Ekumenikutskottets betänkande 2000:3 Svenska Missionsförbundet och Svenska kyrkan

Kyrkomötet Eu 2000:3

I detta betänkande behandlas en motion om Svenska Missionsförbundet och Svenska kyrkan.

I motion 2000:75 av Michael Martinsson hemställs

att Kyrkomötet beslutar att pastor i Svenska Missionsförbundet får leda gudstjänst och nattvardsfirande enligt Svenska kyrkans ordning på vederbörlig kallelse av kyrkoherde i Svenska kyrkan, förutsatt att gudstjänsten utlyses som ekumenisk, och att präst i Svenska kyrkan, på kallelse från församling inom Svenska Missionsförbundet, äger rätt att leda gudstjänst inklusive nattvardsfirande enligt Svenska Missionsförbundets ordning, såvida gudstjänsten är utlyst som ekumenisk.

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Ln 2000:4 bifogas betänkandet som bilaga.

Motionen

Motionären hemställer att Kyrkomötet, föregriper de eventuellt positiva slutsatserna av dialogen mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet, genom att redan nu undanröja hindren för ömsesidigt altar- och predikstolsutbyte.

Bakgrund

Samtalen mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet om samverkan har pågått i olika faser sedan 1965. Under denna tid har en rad frågor bearbetats, som stegvis fört kyrkorna närmare varandra. Samtalens tidigare omgångar har redovisats i Samtal om samverkan¹ och i Svenska kyrkan i ekumeniska samtal - evangeliet som förenar² samt senast i Guds kyrka och en levande församling ³.

I den första samtalsomgången diskuterades bl. a. teologiska frågor främst i samband med gudstjänst och nattvardsgemenskap samt ämbete och praktiska samverkansfrågor vad gäller evangelisation, undervisning, former för predikstolsbyten bl. a. vid vakanser och upplåtande av kyrkorum. Man rekommenderade gemensam revision av kyrkoårets texter samt en gemensam psalmbok.

Revisionen av evangelieboken 1983 skedde i ekumenisk samverkan, liksom det förslag till revision som nu föreligger. Beträffande gemensam psalmbok vidgades frågan att gälla samtliga kyrkor och samfund i Sverige. Resultatet blev en gemensam första del av psalmboken 1986 - 325 psalmer, en unik ekumenisk händelse genom bredden av medverkande kyrkor och samfund.

Ämbetsfrågan behandlades av en särskild arbetsgrupp i slutet av 1970-talet vars rapport tills vidare förblev arbetsmaterial. Frågan om liturgisk ordning för övergång från det ena samfundet till det andra tillhörde det som man menade krävde ytterligare bearbetning.

Parallellt med denna process av bilaterala lärosamtal har det konkreta praktiska ekumeniska samspelet samfunden emellan intensifierats vilket fått betydelse för hela den lokalekumeniska situationen på många håll.

I juni 1995 lämnade den officiella samtalsgruppen mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet sin rapport Guds kyrka och en levande församling. Rapporten tog upp de frågor som sedan länge setts som hinder för en djupare gemenskap mellan de båda kyrkorna. Så diskuterades dopet som väg in i kyrkan, förhållandet dop och tro, dopet och medlemskapet, dopet som förutsättning för kommunion, omdop och Svenska kyrkans doppraxis liksom förhållandet dop och konfirmation.

Utfallet av den därpå följande remissbehandlingen gav vid handen att kyrkorna ännu inte uppnått tillräcklig enighet för att kunna etablera en fördjupad kyrkogemenskap på grundval av samtalsgruppens rapport.

De båda kyrkorna enades då om att inom ramen för en förnyad samtalsomgång särskilt fokusera på de frågor som berör en fortsatt ekumenisk samverkan samfunden emellan – och då i första hand på lokalt plan. I den slutrapport som i maj 2000 presenteras för kyrkorna lyfter arbetsgruppen fram betydelsen av fördjupad gemenskap på flera plan samtidigt som man konstaterar att fr a skillnader i dopsynen ännu utgör hinder för fullständig kyrkogemenskap.

