Budgetutskottets betänkande 2000:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001–2003

Kyrkomötet B 2000:1

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet Kyrkostyrelsens skrivelse Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001–2003 (KsSkr 2000:1). Utskottet har berett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över KsSkr 2000:1, och yttrande har inkommit från:

¨ Gudstjänstutskottet (bilaga 1)

¨ Ekonomi- och egendomsutskottet (bilaga 2)

¨ Ekumenikutskottet (bilaga 3)

¨ Kyrkolivsutskottet (bilaga 4)

Läronämnden har yttrat sig över Kyrkostyrelsens skrivelse

¨ Ln 2000:9 om Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001-2003 m.m. (bilaga 5)

Utskottet har vidare inhämtat upplysningar från generalsekreteraren Leni Björklund, ekonomichefen Helén Ottosson Lovén, Kyrkostyrelsens första och andra vice ordföranden Levi Bergström och Stina Eliasson samt revisorerna Gunborg Engman-Ericsson (ordf), Jan-Olof Lindberg (aukt), Ingemar Åhs och Barbro Ingwall.

Styrelsens skrivelse

Kyrkostyrelsen föreslår Kyrkomötet

att Kyrkomötet fastställer ramen för de nationella kostnaderna år 2001 till 1 829 miljoner kronor, samt att medge planeringsramar för åren 2002 och 2003 till 1 834 miljoner kronor respektive 1 910 miljoner kronor,

att Kyrkomötet beslutar att fastställa mål- och rambudget avseende nationella nivåns verksamhetsområden för åren 2001-2003 i enlighet med skrivelsen,

att Kyrkomötet bemyndigar Kyrkostyrelsen att göra erforderliga omdisponeringar i syfte att erhålla högre måluppfyllelse, samt

att Kyrkomötet beslutar att bidrag till tryckning av valsedlar vid 2001 års val till Kyrkomötet skall utgå till de nomineringsgrupper som är företrädda i Kyrkomötet under innevarande mandatperiod eller som genom valet blir företrädda i Kyrkomötet. Bidraget skall motsvara kostnaden för tryckning av dubbla antalet valsedlar i förhållande till antalet röstberättigade i respektive valkrets och transporten av valsedlarna till en av respektive grupp angiven adress i valkretsen.

Förslaget

I skrivelsen lägger Kyrkostyrelsen fram ett förslag till mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå för åren 2001–2003. Inför arbetet med årets budgetskrivelse har Kyrkostyrelsen haft att ta ställning till ytterligare konsekvensförändringar till följd av relationsförändringen som trädde i kraft vid årsskiftet. Detta betyder att de i förutvarande budgetskrivelse (CsSkr 1999:1) angivna budgetramarna för år 2001 behövts korrigeras. Två nya verksamhetsområden har tillkommit år 2000. Detta har också påverkat skrivelsens totala kostnadsram såväl som fördelningen mellan olika styrorgan och dess verksamhetsområden.

För år 2001 beräknas enligt förslaget andelen intäkter via inbetalningar till utjämningssystemet uppgå till 1,3 miljarder kronor. Andra intäktsposter är kapitalförvaltning vilka beräknas uppgå till 207 miljoner kronor. Det frivilliga givandet, kollekter, gåvor m.m. beräknas uppgå till 223 miljoner kronor och dessa medel kan endast nyttjas för de ändamål givaren destinerat. För den internationella verksamheten erhåller Svenska kyrkan stöd från Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida). Detta bidrag har i förslaget beräknats till 128 miljoner kronor för år 2001.

Avseende förslagets kostnadssida så är den största delen kostnader att hänföra till utbetalningar inom utjämningssystemet. Dessa kostnader mosvarar ca 55% av förslagets totala kostnadsmassa. Budgetposten lämnade anslag uppgår för år 2001 till 321 miljoner kronor. Budgetposten övriga verksamhetskostnader till ca 269 miljoner kronor och kostnaden för kyrkokansliet till 132 miljoner kronor, motsvarande 7% av den totala kostnadsmassan.

I föreliggande skrivelse föreslår Kyrkostyrelsen en förändring av den totala volymen nationell finansiering från ca 241 miljoner kronor för år 2001 (CsSkr 1999:1) till ca. 321,7 miljoner kronor enligt årets förslag (KsSkr 2000:1 se sid. 12, tabell sid. 60). Med begreppet ”nationell finansiering” avses i skrivelsen resurser som disponeras från verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning till den nationella nivåns övriga verksamhetsområden. Denna finansieringsform utgjordes fram till och med 1999 av anslag från den statliga Kyrkofonden.

