3 Ombudsmötet och Styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet3.1 OmbudsmötetOmbudsmötet är högsta beslutande organ inom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, SFRV. Dess övergripande uppgift är att genom riktningsgivande beslut och beslut om rambudget skapa bästa möjliga förutsättningar för den verksamhet som bedrivs inom SFRV. 3.2 Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhetStyrelsen för SFRV är beredande och verkställande organ åt ombudsmötet. Styrelsen bär också det övergripande ansvaret för stiftelsens verksamhet och förvaltningen. Styrelsen är från och med den 1 januari 1997 arbetsgivare för hela kyrkokansliets personal, med undantag för dem som är anställda i Kyrkans Hus AB. Den nuvarande styrelsens mål och verksamhetsplaner framgår av den programförklaring för Svenska kyrkans gemensamma arbete på nationell nivå åren 1996-98, som antogs i mars 1996 och spritts till samtliga församlingar och även redovisats för kyrkomötet (se CsSkr 1996:3 bil 1). En ökad sammanträdesintensitet kan förutses 1998-1999 i samband med de avgörande besluten i frågan om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten. - Att fullfölja arbetet inom Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka, med det yttersta syftet att stärka relationerna mellan kyrkan och folket. - Att fullfölja utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation på sådant sätt att Svenska kyrkan står väl rustad när de ändrade relationerna mellan kyrkan och staten träder i kraft år 2000. - Att stärka lekfolkets ansvarstagande i mission, diakoni och förvaltningen av kyrkan och utveckla nya former för frivilliginsatser. - Att höja Svenska kyrkans kompetens vad gäller de globala rättvisefrågorna och för att förankra arbetet med dessa frågor på alla nivåer i kyrkan. - Att följa upp de beslut som 1995 års ombudsmöte fattade om jämställdheten i Svenska kyrkan och göra en ny redovisning av jämställdhetsarbetet i Svenska kyrkan till 1998 års ombudsmöte. - Att utarbeta ett kulturpolitiskt program för folkkyrkan inför tusenårsskiftet. - Att fullfölja en medveten prioritering av Svenska kyrkans ekumeniska engagemang i olika ekumeniska organ. - Att, i samband med att det slutliga förslaget till kyrkoordning för Svenska kyrkan utarbetas till 1999 års kyrkomöte och därmed förslag till utformning av den förtroendevalda organisationen på riksnivå, utvärdera den nya kansliorganisationen. 3.2.3 Beskrivning av vissa aktiviteter • Kyrkans arbete med samhällsfrågor skall ske på ett genomtänkt, sakkunnigt och samlat sätt med utgångspunkt från de beslut om intensifierat arbete med social-etiska frågor som fattats våren 1997. Ett sammanhållande huvudansvar skall ligga hos Svenska kyrkans teologiska kommitté som, med bas i det arbete med en teologisk grundsyn på kyrkans hållning i social-etiska frågor som utförts, skall ta sig an skiftande frågeställningar inom det social-etiska fältet och belysa dem utifrån vad just kyrkan har att bidra med. • Svenska kyrkans möte med andra religioner i vårt eget samhälle skall följas upp. Så sker t.ex. i projektet Svenska kyrkan och islam, som syftar till kunskapsutveckling om islams lära och muslimers fromhet och kultur, riktad till församlingspräster, andra församlingsanställda och förtroendevalda inför de pastorala, teologiska och sociala frågor som mötet med islam i det svenska samhället väcker. • Svenska kyrkans miljöarbete skall utvecklas och breddas genom kampanjen Kyrka och Miljö 2000. Det gäller inte minst det miljödiplomeringsarbete som är knutet till kyrkans verksamhet och anläggningar. Svenska kyrkans miljövärn arbetar med utbildning och rådgivning på riks- och stiftsnivå. Den övergripande målsättningen är att få fram en Svenska kyrkans handlingsplan för en andligt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt hållbar utveckling inom kyrkans alla verksamhetsdelar. • Inom ramen för det övergripande målet att söka förverkliga kyrkans synliga enhet skall Svenska kyrkans ekumeniska dialoger vidareutvecklas och fördjupas. Det gäller både dialoger med andra samfund och Svenska kyrkans engagemang i vissa nationella och internationella ekumeniska organ, något som får konsekvenser för Svenska kyrkans ekonomiska satsningar i de samkristna sammanhangen. • Svenska kyrkans riksmöte skall genomföras sommaren år 2000. 