Budgetutskottets betänkande 2000:3 Verksamhetsberättelse för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet för år 1999

Kyrkomötet B 2000:3

Till budgetutskottet har för beredning hänvisats Verksamhetsberättelse för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet för år 1999 (KsSkr 2000:3).

Utskottet behandlar också i detta betänkande motion KMot 2000:8 om redovisning i Kyrkostyrelsens årsredogörelse av ägardirektiv till bolag och stiftelser.

I samband med behandlingen av ärendet har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till generalsekreteraren Leni Björklund, ekonomichefen Helén Ottosson Lovén, Kyrkostyrelsens första och andra vice ordföranden Levi Bergström och Stina Eliasson samt revisorerna Gunborg Engman-Ericsson (ordf), Jan-Olof Lindberg (aukt), Ingemar Åhs och Barbro Ingwall.

Yttranden

Med anledning av verksamhetsberättelsen har yttranden inhämtats från gudstjänstutskottet (G 2000:1y, bilaga 1), ekumenikutskottet (Eu 2000:2y, bilaga 2) kyrkolivsutskottet (Kl 2000:2y, bilaga 3) vilka biläggs betänkandet.

Verksamhetsberättelsen

Verksamhetsberättelsen innehåller följande avsnitt:

- Svenska kyrkan i korthet

- Plats för eftertanke?

- Fritt trossamfund innebär nya utmaningar

- Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet – organisation och ekonomi

- Flerårsjämförelse

- Kommentar till flerårsjämförelsen

- Kyrkomötet och styrelsen

- Kristen enhet och teologi

- Kyrkorätt och organisation

- Svenska kyrkans information

- Forskning

- Kultur

- Samiskt kyrkoliv

- Totalförsvarsfrågor och säkerhetsskydd

- Evangeliska Fosterlands Stiftelsens utlandsarbete

- Församlingslivets utveckling

- Utbildning

- Verksamhet bland svenskar i utlandet

- Internationell diakoni

- Internationell mission

- Koncernresultaträkning

- Koncernbalansräkning

- Finansieringsanalys för koncernen

- Moderstiftelsens resultaträkning

- Moderstiftelsens balansräkning

- Finansieringsanalys för moderstiftelsen

- Noter för moderstiftelsen och koncernen (tkr)

- Från Husaby källa till fritt trossamfund

Förutom årsredovisning för stiftelserna Svenska kyrkan i utlandet, Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission samt bolagen inom Svenska kyrkans riksorganisation är ett flertal bilagor fogade till verksamhetsberättelsen.

Motionen

I motion KMot 2000:8 hemställs

att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att i årsredovisning för Kyrkomötet redovisa givna ägardirektiv till bolag och stiftelser.

Motionärerna efterfrågar en redovisning av de ägardirektiv som Svenska kyrkan utfärdat i egenskap av ägare eller delgivit nominerade ledamöter i bolagsstyrelser och stiftelser. En redovisning av givna ägardirektiv skulle förtydliga Svenska kyrkans intentioner som ägare. En redovisning av de av Kyrkostyrelsen under året avgivna ägardirektiven skulle ge Kyrkomötet en möjlighet att göra en fördjupad bedömning av årets verksamhet.

Utskottet

Budgetutskottet har tagit emot Styrelsen för SRFV:s verksamhetsberättelse för år 1999. Verksamhetsberättelsen är den sista för SFRV:s räkning.

Utskottet har noterat att man i utformandet av verksamhetsberättelsen tagit hänsyn till en rad önskemål som tidigare framförts i det förutvarande ekonomiutskottets yttranden. Till bilagorna har bland annat redogörelser för bolagen fogats, något som tidigare efterfrågats.

Årets revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar. Budgetutskottet anser att det nu föreligger ett tillfälle att se över kommande verksamhetsberättelsers utformning och innehåll. Särskilt viktigt är det att vidareutveckla kopplingen till mål och rambudget så att Kyrkomötet erhåller redogörelser för det gångna årets verksamhet där det bättre framgår hur resultaten förhåller sig till uppställda mål. Generalsekreterare Leni Björklund underströk vid sitt besök i utskottet att Kyrkokansliet för närvarande utvecklar formerna för resultatrapportering och måluppfyllelseanalyser. Nödvändigheten av detta förändringsarbete framhölls också av revisorerna.