Delar av den nu föreslagna ökningen är av budgetteknisk art och innebär att kostnaderna för det stundande kyrkovalet flyttats från verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning till verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation. (KsSkr 2000:1 sid. 12, s. 32f, sid. 55f). Utöver detta föreslår Kyrkostyrelsen ett ökat uttag vilket innebär att kostnaderna ökar (s. 12, tabell s. 13). Bakgrunden till detta är bland annat att Kyrkostyrelsen förslår en nationell informationskampanj i Communicares efterföljd för år 2001. Kampanjen är avsedd att informera om Svenska kyrkan i allmänhet, och att nå förstagångsväljarna i synnerhet. Denna satsning och andra förändringar eller av Kyrkostyrelsen tillstyrkta nytillkomna satsningar som aviseras innebär att kostnaderna ökar med ca 30 miljoner kronor. Budgetposten balanserade medel skulle därmed uppgå till ca 34,5 miljoner kronor. Kyrkostyrelsen var inte enig i denna del (se reservation sid. 121f i KsSkr 2000:1).

Enligt den nya kyrkoordningen skall budgeten upprättas med en del som avser utjämningssystemet och de medel kyrkofondens styrelse förvaltar och en del som avser den nationella nivån i övrigt (51 kap. 5 §). Denna uppdelning redovisas i två tabeller.

Budgetramen för åren 2001–2003

Tabell 1. Den nationella nivåns samlade ekonomi (belopp i tkr).

Tabell 2. Den samlade budgeten för kyrkofonden (belopp i tkr).

Till utskottet har yttranden över Kyrkostyrelsens mål och rambudget inkommit från gudstjänstutskottet, ekonomi- och egendomsutskottet, ekumenikutskottet, kyrkolivsutskottet och Läronämnden.

Gudstjänstutskottet påminner om sitt yttrande 1999:3y och det samband mellan gudstjänstutveckling och utbildningsfrågor som där påtalades. I samband med det förda arbetet med förslagen till kyrkohandbok, evangeliebok och bönbok pekar utskottet på behovet av att kyrkans medarbetare i såväl grundutbildningar som övrig utbildningsverksamhet rustas för att ta sin del av ansvaret för församlingens gudstjänstliv. Vidare tar gudstjänstutskottet upp frågan om att kyrkorumsfrågorna handläggs ur olika perspektiv inom tre olika avdelningar på kyrkokansliet, nämligen Avdelningen för kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkans kultursekretariat och Verksamhetsområdet kyrkorätt och organisation. Utskottet påtalar att detta förhållande ställer krav på en god samordning inom kansliet, inte minst med hänsyn till kontakten med de regionala samrådssgrupper för dessa frågor, som under våren samlats på inbjudan av Riksantikvarieämbetet och ärkebiskopen. I dessa samrådsgrupper finns representanter för respektive länsstyrelse, stift, länsmuseum och Församlingsförbundet.

Ekonomi- och egendomsutskottet noterar att det i föreliggande budget föreslås att 90 miljoner kronor skall utgå som kyrkobyggnadsbidrag år 2001, ett belopp som utskottet menar är lågt i förhållande till behoven. Utskottet påminner om att den statliga kyrkoantikvariska ersättningen utgår med 50 miljoner kronor först år 2002 och att den därefter stiger. Både kyrkobyggnadsbidraget och den kyrkoantikvariska ersättningen fördelas genom Kyrkofondens styrelses beslut vilket skall garantera att fördelning sker utifrån Svenska kyrkans prioriteringar. Ekonomi- och egendomsutskottet anser att en viss andel av dessa medel bör reserveras för de medeltida domkyrkorna samt klosterkyrkorna i Vadstena och Varnhem som regeringen i sin skrivelse till Kyrkomötet 1998 (RegSkr 1998:1, sid. 133) ansåg vara av riksintresse. Utskottet menar att dessa kyrkor är av särskilt intresse för hela Svenska kyrkan.

Ekumenikutskottet menar bl.a. att kyrkokansliets integrationsarbete utgör positiva uttryck för en förändringsprocess vars drivkrafter kyrkan inte självständigt rår över. I detta sammanhang understryker ekumenikutskottet betydelsen av att en ökad samordning av verksamheter som burits, och fortfarande bärs, av ett stort frivilligengagemang inte får gå ut över dessa rörelsers unika karaktär. Vidare anser utskottet att nämnderna för Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen bör eftersträva ett samgående. Utskottet konstaterar också att behovet av ett nyproducerat material som på ett överskådligt och sammanhållet sätt beskriver Svenska kyrkans ekumeniska vägval över tid är stort. I övrigt kommenteras värdet av det ekumeniska arbetet på olika nivåer och i olika organ.

