6 Remisser och yttranden

I det följande redovisas de remissyttranden som Centralstyrelsen avgivit under 1996. En kort sammanfattning ges av de yttranden som inte redovisats för kyrkomötet tidigare. I annat fall ges hänvisning.

1. Yttrande till Kulturdepartementet över slutbetänkandet (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning.

Yttrandet avgivet den 25 januari 1996 och bilagt Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1996:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996.

2. Yttrande till Lutherska världsförbundet angående dokumentet Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran.

Yttrandet avgivet den 25 januari 1996 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse till 1996 års kyrkomöte (CsSkr 1996:5) Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran.

3. Yttrande till Svenska Bibelsällskapet över förslag till reviderade stadgar för sällskapet.

Yttrandet avgivet den 25 januari 1996 och bilagt Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1996:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996.

4. Yttrande till Kyrkofondens styrelse över ansökan från Stockholms stift om extra strukturbidrag.

Yttrandet avgivet den 16 februari 1996.

Stockholms stift har hos Kyrkofonden anhållit om extra stiftsbidrag med anledning av Kulturhuvudstadsåret 1998, dvs. det faktum att Stockholm detta år är Europas kulturhuvudstad. Ansökan avser åren 1996-1998. Samråd hade skett med Centralstyrelsen innan ansökan inlämnades.

Centralstyrelsen angav i sitt yttrande att det fanns flera skäl för en positiv syn på begäran om extra stiftsbidrag, nämligen att Kulturhuvudstadsåret 1998 i hög grad är ett evenemang av betydelse för landet och Svenska kyrkan som helhet, att det är angeläget att Svenska kyrkan får en framskjuten plats under detta år, att Stockholms stift inom ramen för sin egen budget förbundit sig att göra betydande insatser samt att en kartläggning av det slag som föreslagits under alla förhållanden är angelägen.

Mot denna bakgrund tillstyrkte Centralstyrelsen den begäran om extra stiftsbidrag som inlämnats av stiftet.

5. Yttrande till Kammarkollegiet angående överklagande av Linköpings stiftsstyrelses beslut om ändrad pastoratsindelning av Röks och Ödeshögs pastorat.

Yttrandet avgivet den 7 mars 1996 och bilagt Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1996:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996.

6. Yttrande till Kulturdepartementet över betänkandet (SOU 1995:144) Utjämning av intäkter och kostnader inom Svenska kyrkan.

Yttrandet avgivet den 28 mars 1996 och bilagt Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1996:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996.

7. Yttrande till Regeringsrätten i mål nr 413-1995 ang lagligheten i beslut rörande tolkning av innebörden av "församlingsangelägenheter" (11 kap 1 § KyL).

Yttrandet avgivet den 19 april 1996.

Centralstyrelsens yttrande tog sikte på lagligheten i ett kyrkofullmäktigebeslut om borgensåtagande för viss stiftelse. Avgörande för frågan om lagligheten i beslutet är hur bestämmelserna i 11 kap 1 § kyrkolagen skall tolkas. Med församlingsangelägenheter avses därmed bl.a. "främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni och evangelisation". I den juridiska doktrinen har diakoni beskrivits som sådan verksamhet som är betingad av det kristna budskapet och som åsyftar att ge en kristen omvårdnad eller kristen fostran. Det är detta syfte som skiljer den diakonala verksamheten från den sociala verksamheten som handhas av de borgerliga kommunerna.

Den verksamhet som Stiftelsen Tryggheten enligt sina stadgar har att bedriva är att för äldre människor "ombesörja tryggat boende med kristen social inriktning". Stiftelsens uppgifter tangerar uppenbarligen det ansvar som enligt socialtjänstlagen normalt åligger den borgerliga kommunen och vid bedömningen av om stiftelsens verksamhet är sådan att församlingens borgensåtagande ligger inom den kyrkokommunala kompetensen måste en avvägning göras mellan den borgerliga kommunens åligganden och stiftelsens uppgifter. Lydelsen i ändamålsparagrafen i stiftelsens stadgar, att verksamheten skall ha "kristen social" inriktning, talar för att verksamheten objektivt sett har ett syfte som går utöver rent allmän social omvårdnad.

Enligt Centralstyrelsens uppfattning har kyrkofullmäktige inte överskridit sin kompetens när beslut om det aktuella borgensåtagandet fattades. Kammarrättens dom bör stå fast.

8. Yttrande till Kammarkollegiet ang vigselrätt för Etiopiska Ortodoxa kyrkan.

Yttrandet avgivet den 30 maj 1996.

Efter en sammanvägd bedömning av förutsättningarna tillstyrkte Centralstyrelsen en ansökan från Etiopiska Ortodoxa Kyrkan om vigselrätt.

9. Yttrande till Kyrkofondens styrelse över ansökningar om stifts- och strukturbidrag för 1997.

Yttrandet avgivet den 23 augusti 1996.

Centralstyrelsen hade i tidigare yttrande över Kyrkoutjämningsutredningen förespråkat en skatteväxling mellan församlingsskatt, stiftsskatt och allmän kyrkoavgift och uttalat sig för att även stifts- och strukturbidragen skulle grundas på strukturella, objektiva och för bidragsmottagaren opåverkbara faktorer.

Mot denna bakgrund tillstyrkte Centralstyrelsen föreliggande förslag till stiftsbidrag samt ett förslag till strukturbidrag som grundas på ett basbidrag på 3 miljoner kronor till varje stift och därutöver bidrag efter invånarantalet, sedan hänsyn bland annat tagits till att delar av pastoratens kostnader för kyrkobokföringen skulle finansieras av Kyrkofonden.

10. Yttrande till Kyrkofondens styrelse över ansökningar om bidrag för 1997 till vissa rikskyrkliga ändamål.

Yttrandet avgivet den 23 augusti 1996.