Ett problem som utskottet särskilt vill fästa uppmärksamhet på är den höga arbetsbelastning som alltfort råder vid Kyrkokansliet. Utskottet noterar att en av orsakerna till detta bland annat har att göra med Kyrkomötets första sessions tidiga placering på året. Även revisorerna framförde detta.

Arbetssituationen vid Kyrkokansliet är föremål för översyn. I detta arbete samverkar revisorerna med Kyrkokansliets ledning. En kraftfull insats behövs för att komma till rätta med den problematiska rekryteringssituation som till delar kvarstår.

Budgetutskottet har i detta betänkande också behandlat KMot 2000:8. I samband med behandlingen har utskottet fastslagit att ägardirektiv enbart kan avse aktiebolag varför man behandlar motionen utifrån detta. Budgetutskottet har i sitt betänkande fastslagit två viktiga faktorer som måste beaktas i sammanhanget. Dels Svenska kyrkans nivå av ägande i ett aktiebolag, dels den pågående avvecklingen av Svenska Kyrkans Förvaltnings AB med tillhörande dotterbolag.

I de fall Svenska kyrkan innehar ett ägande överstigande 50% är det utskottets mening att ägardirektiv kan formuleras.

I de fall Svenska kyrkans innehav i ett aktiebolag understiger 50% menar utskottet att Svenska kyrkan bör reglera sina direktiv via upprättande av konsortialavtal mellan de i bolaget ingående ägarna.

Utskottet understryker att man delar motionärernas uppfattning att största möjliga offentlighet skall tillämpas. Samtidigt framhåller budgetutskottet att det inte finns anledning att ange och redovisa ägardirektiv för de bolag som står inför avveckling under år 2000.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts yrkar därför utskottet att motion KMot 2000:8 avslås.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet att Kyrkomötet beslutar

1. att med godkännande lägga styrelsen för SRFV:s verksamhetsberättelse för år 1999 till handlingarna.

2. att avslå motion KMot 2000:8.

Uppsala den 19 maj 2000

På budgetutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Dag Hedin

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Starkerud, Ann-Marie Nilsson, Håkan Engström, Christina Mårtensson, Ingemar Öberg, Sten Johansson, Lennart Dahlin, Görel Bohlin, Bengt Olof Dike, Peter Hemminger, Joakim Svensson, Yngve Kalin, Ann Berg, Birger Palo.

Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.

Till budgetutskottet

Med anledning av från budgetutskottet inkommen begäran vill gudstjänstutskottet avge följande yttrande över SFRV:s verksamhetsberättelse för år 1999, avseende den del som ligger inom gudstjänstutskottets arbetsområde.

Gudstjänstutskottet har tagit del av verksamhetsberättelsen och fått en kompletterande muntlig föredragning av den verksamhet som pågår inom huvudprogrammet gudstjänst.

Utskottet noterar att ett mångfacetterat arbete utförs inom huvudprogrammet gudstjänst. Utskottet ser fram emot resultatet av remissbearbetningen av förslaget till kyrkohandbok, evangeliebok och bönbok. Detta grundläggande arbete, som kommer att påverka varje församling i Svenska kyrkan, är vårt gemensamma ansvar och kräver sina särskilda resurser inom kyrkokansliet.

Vid läsningen av verksamhetsberättelsen har utskottet lagt märke till en skillnad huruvida medlemmarna i de olika projektgrupperna redovisas eller ej, utan att detta särskilt motiverats.

Gudstjänstutskottet har inget att erinra mot den avgivna verksamhetsberättelsen.

Glenn Håkansson, Britt Andersson och Christina Holmgren har ej deltagit i beslutet.