3.2.4 Svenska kyrkans samiska råd Huvuduppgift Svenska kyrkans samiska råd, som inrättades 1996, har till uppgift att främja den samiska kulturens egenart och dess uttryck i kyrkolivet och därvid särskilt uppmärksamma det samiska språkets ställning i gudstjänst- och andaktsliv. Rådet skall, med beaktande av samernas ställning som urbefolkning, bevaka frågor rörande samernas rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle, främst sådana som berör samernas likaberättigande inom Svenska kyrkan, något som också bör ske i ett internationellt och ekumeniskt perspektiv. Grundmotivet för de aktiviteter rådet beslutat om tar sikte på hur evangeliet skall kunna slå rot i den samiska kulturen, dvs. det tema som präglade KVs konferens i Brasilien 1996, där också samerna fanns representerade bland världens urbefolkningar. Rådet är remissorgan vid behandling av samefrågor på riks- och stiftsnivå inom Svenska kyrkan. Inom ramen för de ekonomiska förutsättningar som finns på riks- och stiftsnivå skall utbildning och rekrytering för kyrkligt arbete bland samer främjas och vid behov initiativ tas till inrättande av prästerliga och diakonala befattningar för samebefolkningen. Rådets uppgift är vidare att främja och samordna arbetet med önskvärda översättningar av kyrkohandbok, psalmbok och bibel liksom utgivning av andaktslitteratur och undervisningsmaterial och därvid samverka med berörda riks- och stiftskyrkliga organ. Rådet bör eftersträva bredast möjliga samarbete med berörda organ och verksamheter i övriga Norden och på Kolahalvön i Ryssland. Särskilda mål - Att fullfölja arbetet med översättning av kyrkliga böcker (kyrkohandbok, psalmbok, bibeltexter, katekes) till lule-, nord- och sydsamiska. - Att arbeta fram samisk andaktslitteratur. - Att utveckla samiskt undervisningsmaterial för barn-, konfirmand- och ungdomsarbete. - Att genomföra informationsinsatser riktade till samisk ungdom om tjänster i Svenska kyrkan. - Att fördjupa de samnordiska och internationella kontakterna. Beskrivning av vissa aktiviteter • Uppgiften att översätta kyrkliga böcker som kyrkohandbok, psalmbok och bibeltexter till samiska kommer att fullföljas genom samiska rådet. Det kan noteras att Svenska Bibelsällskapet inlett ett treårigt projekt för revidering av vissa texter i NT 1903 på lulesamiska. • En grundsten i en kultur är språket. Många samer har förlorat sitt språk, men ett spirande intresse finns för samiska. Inte minst finns en uttalad vilja att på det egna språket föra det andliga arvet vidare till kommande generationer. Eftersom antalet utbildade översättare är mycket begränsat och uppgiften att översätta andaktslitteratur är stor måste en stark prioritering av detta ske. • Samiska rådet verkar för att den samiska kulturen kommer till uttryck i gudstjänstlivet, i musik, psalmer och sånger, i gudstjänstrummets och de kyrkliga inventariernas utformning. Önskemål finns från många håll om bidrag till uppförande av kyrkkåtor. • För att intressera sameungdomar för tjänst i Svenska kyrkan kommer en folder att utarbetas på samiska och svenska med information om utbildningsvägar och tjänster. Detta sker i samråd med samiska ungdomsorganisationen Sami-Nourra. En handbok för samiskt konfirmandarbete planeras också. 3.2.5 Trossamfundens beredskapsråd Huvuduppgift Centralstyrelsen leder och samordnar den kyrkliga beredskapen i enlighet med vad styrelsen avtalar med kyrkliga kommuner och andra trossamfund (§15 beredskapsförordningen). Styrelsen har för närvarande avtal i form av avsiktsförklaringar med samtliga stift och ett tiotal andra samfund, bland dem Stockholms katolska stift, Svenska Missionsförbundet och Islamiska kulturcenterunionen. Liknande avtal kommer att tecknas med samtliga kyrkor inom gruppen Orientaliska och österländska kyrkor samt Pingströrelsen. Därmed deltar mer än hälften av samtliga för statsbidrag berättigade övriga trossamfund i det kyrkliga beredskapsarbetet. För beredning och viss verkställighet av löpande uppgifter inom ansvarsområdet har samrådsorganet Trossamfundens beredskapsråd inrättats. I rådet ingår representanter för styrelsen, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, Överstyrelsen för civil beredskap samt Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Den