Kyrkolivsutskottet delar Läronämndens uppfattning (se bilaga 5) att den växande religiösa pluralismen i Sverige är en viktig angelägenhet för Svenska kyrkan att analysera och bearbeta. Utskottet instämmer i Läronämndens påpekande om att området borde lyfts fram i skrivelsens inledning. Kyrkolivsutskottet noterar med tillfredsställelse de informationssatsningar som budgetskrivelsen inrymmer. Kyrkolivsutskottet lyfter även fram att nämnden för verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling har att samordna och leda utvecklingen av mål och metoder för kyrkans pedagogiska verksamhet. Denna prioriterade uppgift önskar utskottet se en tillämpning av i det pågående och framtida formandet av Ansgarsliden, som därmed skulle tillmätas en roll som ett av flera pedagogiska centra på den nationella nivån. Därutöver efterlyser utskottet resurser för att tillvarata särskilt barns och ungdomars engagemang för formandet av dagens och framtidens kyrka. Slutligen påpekar utskottet att det av skrivelsen inte framgår att omfattande steg tagits för en total översyn av samtliga kyrkliga yrkesutbildningar, dvs. översynen är inte enbart begränsad till prästutbildningens utformning inom ramen för den pastorala profilutbildningen.

Läronämnden välkomnar den form skrivelsen givits, i vilken målfrågor och ekonomi hålls samman. Nämnden menar dock att formen förmodligen kan utvecklas ytterligare. Vidare påpekar läronämnden att det i avsnitt 2.1 sägs att begreppet mission, som betecknar en dimension av församlingens grundläggande uppgift, kräver bearbetning under de närmaste åren (s. 8). Läronämnden konstaterar att begreppet används på olika sätt i skrivelsens olika delar (jfr t. ex. sid. 63 med sid. 77).

Därutöver hade Läronämnden gärna sett att Svenska kyrkans reflektion över och arbete med den växande religiösa pluralismen i Sverige, vilken tas upp i två motioner till kyrkomötet (KMot 2000:57 och KMot 2000:76), hade lyfts fram redan i skrivelsens avsnitt 2.1 som en särskilt angelägen uppgift under de närmaste åren.

Utskottet

Inledningsvis konstaterar budgetutskottet att Kyrkomötets eget beslut att förlägga kyrkomötet tidigt på våren medför svårigheter vad gäller just budgetarbetet. För att budgetskrivelsen skall bli färdig inom föreskriven tid måste den produceras innan bokslut för föregående budgetår är färdigt, vilket skapar problem. Exempelvis saknas det i föreliggande budgetskrivelse budget och utfall för föregående år, och budgetförslaget blir därmed svårare att ta ställning till eftersom verklighetsbaserad referenspunkt saknas. Dessvärre konstaterar utskottet att samma problem kommer att råda nästa år. Det förhoppningsvis övergångsartade problemet skulle emellertid kunna avhjälpas genom att kompletterande information om budgetutfall m.m. för föregående år förelåg vid tidpunkten för kyrkomötet.

Ett annat försvårande utgångsläge då utskottet skall ta ställning till budgetförslaget rör den förväntade värdesäkringen av kyrkofonden (sid. 60). Det framgår av budgetskrivelsen att ett betydande överskott förväntas genom värdesäkring av kyrkofonden, men det framgår inte vilken värdesäkringsprincip som tillämpas. Det gör det således omöjligt för läsaren att bedöma om förslaget bygger på rimliga antaganden om börskurser m.m., vilket blir särskilt olyckligt när det rör sig om så stora belopp. Vidare väcker överskottets nivå frågor som det i nuläget är omöjligt för utskottet att ta ställning till.

Budgetutskottet noterar vidare att Kyrkostyrelsen äskar en höjd budgetram à 81 miljoner kronor av vilka 30 miljoner kronor utgörs av ett utökat uttag ur budgetposten balanserade medel. Utskottet anser också att det kan betecknas som olyckligt att Svenska kyrkan vid övergången till fritt trossamfund börjar det egna förvaltandet av kyrkofonden med ett så stort uttag ur densamma innan klarhet råder om kyrkofondens egna kapital.

Av skrivelsen (sid. 12) framgår att av detta belopp utgörs huvudparten – 51 miljoner kronor – av kostnader för kyrkovalet år 2001, som tidigare var budgeterat under verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning men som nu har flyttats till verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation. Angående beloppets storlek kan konstateras att tidigare var också valkostnaderna fördelade på flera år, men Kyrkostyrelsen fastslår i skrivelsen att dessa kostnader faller tyngre mot år 2001 än vad som antogs i föregående budgetskrivelse. Utöver valkostnaderna inrymmer förslaget om en höjd budgetram en i allmänna termer kraftfull informationssatsning av Svenska kyrkan på nationell nivå riktad mot en bredare allmänhet inför kyrkovalet 2001. Vad detta ansenliga belopp om ca 30 miljoner kronor är tänkt att inrymma för aktiviteter är omöjligt att utläsa, eftersom äskandet inte är specificerat. Det innebär att det saknas underlag om varför den totala höjningen av ramen skall landa på just 81 miljoner kronor och inget annat belopp, och det blir således svårt att ta ställning till om förslaget om en höjd budgetram i sin helhet är rimligt eller ej.