Uppsala den 18 maj 2000

På gudstjänstutskottets vägnar

Gunnar Prytz

Lena Bohman

Närvarande: Gunnar Prytz, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Martin Cruce, AnnMarie Nylander, Sonja Grunselius, Glenn Håkansson, Per-Göran Rosén, Annika Mellgren, Kjell Söderberg, Dag Sandahl, Lars Ekblad, Lena Petersson och Christina Holmgren.

Till Budgetutskottet

Ekumenikutskottet har beretts tillfälle yttra sig över tillämpliga delar av KsSkr 2000:3 Verksamhetsberättelse för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet för år 1999.

Utskottet har vid behandlingen av skrivelsen inhämtat information från chefen för den internationella avdelningen (Peter Weiderud), verksamhetsområdena Kristen enhet och teologi (Carl Axel Aurelius, Hans Engdahl), Verksamhet bland svenskar i utlandet (Jan Madestam, Inger Krantz), Internationell diakoni (biskop Anders Wejryd, Christer Åkesson), Internationell mission (biskop Jonas Jonson) samt Ärkebiskopens kansli (Klas Hansson).

Utskottet vill göra följande kommentarer.

Kyrkokansliets integrationsarbete, med den ökade samordning av de gemensamma resurserna och tydligare måldefiniering detta inneburit, utgör positiva uttryck för en förändringsprocess vars drivkrafter kyrkan inte självständigt rår över. En ökad globalisering, ett äldre folkrörelsebegrepps försvagade ställning och en tydligare medvetenhet om de internationella erfarenheternas lokala relevans utgör några av de faktorer som tillsammans med kyrkans egen strävan till förnyelse förstärker sådana förändringsprocesser. KsSkr 2000:3 ger uttryck för en medvetenhet om dessa samband, en medvetenhet som behöver komma till fortsatt tydligt uttryck i det gemensamma arbetet på nationell nivå.

Utskottet vill emellertid understryka betydelsen av att en ökad samordning av verksamheter som burits och alltfort bärs av ett stort frivilligengagemang, inte får genomföras på bekostnad av dessa rörelsers unika karaktär. I en värld där internationaliseringen ökar, där gränsen mellan globalt och lokalt på många sätt suddats ut, ställs nya och annorlunda krav på de organ som utifrån ett nationellt uppdrag har att samordna och kanalisera stiftens och församlingarnas diakonala resurser och engagemang. Kyrkokansliet behöver intensifiera sitt arbete med att identifiera, stödja och främja lokala och regionala initiativ – inte på bekostnad av samordningen utan som ett värdefullt komplement och ett uttryck för frågornas breda förankring.

Utskottet hänvisar i övrigt till sitt yttrande KEu 1999:4y (med tillhörande reservation) med anledning av Centralstyrelsens skrivelse till kyrkomötet 1999:4 Arbetsordning för Kyrkomötet och instruktioner för vissa organ under kyrkomötet. Utskottsmajoriteten anförde där:

Utskottet anser som tidigare att nämnderna för Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen bör eftersträva ett samgående. Detta innebär emellertid inte att SKM:s särskilda bidrag beträffande teologisk reflektion och upparbetade kontakter med kyrkor i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern skulle försvinna. Den nya Nämnden för Svenska kyrkans internationella mission och diakoni skulle fortsätta att tillsammans med andra kyrkor i världen förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och

handling.

Ombudsorganisationen utgör en betydelsefull resurs som förtjänar att lyftas fram. De organisatoriska formerna för ombudens engagemang behöver kontinuerligt ses över, dock utan att eventuella förändringar kommer att äventyra de möjligheter till konkret ansvarstagande som utgör en viktig aspekt av den enskildes aktiva intresse och känsla av delaktighet. En föryngring av ombudskåren innebär sannolikt också förnyade arbetsformer där erfarenheter från syskonkyrkor och ekumeniska partners kan utgöra värdefulla bidrag.

