Previous Page TOC Next Page


7 Svenska kyrkans församlingsnämnd

7.1 Huvuduppgift

Församlingsnämndens uppgift är enligt dess instruktion att främja församlingslivets utveckling så att kyrkan med sitt budskap och sitt arbete bidrar till människors tro, hopp och kärlek.

Nämndens arbetsområden är sedan tidigare gudstjänstliv, evangelisation, kyrkans undervisning, diakoni, invandrar- och flyktingarbete, kvinnofrågor samt finskspråkigt församlingsarbete. I samband med kyrkokansliets omorganisation har ansvarsområdet vidgats på flera sätt. Barns och ungdomars situation i kyrka och i samhälle och ansvaret för vuxenkyrkans relation till Svenska Kyrkans Unga är arbetsuppgifter som fått en tydlig prioritering, särskilt under tiden 1997-1998. Det tidigare arbetet med kvinnofrågor har nu vidgats att omfatta könsrollsfrågor.

Till nämndens ansvarsområde har förts projektet Svenska kyrkan och islam och Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka. Båda dessa avslutas under 1998. Svenska Kyrkans Miljövärns arbete är numera kopplat till nämnden, som också delvis övertagit ansvaret för arbetet med global ekonomi och stipendieprogram och överhuvudtaget arbetet för att tydliggöra det internationella perspektivet i församlingslivet. Nämnden är ensam huvudman för Svenska kyrkans musikråd som betjänar både Utbildningsnämnden och Församlingsnämnden. Rådet för Svenska kyrkans diakoniinstitutioner och stadsmissioner är ett organ för samråd och samverkan mellan nämnden och diakonala institutioner med anknytning till Svenska kyrkan.

Församlingsnämndens verksamhet har sin tyngdpunkt i två poler, arbetet med gudstjänst och med diakoni, kyrka-samhälle. Ju närmare trons centrum församlingen lever desto längre ut bland människor når hon. Det utvidgade arbetsområdet har för nämnden inneburit en ännu starkare betoning på arbetet med att stärka relationen mellan kyrka och folk och att stödja och värna utsatta grupper både lokalt och globalt i ett medvetet arbete för en hållbar och solidarisk livsstil.

7.2 Särskilda mål

- Att i Projektet Bibel 2000 förbereda församlingarnas mottagande av den nya bibelöversättningen till 1 Advent 1999 så att det blir till inspiration för bibelanvändandet. Projektarbetet sker i ett nätverk med framför allt stift och studieförbund.

- Att i ett projektarbete kring de kyrkliga böckerna göra en översyn av Kyrkohandboken, Evangelieboken, slutföra arbetet med Tillägg till kyrkohandboken samt att göra en revision av Lilla Bönboken. Arbetet beräknas vara klart år 2001.

- Att göra en stor satsning på barn- och ungdomsfrågor, bl.a. Riktlinjer för arbetet 0-14 år, Projekt om barn- och ungdomsmusik, Projekt för integrering av ungdomsperspektivet i den kyrkliga riksorganisationens arbete, Projekt med uppgift att göra nya riktlinjer för Svenska kyrkans skolkyrkoarbete.

- Att i samband med Stockholms kulturhuvudstadsår1998 arrangera ett musiksymposium i samarbete mellan nämnden, Kulturrådet och Sveriges Kyrkliga Studieförbund.

- Att revidera materialet Undervisning för alla. Mål och riktlinjer för Svenska kyrkans undervisning kommer att genomföras.

- Att i samarbete med stiften genomföra den stora satsningen för hela Svenska kyrkans miljödiplomering "Kyrka Miljö 2000" genom Svenska Kyrkans Miljövärn.

- Att med påverkansarbete gentemot svenska myndigheter och opinionsbildning genomföra Jubelkampanjen 2000 för avskrivning av de fattigaste ländernas skulder år 2000.

7.3 Beskrivning av vissa aktiviteter

• Församlingsnämnden har att förvalta ett helhetsperspektiv på församlingslivets utveckling i Svenska kyrkan på ett sådant sätt att det främjar livet i församlingarna. Arbetet sker främst genom att trofast och uthålligt skapa, bygga och underhålla relationer, i första hand till stiften men också till en rad samarbetspartner i Sverige och i Europa. Nätverken och mötesplatserna ger förutsättningar för att i samverkan synliggöra och möta behov och att utbyta kunskaper och erfarenheter. De viktigaste redskapen i arbetet är de anställda. I deras engagemang och kompetens finns stora tillgångar som behöver få möjlighet att utvecklas.

