Gudstjänstutskottets betänkande
2000:3
Ekumeniskt nattvardsfirande
|
Kyrkomötet
G 2000:3
|
Till utskottet har hänvisats KMot 2000:52 av Urban Gibson. I motionen hemställs
att Kyrkomötet beslutar att ändra kyrkoordningen så att 20 kap. 6 och 7 §§ får här föreslagen lydelse:
20 kap. 6 §
Kyrkoherden får inbjuda den som är behörig att leda nattvardsfirandet i något annat kristet trossamfund att biträda vid en nattvardsgudstjänst i församlingen.
Biskopen får inbjuda den som är behörig att leda nattvardsfirandet i något annat kristet trossamfund att biträda vid en nattvardsgudstjänst som firas för ett kontrakt eller för stiftet.
20 kap. 7 §
En präst i Svenska kyrkan får biträda vid en nattvardsgudstjänst i något annat kristet trossamfund. I gudstjänstordningen skall ingå läsningen av instiftelseorden samt utdelandet av det välsignade brödet och vinet.
Läronämnden har yttrat sig över motionen, Ln 2000:4. Yttrandet bifogas, bilaga.
Motionen
Motionären menar att kyrkoordningens reglering av ekumeniskt nattvardsfirande inte vittnar om god ekumenisk anda genom att 20 kap. 6 § kräver samråd mellan kyrkoherde, övriga präster och kyrkoråd, samt genom att 7 § kräver att kyrkoherden i den församling där gudstjänsten skall firas medger detta. Motionären hemställer om en förenkling av reglerna så att kyrkoherden får inbjuda präst/pastor från annat samfund utan samråd med övriga präster och kyrkorådet, samt att präster i Svenska kyrkan får biträda vid nattvardsgudstjänst i annat kristet samfund utan kyrkoherdens medgivande.
Den nuvarande kyrkoordningen har i angivna paragrafer nedanstående lydelse. De ord som i motionen föreslås skall utgå har här strukits under.
6 § Kyrkoherden får bjuda in den som är behörig att leda nattvardsfirandet i något annat kristet trossamfund att biträda vid en nattvardsgudstjänst i församlingen. Innan kyrkoherden gör en sådan inbjudan skall han eller hon samråda med församlingens övriga präster, och kyrkorådet skall ge sitt medgivande.
Biskopen får bjuda in den som är behörig att leda nattvardsfirandet i något annat kristet trossamfund att biträda vid en nattvardsgudstjänst som firas för ett kontrakt eller för stiftet.
7 § En präst i Svenska kyrkan får biträda vid en nattvardsgudstjänst i något annat kristet trossamfund om kyrkoherden i den församling där gudstjänsten skall firas medger det. I gudstjänstordningen skall ingå läsning av instiftelseorden samt utdelande av det välsignade brödet och vinet.
Bakgrund
Den nuvarande kyrkoordningen beslutades av 1999 års kyrkomöte och togs i bruk vid årsskiftet. Bestämmelserna i det bakomliggande kyrkoordningsförslaget byggde i huvudsak på föreskriften i SKFS 1991:10 om ekumeniskt nattvardsfirande. Denna byggde i sin tur på lagen (1976:173) om gemensamt nattvardsfirande mellan Svenska kyrkan och andra kristna samfund i landet. I stort överensstämmer bestämmelserna i denna lag med det som stadgades i SKFS 1991:10 och som sedan blev kyrkoordningens 20 kap. 6 och 7 §§.
I kyrkoordningsförslaget redogörs utförligt för hur synen på förutsättningarna för nattvardsgemenskap har förändrats under 1900-talet. Framför allt kom förslaget till de nuvarande bestämmelserna från en särskild kommitté för utredning om viss gudstjänstgemenskap mellan Svenska kyrkan och andra inom riket verksamma kristna samfund. Denna kommitté utgav år 1975 betänkandet Gemensamt nattvardsfirande.
Under senare år har flera viktiga ekumeniska överenskommelser ingåtts. Här kan nämnas beslutet om fördjupad samverkan med Metodistkyrkan i Sverige 1993, Borgå-överenskommelsen 1994 samt överenskommelsen med Filippinska oberoende kyrkan 1995. På församlingsplanet finns nu flera församlingar med en etablerad och kontinuerlig samverkan i gudstjänstlivet mellan Svenska kyrkan och ett eller flera andra kristna samfund.
Den nuvarande regleringen bygger främst på situationen så som den såg ut år 1975 och räknar inte med ingångna överenskommelser om nattvardsgemenskap med andra samfund och inte heller räknar den nuvarande regleringen med en situation där en församling alltid firar gudstjänst i gemenskap med ett annat kristet samfund.
En skillnad mellan den nuvarande regleringen i 7 § och den förutvarande bestämmelsen är att kyrkoherden i den församling där gudstjänsten skall firas skall medge att en präst från Svenska kyrkan biträder vid nattvardsgudstjänst i annat kristet samfund. Centralstyrelsen anförde i sin skrivelse till 1999 års kyrkomöte, CsSkr 1999:3, 2-190, att de ”ekumeniska relationerna mellan en församling i Svenska kyrkan och en församling i ett annat samfund berör församlingen som helhet. Det är därför naturligt att kyrkoherden med sitt ledningsansvar och övergripande samordningsansvar skall vara delaktig i beslut på detta område.”