Utskottet delar Kyrkostyrelsens bedömning att det nu bör vara en prioriterad uppgift att sprida kunskap och information om Svenska kyrkan. Vad som skall göras inom ramen för denna satsning förefaller av skrivelsen inte vara fastlagt, varför utskottet på denna punkt vill ta ett eget initiativ. Utskottet menar nämligen att i arbetet med att inhämta och sprida kunskap om teologiska och humanistiska frågor intar forskning på området en central plats. Detta bör dessutom ställas i ljuset av att den ekonomiska situationen för just denna typ av forskning vid svenska universitet och högskolor idag är mycket trängd, och att den framtida kvalitetssäkringen på området därmed är äventyrad. Därför ser utskottet det som en angelägen uppgift för Svenska kyrkan att understödja forskning inom teologi och humaniora, och utskottet föreslår därför vissa omdisponeringar i föreliggande budgetförslag – med bibehållen balans – för att kunna tillföra Svenska kyrkans forskningsråd ytterligare medel på sammanlagt 6 miljoner kronor att dela ut till extern forskning. Förslaget syftar främst till att möjliggöra doktorandstudier och annan forskning i teologi och andra för Svenska kyrkan intressanta forskningsområden.

Utskottet anser att tillskottet inom föreslagen ram skall finansieras genom följande omdisponeringar i budgetförslaget. Fem miljoner kronor hämtas från den generösa informationssatsningen. Utskottet menar att informationssatsningen ändock har ett betydande resurstillskott att disponera. En miljon kronor kan för år 2001 hämtas från Kyrkomötets egen budget, eftersom behandlingen av de kyrkliga böckerna nu har skjutits fram ett år.

Tabell 3. Finansiering av extra medel till extern forskning i föreslagen budgetram (tkr)

	2001	2002	2003
Ytterligare medel till forskningsrådet enligt ovanstående förslag	+ 6 000	+ 6 000	+ 6 000
Information	- 5 000	± 0	± 0
Kyrkomötet	- 1 000	+ 1 000	± 0

Budgetutskottet förutsätter att Kyrkostyrelsen inarbetar ovanstående förslag för år 2002 och 2003 inom föreslagna planeringsramar.

I budgetskrivelsen yrkar styrelsen på att det till styrelsens förfogande skall finnas medel om 10 miljoner kronor för vart och ett av åren 2001–2003. I förra årets budgetbetänkande som det dåvarande ekonomiutskottet avgav uttalade utskottet efter vissa klargöranden om fria medel (KEo 1999:1, sid. 7) sitt stöd för att den dåvarande Centralstyrelsen måste ha möjlighet att göra omdisponeringar inom de ramar rambudgeten anger. Budgetsutskottet anser dock att det föreslagna beloppet om 10 miljoner kronor är att betrakta som ansenligt, men nöjer sig i nuläget med detta påpekande. Avslutningsvis har det kommit till utskottets kännedom att det fortfarande finns vakanta nyckelpositioner i kyrkokansliet, ett förhållande som tidigare ekonomiutskott ställt sig undrande inför. Utskottet anser att det nu är hög tid att åtgärda detta, eftersom rådande förhållanden medför en onödigt tung arbetsbörda för befintlig personal.

Med de redovisade justeringarna i budgetramen ställer sig utskottet bakom Kyrkostyrelsens förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande budgetramen

att Kyrkomötet med bifall fastställer ramen för de nationella kostnaderna år 2001 till 1 829 miljoner kronor, samt att medge planeringsramar för åren 2002 och 2003 till 1 834 miljoner kronor respektive 1 910 miljoner kronor,

2. beträffande den nationella nivåns verksamhetsområden

att Kyrkomötet med bifall fastställer mål och rambudget avseende den nationella nivåns verksamhetsområden med undantag för de delar som rör utskottets förslag om omdisponeringar inom budgetramen för inrättandet av ytterligare forskningsanslag,

3. beträffande ytterligare medel till forskningsrådet

att Kyrkomötet med bifall fastställer den av utskottet förslagna omdisponeringen (enligt tabell 3) av medel för att tillföra Svenska kyrkans forskningsråd ytterligare medel om 6 miljoner kronor för extern forskning,

4. beträffande omdisponeringar

att Kyrkomötet med anledning av styrelsens förslag bemyndigar Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att uppfylla målen,

5. beträffande bidrag till tryckning av valsedlar

att Kyrkomötet med bifall till styrelsens förslag beslutar att bidrag till tryckning av valsedlar vid 2001 års val till Kyrkomötet skall utgå enligt de av styrelsen angivna riktlinjerna.

