1 Inledning1.1 Vision och övergripande mål för Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivåGud är densamme igår, idag och i evighet – på tröskeln till ett nytt sekel Kyrkan står världen över i begrepp att gå ett nytt sekel tillmötes, buren av Guds - Skaparens, Frälsarens och Livgivarens - omsorg och nåd. För Svenska kyrkans del innebär tusenårsskiftet en stor omställning där en bearbetning av flera stora och viktiga identitetsfrågor sker. Det framstår då som angeläget att betona att kyrkans förhållningssätt måste präglas av öppenhet och dialog, tydlighet och generositet. De frågor för vilka Svenska kyrkan lokalt, regionalt och nationellt känner engagemang och för vilka kyrkan vill ta ett aktivt ansvar är frågor som berör människors vardag. Det handlar om existentiella frågor och andliga behov men i relation till hela människan och hennes situation. Dessa är frågor där kyrkans svar inte omedelbart för alla framstår som det enda självklara alternativet. Svenska kyrkan på nationell nivå behöver under de närmaste åren: • Utifrån ett brett samförstånd formulera en vision om Svenska kyrkan som folkkyrka där frågor om innebörden i tron, bekännelsen och läran kopplas till en djupare förståelse av vårt samhälles grundförutsättningar. • Utveckla formerna för att tydligare uppmärksamma och vidareföra kunskapen om goda exempel från församlingar och stift på framsynt och väl beprövad pastoral praxis. En sådan satsning måste också gälla att föra över kunskap, modeller och metoder från Svenska kyrkans internationella arbete. • Stimulera samtalet om Gud och gudstro och möjligheterna för människor att dela erfarenheter och tankar kring livsfrågor med varandra. • Tillämpa det synsätt som uttrycks med orden tänk globalt - handla lokalt. Frågor om ekonomi, sysselsättning, miljö, gender (köns- och jämställdhetsaspekter) och etik hänger samman och måste kopplas till en grundläggande skapelsetro.
Det ökande andliga sökandet i Sverige kan tolkas som den myndiga människans strävan efter att ta ansvar för djupdimensionen i sitt eget liv och en önskan att nå bortom sig själv, ett sökande efter något absolut. Så tolkat kan den moderna andligheten ses som en kritik av dominerande materialistiska och ekonomiska värderingar. Det finns många vägar till andlighet men vissa gemensamma mönster. Äkta andlighet kännetecknas av öppenhet och mottaglighet - att förvänta sig det oväntade. Den är inte förbehållen speciellt utvalda utan en möjlighet varje människa i varje ögonblick ställs inför. Andligheten är inte hänvisad till någon speciellt religiös sfär utan berör hela människan, hela samhället, hela skapelsen. Givetvis måste detta komma till uttryck också i kyrkans gudstjänst- och andaktsliv. I en kristen livstolkning är ordet gemenskap viktig - gemenskap med Gud och gemenskap människor emellan. Svenska kyrkan har en viktig uppgift i arbetet med att värna den gemenskap som utgår från förvissningen om allas lika värde och rätt till delaktighet. Detta kan för kyrkans del bara ske om den vidare samhällsgemenskapen omsluts av en gudsjänstgemenskap där frågan om livets vara och varför sätts in i ett större sammanhang. Gudstjänst är tros- och värdegemenskap men inte nödvändigtvis åsiktsgemenskap. I gudstjänsten sker mötet mellan Guds uppenbarelse och människors livserfarenhet - mötet i vilket bekännelsen föds.
Som folkkyrka har Svenska kyrkan en av sina stora uppgifter i att i den offentliga debatten lyfta fram och fördjupa förståelsen av sambandet mellan värdegemenskap och samhällsgemenskap. Det handlar dels om att hävda skapelsens okränkbarhet och alla människors lika värde, dels om att i den egna verksamheten vinnlägga sig om att göra verklighet av dessa ideal, allt med syftet att skapa ett gott samhälle. Det finns en förväntan på kyrkorna att kunna ge vägledning i etiska frågor och att stå för en genomreflekterad etisk grundhållning. Det kan vara frestande för Svenska kyrkan att tolka den nämnda förväntan som en längtan efter en forna tiders folkuppfostrare, som med enkla moralregler åter skall garantera samhällets stabilitet. Men frågan är en annan. I den etiska debatten måste kyrkorna utifrån sin tro, bekännelse och lära också kunna stå för en ifrågasättande och utmanande hållning, som snarare stimulerar uppbrott än stabilitet. Kyrkans uppgift att värna svaga grupper blir allt viktigare och samtidigt mer krävande, eftersom det i hög grad handlar om att ifrågasätta samhällets prioriteringar. I de etiska ställningstagandena går det inte heller att göra halt vid vårt lands gränser. Nationella och internationella rättvisefrågor hör ihop.
