Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande
2000:3
Upplåtelse av kyrka
|
Kyrkomötet
EE 2000:3
|
Till utskottet har för beredning hänvisats motion 2000:9 av Thomas Söderberg m.fl. om råd och rekommendationer vid upplåtelse av kyrka.
Motionen
I motion 2000:9 av Thomas Söderberg m.fl. hemställs
att Kyrkomötet beslutar uppdra åt Kyrkostyrelsen att låta utarbeta nya ”Råd och rekommendationer vid upplåtelse av kyrka”.
Som exempel på frågeställningar där det kan finnas behov av rekommendationer anger motionärerna:
Var går gränsen mellan ”ekumenisk gästfrihet” och upplevelsen av kyrkorummet som ett ”allmänreligiöst rum” vid upplåtelse för gudstjänst i annan kyrkas ordning?
Kan andra samfund anse det som självklart att kyrkorummet skall kunna användas för begravningsakt med aktuell begravningslagstiftning som grund?
För vilka samfund och i vilka sammanhang kan upplåtelse, att ”låna ut” kyrkan, vara lämpliga?
För vilka andra ändamål kan det vara lämpligt att upplåta kyrkan utan att det strider mot kyrkorummets helgd (KO 41 kap. 3 §)?
Upplåtelse av kyrka har också ekonomiska konsekvenser. Hur är det lämpligt att hantera frågor om upplåtelse av kyrka för icke-församlingsbo vid t.ex. vigsel? Och vilka råd och rekommendationer kan ges, då det gäller någon som inte tillhör Svenska kyrkan?
Yttrande
Läronämnden (Ln 2000:8) har yttrat sig med anledning av motionen. Yttrandet bifogas betänkandet.
Bakgrund
Bestämmelserna om upplåtelse av kyrka återfinns i 41 kap. kyrkoordningen. Enligt 1 respektive 2 §§ har biskopar och präster som tjänstgör i en församling, under angivna förutsättningar, rätt att använda kyrkor i stiftet respektive församlingens kyrkor.
Enligt 41 kap. 3 § första stycket får en kyrka upplåtas för andra ändamål än de som avses i 1 eller 2 §§ bara om det kan antas att kyrkorummet och dess inventarier kommer att behandlas med pietet och aktsamhet. Kyrka får inte upplåtas för något ändamål som kränker kyrkorummets helgd. En upplåtelse får inte heller ske på så sätt att den hindrar församlingens gudstjänstliv eller verksamhet i övrigt.
Frågor om upplåtelse av kyrka för andra ändamål än de som avses i 41 kap. 1 och 2 §§ prövas av församlingens kyrkoråd. Kyrkoherden skall, om det är möjligt, ges tillfälle att yttra sig om vederbörande är förhindrad att delta i sammanträdet.
Kyrkorådets beslut får överklagas hos domkapitlet. Domkapitlets beslut får däremot inte överklagas.
Enligt 9 kap. 6 § begravningslagen (1990:1144) ingår lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler i begravningsavgiften. Huvudman för begravningsverksamheten måste alltså sörja för att det finns tillgång till sådan neutral lokal.
Utskottet
Läronämnden har i sitt yttrande uttalat att när det gäller upplåtande av kyrka, utöver kyrkoordningens bestämmelser, erfordras råd av pastoral natur för mötet med enskilda människor som önskar ett upplåtande, t.ex. för en begravning. Vidare kan rekommendationer av ekumenisk karaktär rörande samverkan med andra kristna samfund behövas.
Utskottet delar läronämndens uppfattning och konstaterar att en praxis torde utvecklas på detta område genom den överprövning som kan ske till domkapitlen. Läronämnden menar att pastorala råd och rekommendationer av ekumenisk karaktär utgör en del av tillsynsuppgiften i stiften.
Utskottet noterar att arbetet med framtagandet av pastorala råd på detta område har inletts inom Biskopsmötets ram och anser därmed att motionärernas önskemål i praktiken torde komma att uppfyllas. Biskopsmötets uppgift är reglerad i 13 kap. 2 § kyrkoordningen där det bl.a. anges att Biskopsmötet kallas till samråd om stiftsledningen och ämbetsansvaret. Den tillsynspraxis som utvecklas genom rätten till överprövning i domkapitlen ger också förutsättningar till en mer likartad bedömning i hela Svenska kyrkan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att Kyrkomötet avslår motion 2000:9.
Uppsala den 18 maj 2000
På ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Bo Norrgård
Närvarande: Bo Norrgård, ordförande, Ann-Marie Hallin, Reidar Gustafsson, Inga-Lisa Eklundh, Ulla Samuelsson, Joel Magnfält, Berit Möllebäck, Gösta Äng, Boris Olson, Barbro Pettersson, Bengt Berg, Anders Reinholdsson, Sten-Åke Engdahl, Bengt Peterson och Jan-Erik Ågren.
Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
2000:8
om råd och rekommendationer vid upplåtande av kyrka
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2000:9 om råd och rekommendationer vid upplåtande av kyrka.
Normgivning inom Svenska kyrkan sker inom kyrkoordningens ram samt genom de bestämmelser som Kyrkostyrelsen utfärdar.
Regler för upplåtande av kyrka framgår av kyrkoordningens bestämmelser jämte författningskommentarer. Vad som därutöver erfordras är råd av pastoral natur för mötet med enskilda människor som önskar ett upplåtande, t ex för en begravning. Vidare kan rekommendationer av ekumenisk karaktär rörande samverkan med andra kristna samfund behövas. Läronämnden menar att sådant är att se som en del av tillsynsuppgiften i stiften. Framtagandet av sådana pastorala råd har inletts inom Biskopsmötets ram.
Uppsala den 9 maj 2000
På läronämndens vägnar
KG HAMMAR
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius*, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.