Uppsala den 19 maj 2000

På budgetutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Shirin Ahlbäck

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Starkerud, Ann-Marie Nilsson, Håkan Engström, Christina Mårtensson, Ingemar Öberg, Sten Johansson, Lennart Dahlin, Görel Bohlin, Bengt Olof Dike, Peter Hemminger, Joakim Svensson, Yngve Kalin, Ann Berg och Birger Palo.

Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.

Reservation

Vid utskottets överläggningar har i stor enighet framkommit stor oro för den teologiska forskningens framtid eftersom det saknas medel vid universiteten för såväl forskartjänst som forskningsprojekt.

Utskottet har också konstaterat att Kyrkostyrelsen i sin skrivelse (KsSkr 2000:1) dels tagit upp medel för oförutsedda kostnader, dels önskat bemyndigande att omdisponera medel för att uppnå högre måluppfyllelse.

Enligt vår mening ger detta Kyrkostyrelsen möjlighet att disponera medel inom budgetramen så att den teologiska forskningen vid universiteten kan stimuleras.

I denna del yrkar vi således rent bifall för Kyrkostyrelsens förslag (utskottets hemställan moment 2).

Lars Starkerud Ann-Marie Nilsson Håkan Engström

Christina Mårtensson Ingemar Öberg Sten Johansson

Lennart Dahlin

Särskilt yttrande

Anslaget för information är mycket generöst och kunde enligt vår mening minskats ytterligare. Informationsinsatserna är ej specialdestinerade och ärendet i det avseendet ej berett. Vår bedömning är därför att syftet med informationen ej blir lidande om anslaget reduceras avsevärt.

Det forskningsanslag vi föreslår bör enligt vår mening läggas under forskningsrådet som en fond och användas för extern forskning. På detta sätt vill vi markera forskningens stora betydelse för såväl samhällsutvecklingen som för Svenska kyrkan, särskilt som forskning inriktad på humanism och teologi minskat under senare år.

Suzanne Fredborg Görel Bohlin Bengt Olof Dike

Peter Hemminger Joakim Svensson Birger Palo

Särskild mening

Göran Wahlström anför att avsnittet på sid. 6 i betänkandet som börjar ”Dessvärre konstaterar utskottet…” och slutar ”… för föregående år förelåg vid tidpunkten för kyrkomötet” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det alltså otillfredsställande att budget och utfall för föregående år inte redovisas innan budget för nästkommande år behandlas, och anser det synnerligen angeläget att förutsättningar skapas så att en förändring snarast kommer till stånd.

Till budgetutskottet

Med anledning av från budgetutskottet inkommen begäran vill gudstjänstutskottet avge följande yttrande över KsSkr 2000:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001–2003, i de delar som ligger inom gudstjänstutskottets beredningsområde.

Gudstjänstutskottet vill understryka den inriktningsförklaring för huvudprogrammets arbete som anges. Gudstjänstlivet står i centrum för församlingarnas arbete. I detta gudstjänstliv har musiken sin självklara plats. Utskottet vill i det sammanhanget påminna om sitt yttrande 1999:3y och det samband mellan gudstjänstutveckling och utbildningsfrågor som där påtalades. I samband med det nu pågående arbetet med förslagen till kyrkohandbok, evangeliebok och bönbok vill utskottet peka på behovet av att kyrkans medarbetare i såväl grundutbildningar som övrig utbildningsverksamhet rustas för att ta sin del av ansvaret för församlingens gudstjänstliv.

Gudstjänstutskottet har förstått att kyrkorumsfrågorna handläggs ur olika perspektiv inom tre olika avdelningar på kyrkokansliet, nämligen Avdelningen för kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkans kultursekretariat och Verksamhetsområdet kyrkorätt och organisation. Detta är naturligt och samtidigt komplicerande. Det är därför viktigt att en god samordning kan komma till stånd inom kansliet, inte minst med hänsyn till kontakten med de regionala samrådsgrupper för dessa frågor, som under våren samlats på inbjudan av Riksantikvarieämbetet och ärkebiskopen. I dessa samrådsgrupper finns representanter för respektive länsstyrelse, stift, länsmuseum och Församlingsförbundet.

I övrigt har gudstjänstutskottet inget att erinra mot den föreslagna mål och rambudgeten.

Glenn Håkansson och Britt Andersson har ej deltagit i utskottets beslut.

Uppsala den 18 maj 2000

På gudstjänstutskottets vägnar

Gunnar Prytz

Lena Bohman

Närvarande: Gunnar Prytz, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Martin Cruce, AnnMarie Nylander, Sonja Grunselius, Glenn Håkansson, Per-Göran Rosén, Annika Mellgren, Kjell Söderberg, Dag Sandahl, Lars Ekblad, Lena Petersson och Christina Holmgren.

