Gudstjänstutskottets betänkande 2000:2 Vigsel av homosexuella

Kyrkomötet G 2000:2

Till gudstjänstutskottet har hänvisats motion 2000:1 av Mikael Börjesson om kyrklig vigsel även för homosexuella, i vilken hemställs

1. att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att avge skrivelser till Sveriges riksdag samt till Sveriges regering om att äktenskapsbalken även skall omfatta möjligheten att ingå äktenskap mellan en man och en man samt mellan en kvinna och en kvinna, samt

2. att Kyrkomötet beslutar om sådan ändring i kyrkohandboken att denna omfattar även vigsel mellan kvinna och kvinna samt mellan man och man.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionen (Ln 2000:11). Yttrandet bifogas (bil.).

Bakgrund

Inomkyrklig behandling

Svenska kyrkans syn på homosexualitet har behandlats ur olika aspekter vid ett flertal kyrkomöten, senast 1997. Frågan har i olika omgångar bearbetats av samtalsgrupper. Dessa har resulterat i publiceringar som En fråga om kärlek. Homosexuella i kyrkan. En bok från samtalsgruppen Kyrkan och de homosexuella. Stockholm 1988 samt Kyrkan och homosexualiteten Rapport från en arbetsgrupp. Svenska kyrkans utredningar 1994:8. I den förra skriften finns förslag till välsignelseakt, i den senare förslag till förbön.

Vid 1988 års kyrkomöte aktualiserades frågan om en välsignelseakt för homosexuella genom motionen KMot 1988:1. Motionären Olle Wingborg önskade att kyrkomötet skulle uttala att ”homosexuellas kärlek bör accepteras lika helhjärtat som de heterosexuellas”. I sitt yttrande (Ln 1988:14) hade läronämnden sagt att det här rörde sig om stora och svåra bibelteologiska och etiska frågor, som det vore mycket angeläget att ta upp till fördjupad teologisk bearbetning. Kyrkomötet uppdrog åt Centralstyrelsen att tillsätta den utredning, som 1994 resulterade i rapporten Kyrkan och homosexualiteten.

Vid 1994 års kyrkomöte motionerade Gunnar Prytz om partnerskapslagen och Svenska kyrkan (KMot 1994:15), där han betonade vikten av att Svenska kyrkan hade beredskap att hantera de frågor som aktualiserades genom lagen om registrerat partnerskap. Motionen behandlades i församlingsutskottet som i sitt betänkande (KF 1994:2), med yttrande inhämtat från gudstjänstutskottet (1994:1y), bl.a. framhöll att man inte ansåg att det fanns behov av någon av Svenska kyrkan antagen ritual att använda i samband med registrering av partnerskap. Men utskottet påpekade också att ”Svenska kyrkan som folkkyrka har ett pastoralt ansvar i hela vårt folk”. Utskottet uttalade en förhoppning att den rapport som arbetsgruppen Kyrkan och homosexualiteten förväntades överlämna hösten 1994 skulle tillföra värdefull kunskap. Dessutom sade utskottet sig förutsätta att biskoparna skulle ge vägledning i det pastorala handlandet.

I december 1994 utgav Biskopsmötets sekretariat ett samtalsunderlag Kyrkans syn på äktenskap och partnerskap. (Bilaga till redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första halvåret 1995, CsSkr 1995:3) Vid samma tid gav Biskopsmötet ut Pastorala råd angående förbön för dem som ingått partnerskap.

Utredningen Kyrkan och homosexualiteten (SKU 1994:8) sändes i september 1994 till Svenska kyrkans församlingar, stift och andra organ (sammanlagt mer än 2.500) vilka uppmanades inkomma med synpunkter på utredningen. Endast sjutton instanser svarade och utöver dessa inkom fem spontana remissvar. Centralstyrelsen konstaterade i sin redogörelse för verksamheten under det första halvåret 1995 (CsSkr 1995:3) det anmärkningsvärda i att så få yttranden inkommit och att man avsåg att under hösten 1995 ta initiativ för att inspirera till en fortsatt bearbetning av frågan.

