska kyrkan att arbeta bland barn och ungdomar. Utskottet vill samtidigt betona att om vi i kyrkan vill nå majoriteten av våra barn och ungdomar så måste vi även satsa på ett aktivt engagemang och samverkan med de skolor som kommunerna driver.
Utskottet konstaterar att erfarenheterna visar att det för att starta och driva en friskola effektivt och med ett bra resultat krävs ett starkt lokalt engagemang. Utskottet anser därför att frågan om personellt och ekonomiskt engagemang är en uppgift som den lokala nivån måste ta ansvar för. Ett startbidrag från Svenska kyrkan på nationell nivå skulle enligt vår uppfattning ge en felaktig signal och minska det lokala engagemang som krävs för att driva en friskola.
Ett stöd för stiften i deras uppgift att främja de församlingar som vill starta en egen friskola skulle ett informationsmaterial om vad som krävs och hur man går tillväga om man vill starta en friskola utgöra. Det är därför med tillfredställelse utskottet erfarit att det vid en samling i början av maj 2000, med handläggare från stift och den nationella nivån som arbetar med frågor rörande barn och familj, beslutats att tillsätta en arbetsgrupp som skall sammanställa denna typ av informationsmaterial.
Hemställan
Utskottet hemställer med anledning av Svenskkyrkliga friskolor
att Kyrkomötet avslår KMot 2000:22
Uppsala den 18 maj 2000
På kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Irene Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Björn-Eric Carlsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Anna Lundblad Mårtensson, Kerstin Zetterberg.
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