&& Här ska Ekonomi- och egendomsutskottets yttrande EE 2000:1y in (bilaga 2) &&

Till budgetutskottet

Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över tillämpliga delar av KsSkr 2000:1 Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001–2003.

Utskottet har vid behandlingen av skrivelsen inhämtat information från chefen för den internationella avdelningen (Peter Weiderud), verksamhetsområdena Kristen enhet och teologi (Carl Axel Aurelius, Hans Engdahl), Verksamhet bland svenskar i utlandet (Jan Madestam, Inger Krantz), Internationell diakoni (biskop Anders Wejryd, Christer Åkesson), Internationell mission (biskop Jonas Jonson) samt Ärkebiskopens kansli (Klas Hansson).

Utskottet vill göra följande kommentarer.

Kyrkokansliets integrationsarbete, med den ökade samordning av de gemensamma resurserna och tydligare måldefiniering detta inneburit, utgör positiva uttryck för en förändringsprocess vars drivkrafter kyrkan inte självständigt rår över. En ökad globalisering, ett äldre folkrörelsebegrepps försvagade ställning och en tydligare medvetenhet om de internationella erfarenheternas lokala relevans utgör några av de faktorer som tillsammans med kyrkans egen strävan till förnyelse förstärker sådana förändringsprocesser. KsSkr 2000:3 ger uttryck för en medvetenhet om dessa samband, en medvetenhet som behöver komma till fortsatt tydligt uttryck i det gemensamma arbetet på nationell nivå.

Utskottet vill emellertid understryka betydelsen av att en ökad samordning av verksamheter som burits och alltfort bärs av ett stort frivilligengagemang, inte får genomföras på bekostnad av dessa rörelsers unika karaktär. I en värld där internationaliseringen ökar, där gränsen mellan globalt och lokalt på många sätt suddats ut, ställs nya och annorlunda krav på de organ som utifrån ett nationellt uppdrag har att samordna och kanalisera stiftens och församlingarnas diakonala resurser och engagemang. Kyrkokansliet behöver intensifiera sitt arbete med att identifiera, stödja och främja lokala och regionala initiativ – inte på bekostnad av samordningen utan som ett värdefullt komplement och ett uttryck för frågornas breda förankring.

Utskottet hänvisar i övrigt till sitt yttrande KEu 1999:4y (med tillhörande reservation) med anledning av Centralstyrelsens skrivelse till Kyrkomötet 1999:4 Arbetsordning för Kyrkomötet och instruktioner för vissa organ under Kyrkomötet. Utskottsmajoriteten anförde där:

Utskottet anser som tidigare att nämnderna för Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen bör eftersträva ett samgående. Detta innebär emellertid inte att SKM:s särskilda bidrag beträffande teologisk reflektion och upparbetade kontakter med kyrkor i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern skulle försvinna. Den nya Nämnden för Svenska kyrkans internationella mission och diakoni skulle fortsätta att tillsammans med andra kyrkor i världen förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling.

Ombudsorganisationen utgör en betydelsefull resurs som förtjänar att lyftas fram. De organisatoriska formerna för ombudens engagemang behöver kontinuerligt ses över, dock utan att eventuella förändringar kommer att äventyra de möjligheter till konkret ansvarstagande som utgör en viktig aspekt av den enskildes aktiva intresse och känsla av delaktighet. En föryngring av ombudskåren innebär sannolikt också förnyade arbetsformer där erfarenheter från syskonkyrkor och ekumeniska partners kan utgöra värdefulla bidrag.

Remiss- och beslutsprocessen kring den Gemensamma Deklarationen om Rättfärdiggörelseläran illustrerar hur en för kyrkan redan väl känd lärofråga aktualiserad inom ramen för en ekumenisk dialog kan få förnyad inomkyrklig betydelse. Målsättningen att hålla samman frågor rörande Svenska kyrkans grundläggande identitet vare sig denna uttrycks i teologiska, ekumeniska, missiologiska eller diakonala termer är därför av största vikt.

Behovet av ett nyproducerat material som på ett överskådligt och sammanhållet sätt beskriver Svenska kyrkans ekumeniska vägval över tid är stort. Ökade kunskaper inom ekumenikens område skulle stimulera engagemanget och bredda rekryteringsbasen för Svenska kyrkans representation i internationella och nationella ekumeniska sammanhang samt stärka hennes möjligheter att också på detta sätt ge uttryck för sin tradition.

I ett ekumeniskt samtal, där till frågor om tro och kyrkoordning också fogas en reflektion över människors andliga erfarenheter och upplevelser, blir möjligheten till delaktighet större. I ett sådant samtal är alla experter – ingen behöver lämnas utanför.