Läronämnden betonar i sitt yttrande Ln 2000:4 det tydliga sambandet mellan behörighetsförklaring och ämbetserkännande.

Behörighet för en ämbetsbärare i det ena samfundet att erkännas som präst eller diakon i det andra samfundet är ett uttryck för den uppnådda gemenskapen tillsammans med en grundläggande gemensam syn i frågor om tro, bekännelse och lära.

Utskottet

Ekumenikutskottet noterar att det remissarbete de båda samfunden nu går in i behöver genomföras och utvärderas innan slutsatser om en eventuell fördjupad sakramental gemenskap kan föras vidare för avgörande i respektive kyrkas beslutsorgan. Att genom ensidigt beslut i Kyrkomötet föregripa utgången av en sådan process vore att visa bristande respekt för den ekumeniska dialogen.

Utskottet vill samtidigt påminna om det på många sätt framåtsyftande och värdefulla samarbete mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet som genom lokala församlingars och enskilda kristnas engagemang, bristen på nationella överenskommelser till trots, vuxit fram under de senaste decennierna.

Hemställan

Utskottet hemställer beträffande Svenska Missionsförbundet och Svenska kyrkan.

att Kyrkomötet avslår KMot 2000:75

Uppsala 19 maj 2000

Åsa Ingårda

Johan F Dalman

Närvarande: Åsa Ingårda, ordförande, Kerstin Bergman, Olof Lönneborg, Helga Kero, Bengt Nilsson, Börje Finnstedt, Allis Olsson, Sten Lundgren, Christina Schnackenburg, Sven Janson, Johan Lothigius, Britta Olinder, Fredrik Sidenvall, Urban Gibson, Katarina Wedin.

Biskop Bengt Wadensjö och biskop Christina Odenberg har deltagit i utskottets överläggning.

Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2000:52 om ekumeniskt nattvardsfirande och 2000:75 om ekumeniskt nattvardsfirande med Svenska Missionsförbundet.

Allmänt om ekumeniskt nattvardsfirande

Kyrkoordningens bestämmelser om formerna för inbjudan till ekumeniskt nattvardsfirande syftar till att en sådan inbjudan skall vara väl förankrad i församlingen. Därför föreskrives samråd med övriga präster liksom kyrkorådets medgivande innan kyrkoherden beslutar om sådan inbjudan. Bestämmelsen om att kyrkoherden skall ge sitt medgivande innan en präst medverkar vid ekumeniskt nattvardsfirande inom en annan kyrka har samma syfte.

Bestämmelserna i denna del av kyrkoordningen avser sådana kyrkor med vilka Svenska kyrkan ej har träffat en särskild ekumenisk överenskommelse. De kyrkor med vilka Svenska kyrkan träffat en särskild överenskommelse om kyrkogemenskap omfattas av andra regler. Den särskilda överenskommelsen innebär att Svenska kyrkan erkänt dessa kyrkors ämbeten.

Ekumeniskt nattvardsfirande med Svenska Missionsförbundet

Till de frågor som behandlas för att uppnå kyrkogemenskap mellan två samfund hör frågan om ämbeten och tjänster i församlingen. Behörighet för en ämbetsbärare i det ena samfundet att erkännas som präst eller diakon i det andra samfundet är ett uttryck för den uppnådda gemenskapen tillsammans med en grundläggande gemensam syn i frågor om tro, bekännelse och lära. Ett sådant teologiskt grundat samband bör ej upplösas lättvindigt.

Läronämnden har sig bekant att den gemensamma arbetsgrupp som verkat mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet kommer med förslag i hithörande frågor.

Uppsala den 9 maj 2000

På läronämndens vägnar

KG HAMMAR

Klas Hansson

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius*, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.

1 Samtal i samverkan. Svenska kyrkan Svenska Missionsförbundet. Red Gösta Hedberg. Falköping 1971

2 Svenska kyrkan i ekumeniska samtal. Holsten Fagerberg i Svenska kyrkans utredningar 1987:1, Stockholm 1987

3 Guds kyrka och en levande församling. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska Missionsförbundets missionsstyrelse, Verbum 1995.