Vid kyrkomötet 1997 aktualiserades på nytt frågan om en välsignelseakt för homosexuella. I motion 1997:39 av Paul Trossö hemställdes att kyrkomötet skulle begära att ”Centralstyrelsen låter se över möjligheterna till en fastställd ordning gällande för välsignelseakt samt möjligheten för präst som så vill förrätta en sådan akt i öppet kyrkorum (i närvaro av exempelvis familj, vänner etc.)”. Läronämnden hänvisade denna gång (Ln 1997:10) till sitt tidigare yttrande (Ln 1995:18) där en principiella syn på homosexuell samlevnad redovisats samt till att kyrkomötet ännu ej tagit ställning till den där redovisade uppfattningen. Läronämnden såg för sin del inga läromässiga hinder för att Centralstyrelsen, i konsultation med andra kyrkor, skulle låta se över förutsättningen för en ordning för en offentlig förböns- eller välsignelseakt att förrättas av präst som är beredd därtill.

Gudstjänstutskottet uttryckte i sitt betänkande med anledning av motionen (KG 1997:7) som sin mening att det var viktigt att inte fastställa ordningar innan en teologisk bearbetning var gjord. Detta bl.a. utifrån konstaterandet att kyrkomötet inte slutgiltigt behandlat rapporten Kyrkan och homosexualiteten och inte heller tagit ställning till läronämndens ovan nämnda yttrande (Ln 1995:18). Utskottet pekade också på Centralstyrelsens uppgift att initiera en bred debatt i dessa frågor.

Vid Centralstyrelsens och Biskopsmötets gemensamma överläggningar den 28 januari 1998 fördes bland annat ett samtal om det fortsatta arbetet med frågan om Svenska kyrkan och homosexualiteten. Man enades om en handlingsplan med två huvudpunkter:

¨ för det första att lämna ett uppdrag åt Teologiska kommittén att fortsätta bearbetningen av de principiella frågorna, som skulle omfatta historiskt, sociologiskt, ekumeniskt och systematiskt teologiskt arbete samt frågan om att fungera som kyrka inrymmande två olika förhållningssätt till homosexualiteten.

¨ För det andra att lämna ett uppdrag åt Församlingsnämnden att i samverkan med SKS ta fram material för samtal i församlingarna kring de homosexuellas situation i samhälle och församling.

I Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för 1998 (CstSkr 1999:2) redovisas att Församlingsnämnden tillsammans med SKS och EKHO (Riksförbundet Ekumeniska grupperna för Kristna Homosexuella) arbetat fram tre slags material, ett lättillgängligt för samtal i församlingens olika grupper, ett s.k. MOD-material samt ett häfte där anhöriga till kristna homosexuella berättar.

Arbetsgruppen för gudstjänstliv, tillsatt av Församlingsnämnden, skrev i januari 1999 till ärkebiskopen med anledning av att man i arbetet med ett nummer i serien Mitt i Församlingen, Riter i själavården, hade diskuterat möjligheten av att ta med en välsignelsegudstjänst för homosexuella par som ingått partnerskap. Frågan behandlades i Biskopsmötet i mars 1999. Biskoparna avrådde dock från publicering av det utarbetade materialet eftersom det kunde finnas en oklarhet i fråga om vilken status sådana material kunde ha i förhållande till kyrkohandboken. Med hänvisning till kyrkomötets (KG 1997:7) uttalande att ordningar inte får tillkomma innan den teologiska bearbetningen har skett samt Biskopsmötets och Centralstyrelsens gemensamma handlingsplan för det fortsatta arbetet med frågan, var det inte lämpligt att från Kyrkokansliet nu ge ut ordningar som inte stämde med den beslutade handlingsplanen.

Biskopsmötet beslöt i oktober 1999 om revidering av Pastorala råd om förbön för dem som ingått registrerat partnerskap, vilka sedan sänts till präster och kyrkoråd. En jämförelse mellan de två versionerna visar en tydlig förändring i förhållningssättet.

