2 Kyrkomötet och Svenska kyrkans centralstyrelse

2.1 Kyrkomötet

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. De 251 ledamöterna väljs genom indirekta val för en mandatperiod på tre år och sammanträder årligen under två veckor i augusti. En övergång till fyraåriga mandatperioder sker genom valet hösten 1997.

Kyrkomötet behandlar ärenden inom de områden där det enligt lag får fatta beslut. De områden där kyrkomötet har normgivningskompetens är Svenska kyrkans lära, det kyrkliga ämbetet, Svenska kyrkans böcker, Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, kollekter, central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt kyrkomötets arbetssätt och verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet. I alla dessa frågor kan kyrkomötet utfärda bindande föreskrifter genom kyrklig kungörelse. Kyrkomötet yttrar sig också över förslag om ändringar i lagstiftning som rör Svenska kyrkan. Kyrkomötet kan vidare ta initiativ i frågor som rör den offentligrättsligt reglerade delen av kyrkans verksamhet, t.ex. genom skrivelser till regeringen.

2.2 Svenska kyrkans centralstyrelse

Svenska kyrkans centralstyrelse är kyrkomötets beredande och verkställande organ. Centralstyrelsen verkar således i huvudsak på samma områden som kyrkomötet. Förutom att bereda skrivelser till kyrkomötet och vidta de åtgärder kyrkomötet begär sköter Centralstyrelsen på riksnivå en lång rad löpande ärenden av vikt för Svenska kyrkan, avger remissyttranden till regering och myndigheter, tillsätter utredningar efter behov, beslutar om rikskollekter, handhar de centrala uppgifterna i fråga om kyrkobokföringen m.m. Hos Centralstyrelsen handhas även Centrala kollektkontot, som är det konto via vilket riks- och stiftskollekter når sina mottagare. Centralstyrelsen har utöver ärkebiskopen, som är självskriven ordförande, 14 av kyrkomötet valda ledamöter. Centralstyrelsen har ingen anställd personal. Centralstyrelsens verksamhet budgeteras inom ramen för SFRV.

2.3 Ekonomiska ramar