I sitt yttrande över motionen skriver Läronämnden att kyrkoordningens bestämmelser om ekumeniskt nattvardsfirande syftar till att inbjudan till ett sådant nattvardsfirande skall vara väl förankrat i församlingen. Detta är skälet till att kyrkoordningen innehåller bestämmelsen om samråd med övriga präster och att kyrkoherden skall ge sitt medgivande innan en präst medverkar vid ekumeniskt nattvardsfirande på platsen.
Utskottet
Gudstjänstutskottet delar den ståndpunkt som Läronämnden för fram i sitt yttrande. Ett ekumeniskt nattvardsfirande skall vara förankrat i församlingen. Det är av stor vikt att församlingen är indragen i en lokal ekumenisk samverkan med andra kristna församlingar på platsen och att den blir delaktig genom att deltaga i ekumeniska samtal och genom att vara med i planering och förberedelser av ekumeniska gudstjänster.
Gudstjänsten tillhör församlingens identitet och kännetecken som församling. Det är därför nödvändigt att gudstjänsten inte ses som en angelägenhet och ett ansvar endast för prästen. Alla i församlingen har del i detta ansvar och detta ansvar gäller även ekumeniska gudstjänster. Att kyrkorådet och prästerna i församlingen är delaktiga i inbjudan till ekumeniskt nattvardsfirande ser utskottet därför som en tillgång, inte som ett hinder för ekumeniken. Ekumenikens framtid bygger i hög grad på att fler än prästerna är med i det ekumeniska arbetet och tar ansvar.
En komplikation i sammanhanget skulle kunna vara att församlingsgränserna för de andra kristna samfunden ofta inte överensstämmer med de territoriella avgränsningarna för Svenska kyrkans församlingar. Utskottet menar dock att gudstjänstlivet i Svenska kyrkan utgår från den lokala församlingen. Därigenom har den församling i Svenska kyrkan i vilken en ekumenisk gudstjänst skall firas ett ansvar och är berörd som helhet.
Gudstjänstutskottet ser i och med detta inga skäl att förändra den nuvarande regleringen på denna punkt, utan menar att dessa bestämmelser lyfter fram vikten av att den lokala församlingen är delaktig i ett ekumeniskt ansvarstagande.
En komplettering av nuvarande reglering skulle dock kunna behövas med tanke på de församlingar som alltid eller nästan alltid firar sina gudstjänster i gemenskap med ett eller flera andra kristna trossamfund.
Utskottet yrkar avslag på förslaget i motionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att Kyrkomötet avslår motion 2000:52.
Uppsala 19 maj 2000
Glenn Håkansson
Närvarande: Glenn Håkansson, ordförande, Gunnar Prytz, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Martin Cruce, Anders Åkerlund, AnnMarie Nylander, Per-Göran Rosén, Annika Mellgren, Kjell Söderberg, Dag Sandahl, Lars Ekblad, Lena Petersson, Christina Holmgren.
Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.
Läronämndens yttrande
2000:4
om ekumeniskt nattvardsfirande
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2000:52 om ekumeniskt nattvardsfirande och 2000:75 om ekumeniskt nattvardsfirande med Svenska Missionsförbundet.
Allmänt om ekumeniskt nattvardsfirande
Kyrkoordningens bestämmelser om formerna för inbjudan till ekumeniskt nattvardsfirande syftar till att en sådan inbjudan skall vara väl förankrad i församlingen. Därför föreskrives samråd med övriga präster liksom kyrkorådets medgivande innan kyrkoherden beslutar om sådan inbjudan. Bestämmelsen om att kyrkoherden skall ge sitt medgivande innan en präst medverkar vid ekumeniskt nattvardsfirande inom en annan kyrka har samma syfte.
Bestämmelserna i denna del av kyrkoordningen avser sådana kyrkor med vilka Svenska kyrkan ej har träffat en särskild ekumenisk överenskommelse. De kyrkor med vilka Svenska kyrkan träffat en särskild överenskommelse om kyrkogemenskap omfattas av andra regler. Den särskilda överenskommelsen innebär att Svenska kyrkan erkänt dessa kyrkors ämbeten.
Ekumeniskt nattvardsfirande med Svenska Missionsförbundet
Till de frågor som behandlas för att uppnå kyrkogemenskap mellan två samfund hör frågan om ämbeten och tjänster i församlingen. Behörighet för en ämbetsbärare i det ena samfundet att erkännas som präst eller diakon i det andra samfundet är ett uttryck för den uppnådda gemenskapen tillsammans med en grundläggande gemensam syn i frågor om tro, bekännelse och lära. Ett sådant teologiskt grundat samband bör ej upplösas lättvindigt.
Läronämnden har sig bekant att den gemensamma arbetsgrupp som verkat mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet kommer med förslag i hithörande frågor.
Uppsala den 9 maj 2000
På läronämndens vägnar
KG HAMMAR
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius*, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.