kyrkliga beredskapen omfattar i huvudsak följande ansvars- och verksamhetsområden: - gudstjänster och kyrkliga handlingar - själavård - diakoni och krishantering - begravningsverksamhet - skydd av kulturföremål - säkerhetsskydd Frågor som har med den militära själavården att göra har nära anknytning till beredskapsfrågorna i övrigt och handläggs också numera inom sakområdet. Utifrån den kyrkliga beredskapens huvuduppgifter har Centralstyrelsen strukturerat sitt arbete på följande områden: - beredskapsplanering och personalförsörjning - övning, utbildning, information - kris- och katastrofhantering - militär själavård samt säkerhetstjänst och andra frågor med anknytning till området. Särskilda mål - Att göra en konsekvensanalys för trossamfundens vidkommande av 1996 års försvarsbeslut och formulera en s.k grundsyn för inriktningen av den kyrkliga beredskapen under försvarsbeslutsperioden. - Att i samverkan med stiften genomföra det personalförsörjningssystem för Svenska kyrkans verksamhet under höjd beredskap som färdigställs under 1997 i samarbete med Pliktverket. Övriga trossamfunds behov på området skall studeras och utvärderas. - Att genomföra det utbildnings- och övningsprogram för anställda och förtroendevalda som skall utvecklas i samarbete med Vårsta diakonigård inom området för kris- och katastrofhantering. Programmet påbörjas 1998 och skall vara avslutat senast år 2000. - Att i viss övningsverksamhet på central och regional nivå pröva resultatet av en studie av övningsverksamheten som genomförs i samarbete med ÖCB. - Att erbjuda förtroendevalda och anställda på Svenska kyrkans lokal- och stiftsplan och hos samverkande andra samfund en för funktionen särskilt utformad utbildning i folkrätt. - Att kartlägga Centralstyrelsens och stiftens tekniska ledningsförutsättningar och behov av ledningssamband med samverkande totalförsvarsmyndigheter och vidta de åtgärder som behövs. - Att genomföra utbildning i signal- och sambandstjänst inom kyrkokansliet och stiftskanslierna. Beskrivning av vissa aktiviteter • En första revidering av handboken i kyrklig beredskap bör ske med hänsyn till att de nya planeringsförutsättningarna föreligger från central nivå kompletterade med en av Centralstyrelsen formulerad grundsyn för funktionen. • En strävan är att under 1998 påbörja de utbildningar på krishanteringsområdet som Centralstyrelsen uppdragit åt Vårsta diakonigård att utveckla i samarbete med Statens Räddningsverk. Vidare bör en för trossamfundens vidkommande särskilt utformad utbildning i folkrätt utformas. En särskild utbildning bör också erbjudas de befattningshavare/förtroendevalda hos de samverkande trossamfunden som skall arbeta med beredskapsfrågorna. • Centralstyrelsen har ett tillsyns- och utbildningsansvar när det gäller säkerhetsskydd och sekretess inom kyrkokansliet. En grundläggande utbildning skall därför genomföras med berörd personal. Denna bör lämpligen samordnas med det arbete som nu pågår för att tillskapa en organisation för nödvändig verksamhet på kyrkokansliet under höjd beredskap. • Övningsverksamheten är för närvarande föremål för särskild utredning i anslutning till projektet "ÖVA" som genomförs av ÖCB. En mindre funktionsövning inkluderande de samverkande övriga trossamfunden och med utgångspunkt i de nya planeringsförutsättningarna bör genomföras liksom en första större övning av Centralstyrelsen och kyrkokansliet framförallt i sin samordningsfunktion vid svåra påfrestningar. Detta ligger i linje med den prioritering av infrastrukturen på lednings- och kommunikationsområdet, som regeringen utpekat i propositionen "Beredskapen mot svåra påfrestningar i samhället". 3.2.6 Samarbetsrådet Svenska kyrkan-EFS Huvuduppgift Samarbetsrådet Svenska kyrkan - Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, EFS, är ett samrådsorgan där de frågor som rör utvecklingen av samverkan mellan de båda samfunden på olika nivåer behandlas. Särskilda mål - Rådet skall i samverkan med samarbetsråden i stiften inspirera till nya former av lokalt samarbete på grundval av den 1989 och 1990 träffade överenskommelsen om fördjupad samverkan mellan Svenska kyrkan och EFS. - Ett särskilt projekt skall genomföras för att förankra samarbetet på stifts- och lokalplan.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||