Svenska kyrkan måste för att vara trovärdig leva som hon lär. Att i det globala samhället verka för de fattigas rätt till ett människovärdigt liv kräver av kyrkan att hon är beredd att granska sitt eget agerande. Frågan om hur Svenska kyrkan mot bakgrund av olika sociala och miljömässiga överväganden fattar ekonomiska beslut är en fråga som sannolikt kommer att bli föremål för ökat intresse och debatt. Redan idag betygsätter kunden olika företag utifrån deras förmåga att ta hänsyn till miljö och social utveckling. Samma krav kommer säkerligen också att ställas på Svenska kyrkan som arbetsgivare och förvaltare. För en kyrka som talar om betydelsen av att göra ord och handling till ett måste frågan om i vilken mån den egna ekonomiska förvaltningen ger ett uttryck för dessa värderingar vara angelägen.
Dialog för ökad kunskap och förståelse I en situation där fler och fler frågar efter en brett förankrad samhällsetik påminns kyrkan om den centrala roll en levande och konstruktiv religionsdialog kan spela, såväl på ett nationellt som på ett internationellt plan. I tider av ökade konfessionella och sociala motsättningar bör kyrkan se som sin uppgift att understödja och utveckla dialogformer som syftar till att värna en brett förankrad samhällsbyggande värdegemenskap.
Riksorganisationen i Svenska kyrkan På nationell nivå har Svenska kyrkan att ta ansvar för sina gemensamma angelägenheter i fråga om bland annat internationell mission och bistånd, information, utbildning, normgivning, samråd och ekumeniska relationer liksom när det gäller att vara kyrkans gemensamma röst och företräda henne inför samhället i stort. Genom den omorganisation som har genomförts det senaste året har ett gemensamt kyrkokansli för riksorganisationen blivit verklighet. Därigenom har möjlighet skapats för ett samordnat agerande för att öka Svenska kyrkans samlade förmåga att förkunna och levandegöra evangelium i ord och handling. För att kunna fullgöra denna uppgift bör riksorganisationen under perioden stärka och tydliggöra samarbetet med stiften. För riksorganisationens verksamhetsområden skall under perioden ett dokumenterat samarbete etableras med samtliga stift. Detta samarbete skall utgå från - dialog och ömsesidighet, - gemensamt ansvarstagande, - gemensam planering och - arbetsfördelning.
1.2 PlaneringsförutsättningarDe allmänna förutsättningarna för budgetarbetet fastställs årligen av styrelsen genom budgetdirektiv. På samma sätt som för föregående år bedrivs budgetarbetet i organisationen genom en uppdelning på en treårig mål- och rambudget och en årlig detaljbudget. Den treåriga mål- och rambudgeten fastställs av ombudsmötet. Detaljbudget fastställs av styrelsen efter förslag av nämnder och råd. Mål- och rambudget skall innehålla verksamhetsmål, ekonomiska mål och administrativa mål och därmed ge förutsättningarna för den årliga planeringen av verksamheten. Samtal har förts med företrädare för Kyrkofonden om de ekonomiska förutsättningarna för den rikskyrkliga verksamheten. Vid dessa samtal noterades särskilt de stora insatser Kyrkofonden gjort för att möjliggöra samlokaliseringen i Uppsala och den omfattande omorganisationen av kyrkokansliet, bland annat genom ett engångsanslag (13 mkr) för att täcka en stor del av kostnaden för avtalspensionering. Dessa insatser har bidragit till att kostnadsnivån för kyrkokansliet sänkts med ca 20 mkr/år. Kyrkokansliets omorganisation har framför allt haft effekt på kostnadsnivån för de verksamhetsområden som nämnderna för SKM och Lutherhjälpen ansvarar för. De verksamhetsområden inom SFRV som tidigare huvudsakligen finansierats med kyrkofondsanslag har genom omorganisationen sänkt kostnaderna i storleksordningen 3 mkr/år, vilket motsvarar ca 6 heltidstjänster. Vid samtalen med Kyrkofonden har en gemensam ambition uttryckts att kyrkofondsanslaget, utifrån då kända planeringsförutsättningar, skall sänkas fram till år 2000. Kyrkofondens styrelse har i sitt beslut i januari 1997 avseende anslagets storlek för 1997 angivit som en förutsättning för beslutet att anslaget under de närmaste åren skulle reduceras till 105 mkr/år. Budgetförslaget bygger dock på ett oförändrat anslag på nivån 111 mkr. Inom denna