Arbetet med att tydliggöra det ekumeniska uppdraget och ansvaret i verksamheten bland svenskar i utlandet behöver utgöra en del av de överväganden som görs inom ramen för den pågående SKUT:utredningen.

Europafrågorna och behovet av att öka Svenska kyrkans aktiva medverkan i det mellankyrkliga arbete som bedrivs i dessa frågor förtjänar att förtydligas. Det breda intresse för och aktiva engagemang i frågor rörande Europas framtid som finns i Svenska kyrkan har hittills saknat ett tydligt fokus. Utan att antyda de konkreta formerna för ett sådant arbete vill utskottet här understryka behovet av en fördjupad analys av europafrågornas framtida handläggning.

Svenska kyrkans ekumeniska roll är i ett nordiskt perspektiv betydande. Genom samarbetet i Nordiska Ekumeniska Rådet och inom ramen för Borgåöverenskommelsen fördjupas gemenskapen de nordiska kyrkorna emellan på ett i ekumeniska sammanhang unikt sätt. I en tid av ökad internationalisering ligger det ett värde i att ta tillvara väletablerade regionala nätverk av det slag NER representerar.

Det ekumeniska arbete som Svenska kyrkan deltar i genom Sveriges Kristna Råd är betydelsefullt men behöver ytterligare uppmärksammas.

Ekumenikutskottet har därutöver inga kommentarer till Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001–2003.

Uppsala den 18 maj 2000

På ekumenikutskottets vägnar

Åsa Ingårda

Johan F Dalman

Närvarande: Åsa Ingårda, ordförande, Kerstin Bergman, Olof Lönneborg, Helga Kero, Bengt Nilsson, Börje Finnstedt, Allis Olsson, Sten Lundgren, Christina Schnackenburg, Johan Lothigius, Britta Olinder, Juhani Rantanen, Fredrik Sidenvall, Urban Gibson, Katarina Wedin.

Biskop Bengt Wadensjö och biskop Christina Odenberg har deltagit i utskottets överläggning.

Till budgetutskottet

Kyrkolivsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2000:1 Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001-2003 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har därför granskat mål- och rambudgeten för verksamhetsområdena Svenska kyrkans information, Forskning, Kultur samt Kyrkolivets utveckling.

I anslutning till de aktuella avsnitten i Kyrkostyrelsens skrivelse har utskottet beretts tillfälle att ställa frågor till informationschef Ingrid Andersson, strategen för elektronisk kommunikation Nils Nordung, forskningschef Ingmar Brohed, kultursekreterare Karin Nyberg Fleisher, ordföranden i Nämnden för kyrkolivets utveckling Catarina Agrell samt avdelningschefen för Kyrkokansliets avdelning för kyrkolivets utveckling Margareta Hemström.

Utskottet har även tagit del av Läronämndens yttrande över skrivelsen, (Ln 2000:9) och delar den bedömning som nämnden gör beträffande vikten av att bearbeta begreppet mission i församlingens grundläggande uppgift. All målskrivning bör ta sin utgångspunkt i en aktuell omvärldsanalys. För Svenska kyrkan hör den växande religiösa pluralismen i Sverige till en viktig angelägenhet för Svenska kyrkan att analysera och bearbeta. Utskottet instämmer därför i Läronämndens påpekande om att området borde lyfts fram i skrivelsens inledning.

Utskottet noterar med tillfredsställelse de överväganden som görs inom verksamhetsområdet Svenska kyrkans information beträffande dels satsningarna inför kyrkovalet år 2001, dels de informationsstrategiska insatser under de närmaste åren riktade till i synnerhet målgruppen ungdomar. Vidare bejakar utskottet de satsningar för elektronisk kommunikation som planeras. I kyrkans kontakter med bl.a. skolan, både vad gäller lärare och elever, ökar behovet av aktuell information om Svenska kyrkan bl.a. föranledd av relationsförändringen. Därför betonar utskottet att den pågående utvecklingen av Svenska kyrkans hemsida är en välgrundad satsning.

Vad gäller verksamhetsområdet Forskning gör utskottet bedömningen att Forskningsrådet fokuserat på för kyrkan väsentliga bearbetningsområden och ser forskningsverksamheten som ett viktigt stöd för stiften och församlingarnas utveckling. Då det i Forskningsrådets inriktningsmål talas om att forskningsverksamheten vid Kyrkokansliet skall bedrivas på ett integrerat sätt, önskar utskottet att relationerna mellan forskningsavdelningen och Avdelningen för kyrkolivets utveckling formellt tydliggörs genom samverkan också mellan styrorganen.

