Ekumenikutskottets betänkande
2000:1
Svenska kyrkans samarbete med den anglikanska kyrkan i södra Sudan
|
Kyrkomötet
Eu 2000:1
|
I detta betänkande behandlas en motion om Svenska kyrkans samarbete med den anglikanska kyrkan i södra Sudan.
I motion 2000:10 av Gunnar Prytz hemställs
att Kyrkomötet som sin mening ger Kyrkostyrelsen till känna vad i motionen anförts om samarbete med och stöd till den anglikanska kyrkan i södra Sudan.
Motionen
Motionären pekar på behovet av stöd till de kristna kyrkorna i det krigsdrabbade södra Sudan. De svenska stifts- och församlingskontakter som redan finns förtjänar att utvecklas vidare, exempelvis i form av fördjupat samarbete på nationell nivå med den anglikanska kyrkan på plats, vars situation idag är mycket utsatt.
Bakgrund
Det nu 34-åriga kriget i Sudan har pågått i två faser. Först mellan 1955 och 1972 då fred slöts enlighet det s.k. Addis Abeba-avtalet där kyrkorna i Sudan, tillsammans med All African Council of Churches och Kyrkornas världsråd, spelade en viktig roll. Detta avtal fick emellertid inte det skydd som skulle ha behövts och man förmådde heller inte lösa de djupast bakomliggande faktorerna för konflikten mellan norr och söder. Därför var det heller inte så förvånande när ett nytt krig bröt ut 11 år senare - ett krig som ännu pågår med den skillnad att det nu vidgats till att omfatta även andra delar av Sudan. Det finns motståndsrörelser både i västra och nordöstra delarna av landet samlad i en allians som kallar sig NDA, National Democratic Alliance.
Detta i sig mycket rika land, med stora jordbrukspotentialer och nu också betydande oljefyndigheter, skulle gott och väl kunna försörja sin befolkning. Kriget sätter emellertid stopp för verklig utveckling av landet.
Säkert upplever sig de lokala kyrkor som finns och verkar i Sudan isolerade på många sätt. Det behöver emellertid sägas att kyrkorna har sina gemensamma råd, SCC (Sudans kristna råd) för kyrkorna i norr och de kyrkor som finns i regeringskontrollerade områden i Södra Sudan, samt NSCC, (det nya Sudans kristna råd) som verkar i de av gerillan kontrollerade områdena.
Basen för SCC finns i Khartoum och NSCC har sitt huvudkontor i Nairobi. I själva verket handlar det dock om ett och samma råd där uppdelningen bara är ett resultat av det nu pågående kriget. Dessa råd betyder mycket för kontakten kyrkorna emellan och ger dem en röst och ett ansikte utåt. Härutöver relaterar varje kyrka till den vidare gemenskap som den egna kyrkofamiljen utgör, vare sig det gäller Romerska katoliker, ortodoxa, anglikaner, presbyterianer eller andra.
Vatikanen uppmärksammar på olika sätt förhållandena i landet och mycket görs inom den romersk-katolska kyrkan. Kyrkornas världsråd i Genève spelar en samordnande roll för protestanterna och de ortodoxa. Dessutom har det under ett antal år funnits något som heter Sudan Focal Point – (Där Liv och Fred Institutet under en tid hade rollen som lead agency). SFP följer kontinuerligt utvecklingen i landet, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter, konflikterna, frågor som rör fred och försoning, försörjningsläget etc. Tanken är att det ska fungera som en röst utåt gentemot kyrkorna och biståndsorganisationerna i väst. Informationen når också EU och västländernas utrikesförvaltningar och biståndskontor. Svenska kyrkan har under flera år givit bidrag till denna verksamhet. Svenska kyrkan har också bidragit med medel till Liv och Fred Institutets utbildningsprogram (Civic education) i Sudan. En viktig målgrupp har varit lokala kyrkor och kvinnogrupper.
Inom Kyrkokansliet diskuteras idag möjligheten att etablera närmare kontakt med de lokala kyrkorna i Sudan. Svenska kyrkan på nationell nivå har också givit stöd till Lunds Stifts program för Sudan. Hösten 2000 startar ett utbytesprogram mellan SCC och Svenska kyrkan (EFS).
Nämnas kan också att Sudan just nu uppmärksammas i svenska media främst genom en film i svensk TV som delvis finansierats av Lutherhjälpen och EFS.
Utskottet
Utskottet delar motionärens syn såväl på det allvarliga läget i Sudan, som på vikten av att hjälp kanaliseras genom partnerskap med Sudans inhemska kristenhet, såsom den av motionären nämnda anglikanska kyrkan i södra Sudan. Vad gäller prioriteringar inom Svenska kyrkans internationella verksamhet står emellertid såväl SKM som Lutherhjälpen inför ständiga avvägningar, då varje nytt åtagande kräver svåra beslut om minskat engagemang i andra projekt. Beslut av denna karaktär omfattas av det uppdrag Kyrkomötet delegerat till utrikesnämnderna.
Situationen i Sudan har föranlett de kyrkliga hjälporganisationerna att agera genom gemensamma internationella kyrkliga organ och genom stöd till enskilda initiativ. Det är viktigt att de kyrkliga hjälporganen på detta sätt kan komplettera varandra genom att på bästa sätt utnyttja respektive kyrkas redan upparbetade kontakter i olika delar av världen. Så stöder exempelvis EFS arbetet inom Sudans kristna råd (SCC). Lunds stifts samverkan med Luistiftet i södra Sudan kan också här nämnas. Partnerskap på stifts- och församlingsnivå är viktiga komplement till utrikesnämndernas arbete. Utskottet hänvisar till sin formulering i yttrandet Eu 2000:1y: ”Kyrkokansliet behöver intensifiera sitt arbete med att identifiera, stödja och främja lokala och regionala initiativ – inte på bekostnad av samordningen utan som ett värdefullt komplement och ett uttryck för frågornas breda förankring.”
Härutöver finns möjligheten för stift och församlingar att i enlighet med kyrkoordningens 2 kap 1§ lämna bidrag till internationell diakoni och mission.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande Svenska kyrkans samarbete med den anglikanska kyrkan i södra Sudan
att Kyrkomötet avslår KMot 2000:10.
Uppsala den 19 maj 2000
Åsa Ingårda
Närvarande: Åsa Ingårda, ordförande, Kerstin Bergman, Olof Lönneborg, Helga Kero, Bengt Nilsson, Börje Finnstedt, Allis Olsson, Sten Lundgren, Christina Schnackenburg, Sven Janson, Johan Lothigius, Britta Olinder, Fredrik Sidenvall, Urban Gibson, Katarina Wedin.
Biskop Bengt Wadensjö och biskop Christina Odenberg har deltagit i utskottets överläggning.