budgetram skall årliga kostnadsökningar för kyrkokansliet hanteras genom fortgående rationalisering. SFRVs uppgift inte minst inför tusenårsskiftet och det stora behovet av kompetensförstärkning inom kyrkokansliet gör att SFRVs styrelse gjort bedömningen att en reducering av anslaget inte är möjlig utan att kraftigt förändra den rikskyrkliga organisationens verksamhet. Den av Svenska kyrkans centralstyrelse i samråd med biskoparna, nämnderna och råden framtagna programförklaringen för mandatperioden 1996-1998 har varit en viktig utgångspunkt i arbetet. Den ekonomiska situationen i landet i allmänhet och för Svenska kyrkan i synnerhet har inneburit att styrelse och nämnder gjort bedömningen att riksorganisationens ekonomiska planering för treårsperioden måste baseras på mycket blygsamma intäktsökningar. Den nya kansliorganisationen med ca 180 anställda förutsätts stabiliseras under treårsperioden. Inom denna ram skall kyrkokansliets kompetens förstärkas. Den kostnadsökning som blir resultatet av inflation och löneökningar täcks inte av motsvarande intäktsökningar varför resurser till verksamhet utanför kyrkokansliet under perioden reduceras. Nämndernas budgetförslag har utarbetats utifrån nämndernas instruktioner, tidigare fastställda riktlinjer och i stor lyhördhet för samarbetsparters behov. För utlandsarbetet är dialogen med samarbetsparterna av särskild betydelse. Mål- och rambudget presenteras efter beslutsorgan. Kyrkokansliet presenteras separat. 1.3 Organisatoriska förutsättningar1.3.1 Organ inom den rikskyrkliga organisationen All rikskyrklig verksamhet (Svenska kyrkans gemensamma verksamhet) bedrivs från och med den 1 januari 1997 i princip inom en juridisk person, nämligen SFRV. Undantag från denna princip är viss administrativ och teknisk verksamhet samt viss kommersiell verksamhet som bedrivs genom av SFRV majoritetsägda eller helägda aktiebolag. Svenska kyrkans gemensamma verksamhet har som sin bas församlingar och stift. Det är församlingarna och stiften som genom sitt engagemang och sitt ekonomiska stöd bär den gemensamma verksamheten, såväl nationellt som internationellt. Svenska kyrkans ombudsmöte har en övergripande roll när det gäller verksamhetens innehåll, omfattning och styrning. SFRVs styrelse (Centralstyrelsen) har ett samordnande ledningsansvar för verksamheten. Nämnder och råd ansvarar för verksamhetens närmare inriktning inom respektive verksamhetsområden. Svenska kyrkan på nationell nivå har ett kyrkokansli som betjänar samtliga beslutande organ. Dessa är • Kyrkomötet/Ombudsmötet • Svenska kyrkans centralstyrelse/SFRVs styrelse • Samiska rådet (verksamhet enligt av SFRVs styrelse fastställt reglemente) • Trossamfundens beredskapsråd (verksamhet enligt av Centralstyrelsen fastställt reglemente) • Svenska kyrkans forskningsråd (verksamhet enligt av SFRVs styrelse fastställt reglemente) • Svenska kyrkans kulturråd (verksamhet enligt av SFRVs styrelse fastställt reglemente) • Svenska kyrkans församlingsnämnd (verksamhet enligt av ombudsmötet fastställd instruktion) • Svenska kyrkans utbildningsnämnd (verksamhet enligt av ombudsmötet fastställd instruktion) • Nämnden för Svenska kyrkans mission (verksamhet enligt av ombudsmötet fastställd instruktion) • Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen (verksamhet enligt av ombudsmötet fastställd instruktion) • EFS-rådet (EFS verksamhet enligt av SFRVs styrelse fastställt reglemente) • Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet (verksamhet enligt av ombudsmötet fastställd instruktion) • Svenska kyrkans förvaltnings AB med dotterbolag (Kyrkans Hus AB, Kyrknätet AB och Sackeus AB), (fastighetsförvaltning, lokalförsörjning, datatjänster, administrativa tjänster, fondförvaltning, rättvis handel) • Svenska kyrkans utbildnings AB, (utbildningsverksamhet med bas vid Sigtuna utbildningscentrum). Nämnderna inrättas av Ombudsmötet, medan råden tillsätts av SFRVs styrelse. Förvaltningsdelegationen har ett från SFRVs styrelse delegerat ansvar för förvaltningsfrågor med särskilt ansvar för administrativ utveckling och policy samt arbetsgivarfrågor. Kyrkokansliet leds av en ledningsgrupp med ansvar för samordning och ledning av kyrkokansliets arbete.