Utskottet noterar hur kyrkans kulturverksamhet utvecklats till att bli ett område där värdefulla möten och trostolkningar äger rum. Utskottet delar därför inriktningsmålen och vill särskilt betona bevakningen av kulturarvsfrågorna dels med avseende på den betydelse kyrkobyggnaden och kyrkorummet har, vilket kommer till uttryck i projektet Öppen kyrka som för sin långsiktiga fördjupning borde föras närmare Kulturrådets verksamhet, dels utifrån erfarenheten av att kyrkan har spelat stor roll som regional profilskapare i kulturarvsfrågor. Svenska kyrkan erfar idag en ökad efterfrågan om samverkan från landets länsmuseer och kulturantikvariska myndigheter.

Beträffande verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling, noterar utskottet att nämnden bl.a. skall samordna och leda utvecklingen av mål och metoder för kyrkans pedagogiska verksamhet och därvid har uppdraget att samordna det pedagogiska utvecklingsarbetet inom Svenska kyrkan. Utskottet ser denna uppgift som prioriterad och önskar se en tillämpning av det pedagogiska utvecklingsarbetet i det pågående och framtida formandet av Ansgarsliden som ett av den nationella nivåns pedagogiska centra genom en nära samverkan mellan Kyrkokansliets och Ansgarslidens personella resurser. Utskottet föreslår, att i likhet med vad som redan sker när den nationella nivån ger uppdrag utlagda till andra anordnare, t. ex. diakoniinstitutioner, Ansgarsliden skall erhålla tydligt uppdrag att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete för den nationella nivån och därmed erhålla erforderliga ekonomiska medel.

Utskottet delar Kyrkostyrelsens bedömning av att avsätta medel för erbjudande av utbildningsstipendier för studerande under profilåret. Här vill utskottet dock betona dels att det bör övervägas om utbildningsstipendierna skall vara behovsprövade, dels att stipendierna skall göras tillgängliga för studerande vid samtliga kyrkliga profilutbildningar.

I huvudprogram Utbildning och undervisning anges, att kyrkan behöver finna vägar för att tillvarata de många kyrkotillhörigas, inte minst barns och ungdomars, engagemang för formandet av dagens och framtidens kyrka. Mot denna bakgrund finner utskottet det anmärkningsvärt att Kyrkostyrelsen inte biträtt nämndens framställan om extra medel för ett treårigt barn- och ungdomsprojekt. Utskottet förordar därför att verksamheten vid Kyrkolivets utveckling tillförs erforderliga medel.

Kyrkostyrelsen anger i skrivelsen under samma huvudprogram, att en översyn och omprövning av prästutbildningens utformning pågår inom ramen för den pastorala profilutbildningen. I skrivelsen framgår dock inte att omfattande steg redan har tagits för en total översyn av samtliga kyrkliga yrkesutbildningar. Utskottet ser sig därför föranlåtet att påpeka att skrivelsen kompletteras med följande lydelse:

”Under år 1997 lät Svenska kyrkans utbildningsnämnd utvärdera den av 1990 års ombudsmöte beslutade förändringen av de kyrkliga yrkesutbildningarna den s.k. utbildningsreformen. Som en följd av de synpunkter som framkom i utvärderingen tillsatte Utbildningsnämnden år 1999 en översyn av de kyrkliga utbildningarna, (ÖSUT). ”

Utöver vad som ovan anförts har utskottet inget övrigt att erinra.

Uppsala den 17 maj 2000

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Gerd Gullberg-Johnson

Martin Fogelberg

Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Irene Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Björn-Eric Carlsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Britt Beijer, Kerstin Zetterberg.

Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KsSkr 2000:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001-2003. Läronämnden väljer att i samband därmed även kommentera KMot 2000:57 om resurser för religionsmötesfrågor och KMot 2000:76 om vidareutveckling av islamprojektet som exempel på att motioner om resursutnyttjande måste bearbetas i förhållande till mål och övergripande prioriteringar.

Läronämnden välkomnar den form skrivelsen givits, där målfrågor och ekonomi sammanhålles. Formen kan förmodligen utvecklas ytterligare.

I avsnitt 2.1 sägs att begreppet mission, som betecknar en dimension av församlingens grundläggande uppgift, kräver bearbetning under de närmaste åren (s. 8). Vikten av detta understryks av att begreppet används på olika sätt i skrivelsens olika delar (jfr t ex s. 63 med s. 77).

Läronämnden hade gärna sett att Svenska kyrkans reflektion över och arbete med den växande religiösa pluralismen i Sverige, vilken tas upp i KMot 2000: 57 och KMot 2000:76, hade lyfts fram redan i skrivelsens avsnitt 2.1 som en särskilt angelägen uppgift under de närmaste åren.

Uppsala den 9 maj 2000

På läronämndens vägnar

KG HAMMAR

Carl Axel Aurelius

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius*, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.