Tidigare version	Reviderad version
Allmänna synpunkter Dessa pastorala råd vill vara prästerna till hjälp då man ställs inför förfrågan om förbön för dem som med stöd av lagen om partnerskap från och med den 1 januari 1995 registrerat sitt partnerskap. Det är angeläget att prästerna i ett pastorat talat igenom hur de ser på sin medverkan i förbön av detta slag. Präst skall inte medverka vid själva registreringen.	Allmänna synpunkter Dessa pastorala råd vill vara prästerna till hjälp då man ställs inför förfrågan om förbön för dem som ingått registrerat partnerskap. Det är angeläget att prästerna i ett pastorat talat igenom hur de ser på sin medverkan i förbön av detta slag. Präst skall inte medverka vid själva registreringen.
Pastoral utformning Varje präst bedömer själv om hon/han vill medverka när önskemål om enskild själavård i form av denna förbön framförs. De som önskar förbön skall bemötas på ett pastoralt genomtänkt sätt och känna trygghet i mötet med prästen oavsett dennes personliga ståndpunkt. Om en präst själv inte kan/vill medverka kan kontakt förmedlas med annan präst. Förbönen utformas som enskild bön med prästen och de två som registrerat sitt partnerskap. Det skall framgå att det inte är fråga om en officiell akt utan om en enskild förbön. Förbönen kan ske i sakristia, kapell eller kyrkorum. För enskild själavård fordras inga beslut om upplåtelse av kyrka.	Pastoral utformning Varje präst bedömer själv om hon eller han vill medverka när önskemål framförs om förbön sedan registrerat partnerskap har ingåtts. De som önskar förbön skall bemötas på ett pastoralt genomtänkt sätt och känna trygghet i mötet med prästen oavsett dennes personliga ståndpunkt. Om en präst själv inte kan eller vill medverka förmedlas kontakt med annan präst. Förbönen genomförs som en del av den församlingsvårdande verksamheten, och ligger inom den tillfrågade prästens pastorala ansvar. Förbönen utformas som bön med de två som registrerat sitt partnerskap. Det skall framgå att det inte är fråga om en officiell akt utan om en enskild förbön, även när anhöriga bereds tillfälle att närvara. Förbönen kan ske i sakristia, kapell eller kyrkorum. För sådan förbön fordras inga beslut om upplåtelse av kyrka.
Förbön Gud, du ger oss livet med längtan efter helhet och kärlek. Vi ber för det partnerskap som NN och NN nu registrerat. Vi ber att de skall få kraft att leva i förtroende och ömsesidig respekt. Hjälp dem att förverkliga sin gemenskap till stöd för varandra i öppenhet mot andra människor. Var dem nära när dagarna blir tunga. Hjälp dem att se förlåtelsens möjlighet och att ständigt på nytt ta emot glädje och kraft ur din hand. Hjälp oss att alltid leva nära dig, du som lovat att vara med oss alla dagar. I Jesu namn. Amen Förbönen kan även innehålla textläsning, t.ex. Jak 1:17 och Fil 2:1-5. Den kan även avslutas med Herrens bön och fridsönskan.	Förbön Följande förbön kan användas: Gud, du ger oss livet med längtan efter helhet och kärlek. Vi ber för NN och NN, som har valt att dela livet med varandra. Vi ber att de skall få kraft att leva i förtroende och ömsesidig respekt. Hjälp dem att förverkliga sin gemenskap till stöd för varandra i öppenhet mot andra människor. Var med dem i framgång och lycka, sorg och motgång. Hjälp dem att ständigt på nytt ta emot glädje och kärlek ur din hand. Hjälp oss alla att alltid leva nära dig, du som har lovat att vara med oss alla dagar. I Jesu namn. Amen Vid förbönen kan även förekomma textläsning, t.ex. Jak 1:17 och Fil 2:1-5. Den kan även avslutas med Herrens bön och välsignelsen eller en annan fridsönskan.

Teologiska kommittén arbetar vidare med sitt uppdrag enligt sekreterarens beskrivning i halvårsrapporten till Kyrkostyrelsen: ”Teologiska kommittén har av Kyrkostyrelsen och biskopsmötet fått i uppdrag att fortsätta bearbetningen av de principiella frågorna rörande homosexualiteten. Kommittén har i sitt arbete med denna fråga sökt dra nytta av de erfarenheter som gjorts under arbetet med dokumentet Guds Vägar, Judendom och Kristendom - ett inomkyrkligt samtalsdokument. En grundläggande ambition har därvid varit att i ett första skede teckna olika argumentationslinjer på ett respektfullt och rättvisande sätt, att i en fortsatt analys peka på styrka och svagheter i respektive förhållningssätt, att lyfta fram ev. alternativa argumentationsvägar samt att därefter söka presentera ett ev. eget alternativ. Processen inbegriper tillfälle för företrädare för organisationer, vetenskapliga discipliner och enskilda att reflektera över den där beskrivna bilden. Arbetet har under 1999 inriktats på att etablera struktur och göra nödvändiga ämnesavgränsningar. Under år 2000 fortskrider det konkreta textskrivandet utifrån en ambition att så snart som möjligt öppna upp för dialog med intressenter och sakkunniga.” Någon tidsram för när detta arbete skall vara slutfört är inte fastställd.