Stiftelserna Svenska kyrkans mission (SKM), Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) finns kvar som förvaltande stiftelser. Tillgångarna består dels av aktieinnehav i intressebolag, dels av viss fast egendom i Sverige och utomlands. Eventuell avkastning kommer att anslås till motsvarande verksamhetsområde inom SFRV. Fastigheterna kommer på liknande sätt att upplåtas för användning inom respektive verksamhetsområde. En särskilt viktig uppgift för stiftelsernas styrelse, som också fortsättningsvis är motsvarande nämnd, är att bevaka respektive stiftelses intressen i det avtal som träffats med SFRV. Riksorganisationens komplexa organisationsstruktur innebär särskilda lednings- och samordningsproblem. Stor vikt måste läggas vid samordning av beslutsprocesser där Svenska kyrkans gemensamma verksamhet, genom beslut i styrelse, nämnder och råd gemensamt formas. För att skapa tydliga mål för verksamheten krävs samråd mellan samtliga beslutande organ. Kyrkokansliets ledningsgrupp har ett särskilt ansvar just för denna samordning. Vidare har förvaltningsdelegationen, vars ledamöter också är ledamöter i styrelse och nämnder, en utomordentligt viktig och samlande roll. SFRVs styrelse har i formell mening en central roll i organisationen, eftersom styrelsen (i enlighet med lagstiftningen) är det högsta beslutande organet i den juridiska person (stiftelsen SFRV) inom vilken verksamheten bedrivs. Samtidigt har framför allt nämnderna genom det avtal som träffats mellan stiftelserna SFRV, SKM, Lutherhjälpen och SKUT tilldelats en roll som innebär att dessa självständigt förfogar över beslut som gäller de ändamålsdestinerade resurser som disponeras för respektive verksamhetsområde. Samspelet mellan styrelse och nämnder är därför av avgörande betydelse för att den gemensamma verksamheten på nationell nivå skall kunna bedrivas effektivt och med kvalitet. Kyrkokansliet är organiserat i 8 avdelningar och en lednings- och planeringsenhet. Avdelningarna är: • Avdelningen för kyrkolivets utveckling • Avdelningen för internationell mission och diakoni samt ekumenik • Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet • Avdelningen för information och insamling • Avdelning för kyrkorätt och organisation • Avdelningen för forskning • Personalavdelningen • Avdelningen för ekonomi och förvaltning Kyrkokansliets samtliga befattningar redovisas i en särskild personalbilaga (bilaga 1). 1.4 SFRVs ekonomiska ställning1.4.1 SFRV som huvudman för den rikskyrkliga verksamheten Under de senaste två decennierna har den rikskyrkliga organisationen utvecklats mot en allt mer sammanhållen organisation. Genom SFRV har riksorganisationen också fått en tydlig, samlande juridisk person. 1997 beräknas SFRVs omsättning uppgå till ca 580 mkr med ca 450 anställda, varav 250 i utlandstjänst. Den rikskyrkliga verksamheten har kommit att alltmer förläggas i SFRV av flera skäl. Förändringen innebär bland annat att Svenska kyrkans gemensamma arbete på nationell nivå får ett kyrkokansli. Ett samlat uppträdande gentemot stift, församlingar och externa samarbetspartner blir då möjligt. Syftet är att kyrkokansliets förmåga att fullgöra sin uppgift gentemot dessa skall öka. Detta ger samtidigt förutsättningar för att upprätthålla nödvändig kompetens till en lägre kostnad eftersom de olika verksamhetsområdena kan dela på kansliresurserna. Många olika utmaningar ligger framför Svenska kyrkan inför tusenårsskiftet där exempelvis nya relationer till staten och nyöversättning av Bibeln kan nämnas. En sammanhållen riksorganisation är bättre skickad att möta dessa utmaningar. Sammantaget borde detta leda till att Svenska kyrkans samlade förmåga att möta utmaningar och ta tillvara möjligheter inför framtiden ökar. SFRVs roll som riksorganisationens huvudman kommer därför att förstärkas de närmaste åren. Utlandsverksamheten kommer att vidareutvecklas. Fler uppgifter kommer att läggas på SFRV som juridisk person. SFRV måste ha ekonomiska förutsättningar för att kunna agera för Svenska kyrkan i gemensamma angelägenheter. SFRVs ägarengagemang: • Verbum AB - med dotterbolag • Svenska kyrkans Press AB • Svenska kyrkans förvaltnings AB - med 3 dotterbolag • Svenska kyrkans utbildnings AB Nya aktiviteter av kommersiell karaktär kan komma att kräva nya ägarengagemang. 