• Under 1997 slöts avtal med landets alla diakoniinstitutioner, samt Strängnäs stift, där institutionerna åtar sig att bedriva arbete på olika områden för hela Svenska kyrkans räkning, och SFRV åtar sig att ge ekonomiska anslag under i första hand en treårsperiod. Ansvarsområden som nämnden på detta sätt genom avtal delegerat ansvaret för är frivilligarbete och volontärverksamhet, kris och katastrofberedskap, arbete med brottsoffer, teckenspråk, handikappfrågor, familjerelationsfrågor. Den stora utmaningen ligger i uppdraget att se till att det arbete som bedrivs för hela kyrkans räkning ute på institutionerna verkligen förblir en del av nämndens arbete, dvs. att verkligen behålla omsorgen och uppmärksamheten riktad på arbetet trots att det operativa ansvaret är utdelegerat. Om så sker kommer avtalen att stärka och utveckla kontakter både mellan nämnden och diakoniinstitutionerna och diakoniinstitutionerna emellan och bidra till att utveckla delaktigheten och gemenskapen i hela Svenska kyrkan.

• Utvecklingen av det konfirmand- och vuxenpedagogiska arbetet och uppföljningen av riktlinjerna för konfirmandarbetet fortsätter tillsammans med stift och församlingar.

• Det finskspråkiga arbetet, som betjänar 450.000 människor, går vidare. Översättningen av den Svenska psalmboken och Tillägg till kyrkohandboken till finska slutförs.

• Genom arbetet på det diakonala området möts den sociala samhällsutvecklingen genom att analysera aktuell forskning och att utveckla och dokumentera lokala diakonala modeller.

• Arbetet med att stärka strukturer som bidrar till invandrarnas ökade delaktighet i kyrkans liv fortsätter liksom utvecklingen av samarbetet med kyrkor och humanitära organisationer inom flykting och integrationsfrågor.

• En samsyn på Svenska kyrkans samhällsengagemang håller på att utvecklas utifrån begreppet hållbar utveckling.

• Arbetet går vidare med att öka kunskapen och utveckla konkreta handlingsalternativ kring frågor om global rättvisa, internationell handel, Nords produktions- och konsumtionsmönster, skulder och strukturanpassning.

• Inom gudstjänstens och kyrkomusikens område följs inhemsk och internationell utveckling och dessa intryck förmedlas till stift och församlingar.

• Arbetet med könsrollsfrågorna och med att integrera könsrollsperspektivet i kyrkans arbete går vidare.

7.4 Ekonomiska ramar

Rambudget 1998 - 2000 (alla belopp i tkr)


Utfall

Budget

Budget

Budget

Budget


1996 **

1997

1998

1999

2000

Intäkter






Kollekter, gåvor och bidrag

1 819





Kyrkofond, allmänt anslag

9 905

11 674

11 400

11 200

11 000

Kyrkofond, ändamålsdestinerat






Övriga anslag

6 391

6 400

6 400

6 400

6 400

Sida-anslag






Civildepartementet






Övriga intäkter

873

480

500

500

500

Netto kapitalförvaltning






Försäljning

4 519

2 070

2 000

2 000

2 000







Summa intäkter

23 507

20 624

20 300

20 100

19 900







Kostnader i Sverige

114

0

0

0

0

Kanslikostnader *

8 700

11 860

12 216

12 582

12 960

Verksamhet i Sverige / anslag

14 694

8 764

8 085

7 518

6 940

Övrigt












S:a kostnader i Sverige

23 393

20 624

20 301

20 100

19 900







Kostnader i utlandet

114

0

0

0

0

Personal i utlandet *






Verksamhet i utlandet / anslag












S:a kostnader i utlandet

0

0

0

0

0







Summa kostnader

23 393

20 624

20 301

20 100

19 900







Resultat före bokslutsdispositioner

114

0

0

0

0







Ianspråkstagande av (+) avsättning till (-) fonder











Resultat efter bokslutsdispositioner

114

0

0

0

0







Utfall 1996 och budget 1997 är inte helt jämförbara till följd av den nya organisationen och


delvis förändrade redovisningsprinciper.






* En 3% indexering höjer kostnaden för vart och ett av åren 1998-2000



** Mellan 1996-års utfall och budget för 1997 skiljer 2 200 tkr. Denna differens återfinns i minskade

intäkter från försäljning. Posten beror i första hand på förändrade redovisningsprinciper då det

inom nämnden tidigare funnits en icke obetydlig vidarefakturering av tjänster vilka from 1997

hanteras som betalningsförmedling i balansräkningen. Genom det tidigar förfarandet kom omsättningen

att förstoras. Differensen i kanslikostnader mellan 1996 och 1997 är hänförlig till en revidering

av fördelningsnycklar för organisationens overhead-kostnader.




[Innehållsförteckning] [Skrivelser från SFRV:s styrelse]

Previous Page TOC Next Page