Statlig behandling

I januari 1991 tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag att överväga lagstiftning om registrerat partnerskap, som 1993 framlade sitt betänkande Partnerskap (SOU 1993:98) i vilken föreslogs en lag om registrerat partnerskap.

Lagen om registrerat partnerskap trädde i kraft den 1 januari 1995. Registreringen innebär att flertalet av de bestämmelser som gäller för äktenskap också gäller för partnerskap. De undantag som görs i lagen avser adoption, gemensamt utövande av vårdnad av underårig, assisterad befruktning samt de fall där bestämmelser som gäller för makar innebär en särbehandling av den ene maken endast på grund av dennes kön.

I juni 1997 beslöt regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utvärdera lagen om sambors gemensamma hem (sambolagen), vari bland annat ingick att överväga om skillnaderna i den rättsliga behandlingen av homosexuella sambor jämfört med heterosexuella sambor är motiverade. Kommitténs förslag redovisas i Nya samboregler. Betänkande från Samboendekommittén (SOU 1999:104). Utredningens slutsats är att ”det finns behov av en ny reglering för att undanröja omotiverade rättsliga skillnader mellan sambor av samma och av motsatt kön. Endast i den mån de rättsliga skillnaderna mellan homosexuella och heterosexuella samboförhållanden motsvaras av de rättsliga skillnaderna mellan partnerskap och äktenskap kan de anses vara motiverade.”

Regeringen tillsatte i februari 1999 en kommitté vars syfte är att undersöka och analysera villkoren för barn i homosexuella familjer, samt att ta ställning till om de rättsliga skillnader som i dag finns mellan homosexuella och heterosexuella par i fråga om möjligheten att adoptera och att utses till särskilt förordnade vårdnadshavare är motiverade. Uppdraget skall redovisas senast den 1 januari 2001.

Läronämnden

Läronämnden har i sitt yttrande över motionen hänvisat till det pågående arbetet i Teologiska kommittén och Avdelningen för kyrkolivets utveckling samt till sitt principiellt hållna yttrande Ln 1995:18.

Utskottet

Utskottet konstaterar att frågan om Svenska kyrkan och homosexualiteten måste bearbetas och att det pågående utredningsarbetet därför är angeläget. Det är nu inte lämpligt, med hänvisning till det pågående arbetet, att ta några beslut i de frågor som utredningen fått i uppdrag att bearbeta.

Samtidigt vill utskottet peka på det nödvändiga i att arbetet med dessa frågor går framåt. Motioner med liknande innehåll, om än inte med lika långtgående förslag, har behandlats vid flera kyrkomöten och besvarats på motsvarande sätt, med hänvisning till att den teologiska bearbetningen ännu inte avslutats. Därför menar utskottet att en tidsram för Teologiska kommitténs uppdrag är önskvärd. Om det visar sig att Teologiska kommittén inte har tillräckliga resurser måste andra vägar prövas.

Med utgångspunkt t.ex. i de reviderade pastorala råden från Biskopsmötet menar utskottet att det är tydligt att förhållningssättet till homosexualiteten förändras, såväl inom Svenska kyrkan som i samhället i stort. I den pågående processen är det angeläget att t.ex. utredningsmaterial från Teologiska kommittén kan ge ytterligare bidrag till den gemensamma bearbetning som pågår i kyrka, församlingar och människor emellan.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet

1. att Kyrkomötet avslår motion 2000:1 av Mikael Börjesson om kyrklig vigsel även för homosexuella

2. att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att fastställa en tidsram för teologiska kommitténs arbete med frågorna om Svenska kyrkan och homosexualiteten.

Uppsala den 19 maj 2000

Glenn Håkansson

Lena Bohman

Närvarande: Glenn Håkansson, ordförande, Gunnar Prytz, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Martin Cruce, Anders Åkerlund, AnnMarie Nylander, Per-Göran Rosén, Annika Mellgren, Kjell Söderberg, Dag Sandahl, Lars Ekblad, Lena Petersson, Christina Holmgren.

Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2000:1 om kyrklig vigsel även för homosexuella.

Motionärens hemställan aktualiserar ett stort frågekomplex, som för närvarande bearbetas i Teologiska kommittén och i Avdelningen för kyrkolivets utveckling. I avvaktan på resultatet av detta arbete hänvisar läronämnden till sitt principiellt hållna yttrande Ln 1995:18.

Uppsala den 9 maj 2000

På läronämndens vägnar

KG HAMMAR

Carl Axel Aurelius

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius*, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.