Remiss- och beslutsprocessen kring den Gemensamma Deklarationen om Rättfärdiggörelseläran illustrerar hur en för kyrkan redan väl känd lärofråga aktualiserad inom ramen för en ekumenisk dialog kan få förnyad inomkyrklig betydelse. Målsättningen att hålla samman frågor rörande Svenska kyrkans grundläggande identitet vare sig denna uttrycks i teologiska, ekumeniska, missiologiska eller diakonala termer är därför av största vikt.

Behovet av ett nyproducerat material som på ett överskådligt och sammanhållet sätt beskriver Svenska kyrkans ekumeniska vägval över tid är stort. Ökade kunskaper inom ekumenikens område skulle stimulera engagemanget och bredda rekryteringsbasen för Svenska kyrkans representation i internationella och nationella ekumeniska sammanhang samt stärka hennes möjligheter att också på detta sätt ge uttryck för sin tradition.

I ett ekumeniskt samtal, där till frågor om tro och kyrkoordning också fogas en reflektion över människors andliga erfarenheter och upplevelser, blir möjligheten till delaktighet större. I ett sådant samtal är alla experter – ingen behöver lämnas utanför.

Arbetet med att tydliggöra det ekumeniska uppdraget och ansvaret i verksamheten bland svenskar i utlandet behöver utgöra en del av de överväganden som görs inom ramen för den pågående SKUT:utredningen.

Europafrågorna och behovet av att öka Svenska kyrkans aktiva medverkan i det mellankyrkliga arbete som bedrivs i dessa frågor förtjänar att förtydligas. Det breda intresse för och aktiva engagemang i frågor rörande Europas framtid som finns i Svenska kyrkan har hittills saknat ett tydligt fokus. Utan att antyda de konkreta formerna för ett sådant arbete vill utskottet här understryka behovet av en fördjupad analys av europafrågornas framtida handläggning.

Svenska kyrkans ekumeniska roll är i ett nordiskt perspektiv betydande. Genom samarbetet i Nordiska Ekumeniska Rådet och inom ramen för Borgåöverenskommelsen fördjupas gemenskapen de nordiska kyrkorna emellan på ett i ekumeniska sammanhang unikt sätt. I en tid av ökad internationalisering ligger det ett värde i att ta tillvara väletablerade regionala nätverk av det slag NER representerar.

Det ekumeniska arbete som Svenska kyrkan deltar i genom Sveriges Kristna Råd är betydelsefullt men behöver ytterligare uppmärksammas.

Ekumenikutskottet tillstyrker för sin del att verksamhetsberättelsen med godkännande kan läggas till handlingarna.

Uppsala den 18 maj 2000

På ekumenikutskottets vägnar

Åsa Ingårda

Johan F Dalman

Till budgetutskottet

Kyrkolivsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över de avsnitt i StSkr 2000:3 som behandlar verksamhetsområdena Svenska kyrkans information, forskning, kultur, församlingslivets utveckling och utbildning.

I anslutning till de aktuella avsnitten i Kyrkostyrelsens skrivelse har utskottet beretts tillfälle att ställa frågor till informationschef Ingrid Andersson, strategen för elektronisk kommunikation Nils Nordung, forskningschef Ingmar Brohed, kultursekreterare Karin Nyberg Fleisher, ordföranden i Nämnden för kyrkolivets utveckling Catarina Agrell, Utbildningsnämndens ordförande Sigvard Härnring samt avdelningschefen för Kyrkokansliets avdelning för kyrkolivets utveckling Margareta Hemström.

Utskottets granskning av de valda delarna av verksamhetsberättelsen har inte föranlett någon erinran.

Utskottet ser med stor tacksamhet och tillfredsställelse på det omfattande arbete som under år 1999 genomförts inom verksamhetsområdena information, forskning, kultur, församlingslivets utveckling och utbildning.

Uppsala den 17 maj 2000

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Gerd Gullberg-Johnsson

Martin Fogelberg

Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Irene Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Monika Sandström, Bengt Gustafsson, Gunvor Joelsson, Solveig Thorkilsson, Björn-Eric Carlsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Britt Beijer, Kerstin Zetterberg.

Biskop Lars-Göran Lönnemark har deltagit i utskottets överläggning.