1.4.3 Svenska kyrkans utbildningscentrum Verksamheten i Sigtuna bedrivs från och med 1 april 1997 dels i Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum, SKUC, dels i Svenska kyrkans utbildningsaktiebolag. Stiftelsen SKUC driver folkhögskolan. SKUCs personal utgörs av lärare vid folkhögskolan. SKUCs chefstjänsteman är rektor. Svenska kyrkans utbildnings AB driver konferensanläggning, förvaltar fastighet, bedriver viss utbildningsverksamhet och säljer administrativa tjänster till SKUC. Svenska kyrkans utbildnings AB leds av en verkställande direktör som är densamme som rektorn för SKUC. Styrelsen för Svenska kyrkans utbildnings AB utgörs av samma personer som av SFRV utsetts att ingå i SKUCs styrelse. Från och med 1 april 1997 är detta Lars Jeding ordf., Catarina Agrell, Sigvard Härnring, Lars G Ståhl och Lars-Olof Hellgren. SFRV har som huvudman alltsedan 1986 tagit ett särskilt ansvar för SKUC. SFRVs (moderstiftelsen) eget kapital uppgår per 31 december 1996 till ca 19 mkr varav huvuddelen representeras av aktieinnehav i intressebolag (t.ex. Svenska kyrkans förvaltnings AB, Verbum AB och Svenska kyrkans press AB). Det finns ingen resultatreserv och heller inga andra värden som innebär att SFRV kan gå in i nya finansiella engagemang eller på annat sätt utgöra en ekonomisk bas för den rikskyrkliga verksamheten. Den roll som SFRV spelar och kommer att spela fram till år 2000 kräver alltså en förstärkning av SFRVs eget kapital. Den operativa verksamhetens behov av rörelsekapital, investeringar som krävs i verksamheten och stiftelselagens krav på skydd av stiftelsens kapital innebär att det egna kapitalet under de närmaste åren borde öka med betydande belopp. Samtidigt kan konstateras att de kyrkliga utredningsdirektiven med anledning av ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten förutsätter att SFRV inte kommer att behöva finnas kvar efter relationsändringen. En förändring av SFRVs eget kapital kan knappast genomföras med årliga tillskott utan bör ske genom en engångsåtgärd. Detta har inte inkluderats i föreliggande mål- och rambudget. Frågan bör hanteras i särskild ordning. 1.5 Totalsammanställning
Vid sidan av budgetförslaget finns förväntningar från nämnderna för SKM och Lutherhjälpen om ytterligare kyrkofondsfinansiering, framför allt av kostnader i Sverige. Önskemålen är ytterligare ca 8 mkr vardera per år. Föreliggande förslag med relativt blygsamma ökningar av kyrkofondsanslag läggs fram efter samråd med nämnderna. Ombudsmötet har tidigare principiellt uttalat sitt stöd för en utveckling i den riktning som nämnderna begär. Styrelsens bedömning är dock att den förväntade takten av denna förändring inte är möjlig inom de resurser som står till förfogande för den rikskyrkliga verksamheten. För SKUTs del innebär styrelsens förslag oförändrade kyrkofondsanslag fram till år 2000, vilket innebär kontinuerligt minskande resurser för verksamhet. SKUT-nämndens budgetförslag redovisas i bilaga 2. Av de totalt ca 174 mkr som redovisas i riksorganisationens balansräkning utgör 131,4 mkr reserver för de olika verksamhetsområdena. Skillnaden utgörs dels av medel som ställts till verksamhetens förfogande men med viss ändamålsdestinering (24,9 mkr). Dels handlar det om medel som styrelsen och nämnderna avsatt för specifika ändamål (17,6 mkr). Tillgängligt eget kapital i SFRV-stiftelsen uppgår till endast ca 18,5 mkr av de 131,4. Saldot från koncernbolag är i allt väsentligt hänfört till övervärden från intressebolag. Det finns i nuläget inga planer på att bygga upp eget kapital i dotterbolagen. Övriga medel är som synes ej tillgängliga för styrelsen och allmänna ändamål. I stället är merparten direkt hänförd till specifik verksamhet och visst ändamål relaterat till någon nämnd.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