Centralstyrelsen yttrade sig enligt gällande ordning över ansökningar om bidrag ur Kyrkofonden till vissa rikskyrkliga ändamål.

11. Yttrande till Riksarkivet över promemorian Kyrkoarkivutredningen 1993.

Yttrandet avgivet den 23 augusti 1996.

Kyrkoarkivutredningen 1993 tillsattes före principbeslutet om kyrkans ändrade relationer till staten och avser därför enbart de nuvarande förhållandena. Utredningen utmynnar i ett förslag om en massiv utbildningsinsats hösten 1996 och framställande av en handbok.

Centralstyrelsen anförde bl.a. att det av utredningarna om Svenska kyrkans framtida organisation framgår att betydande förändringar i fråga om myndighetsställning och därmed regelverket kring hanteringen av kyrkans arkiv är att vänta. Frågan är hur ändamålsenligt det är att skriva en handbok och genomföra en massiv utbildningsinsats några år innan väsentliga ändringar i regelverket sker. Utbildningar måste också belysa de förändringar som kan komma och möjliga insatser koncentreras på de delar av verksamheten som med säkerhet kommer att ha allmänna handlingar och myndighetsutövning liksom hanteringen av upphörande myndigheters arkiv. Därför bör handboksskrivandet och utbildningsinsatsen föregås av samråd med de berörda kyrka-statutredningarna.

12. Yttrande till Socialdepartementet över promemorian Genetisk integritet.

Yttrandet avgivet den 23 augusti 1996.

I promemorian föreslogs en lagstiftning, som förbjuder användning av genetisk information om människor till annat än medicinska ändamål på vissa villkor. Centralstyrelsen fann den i promemorian framförda argumentationen väl genomtänkt och det framlagda förslaget i stort sett riktigt och i överensstämmelse med kristen människo- och skapelsesyn men tillförde kompletterande synpunkter och förslag i några frågor.

Människans rätt till personlig integritet motiverar en reglering av genetisk information och det bör därför vara förbjudet att efterfråga eller använda genetisk information både vid ansökan om försäkring och i samband med anställning.

Principen måste vara att ingen skall tvingas underkasta sig hälsokontroller. Samtidigt som hälsokontroller i vissa fall är motiverade, skall en människas information om en god hälsa inte i andra fall kunna användas som ett frikort till förmåner av olika slag.

All erfarenhet visar att sedan ny kunskap och nya metoder utvecklats och tagits i bruk är det svårt att stoppa en verksamhet även om det skulle visa sig att den är etiskt diskutabel. Centralstyrelsen framhöll därför att en lagstiftning på området är nödvändig.

Centralstyrelsen avsåg vidare att det av lagtexten borde framgå att den som skall ge sitt skriftliga samtycke till undersökning för medicinska ändamål av sin arvsmassa, också skall ha fått information om undersökningens innebörd.

Centralstyrelsen påpekade att frågan om föräldrars rätt att ta del av genetisk information om sitt ofödda barn och i vilken mån fostrets integritet skall skyddas och respekteras bör diskuteras och inarbetas i förslaget.

En lag om genetisk information bör förbjuda någon att kräva tillgång till sådan information om annan person. Lagen bör också förbjuda någon att själv, för att skaffa sig fördelar av olika slag, utlämna och tillhandahålla sådan information.

13. Yttrande till Miljödepartementet över betänkandet (SOU 1996:38) Nationalstadsparker.

Yttrandet avgivet den 23 augusti 1996.

Centralstyrelsen delade i många avseenden utredningens synsätt. Förslaget om inrättandet av två nya nationalstadsparker är välmotiverat. Hotet mot de ytterligare fem områden som särskilt uppmärksammas av utredningen motiverar emellertid ett särskilt skydd också av dessa områden. Skälen för att undanta viss kommunalt ägd mark är inte övertygande. Den uppmärksamhet som ägnas de kyrkliga miljöer som finns i eller i anslutning till flera av de områden som behandlas av utredningen är otillräcklig.

14. Yttrande till Miljödepartementet över huvudbetänkandet (SOU 1996:103) Miljöbalken, En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling.

Yttrandet avgivet den 17 oktober 1996.

Centralstyrelsen ansåg den lagstiftningstekniska ambitionen i utredningen lovvärd, men såg betydande svårigheter i den praktiska tillämpningen med en lagstiftningsmassa som baseras på skiftande motiv och olika rättsliga förutsättningar i övrigt. En risk finns för otydlighet och osäkerhet i rättstillämpningen, varigenom förslagets goda syfte och intentioner inte kan uppfyllas.

En miljölagstiftning med målet att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden och hushålla med uttaget av naturresurser, så att de kan utnyttjas som del i ett kretslopp samt skydda natur- och kulturlandskapet, väcker förhoppningar om en i grunden ändrad samhällsutveckling. Centralstyrelsen påpekade dock att det i sammanhanget hade varit önskvärt om utredningen förtydligat det inbördes komplexa förhållande som råder mellan aktsamhets- och hushållningsreglerna.

I den utvecklingsprocess mot det hållbara samhälle som utredningsförslaget tar sikte på är det uppenbart att det ofta kommer att finnas miljömål som står emot varandra. Det är då viktigt att i sådana situationer beakta att det ofta finns flera alternativ med olika påverkan på miljön, som förutsätter att det finns en rangordning mellan dessa mål. Centralstyrelsen framhöll att om målen med ett framtida samhälle som baseras på en ytterst begränsad användning av ändliga resurser, återanvändning och kontrollerad hantering av restprodukter skall kunna uppnås, behövs en vidare vägledning. En förutsättning för framgång är en än starkare medvetenhet om miljöfrågornas tyngd och allmängiltighet kopplad till kravet på objektivitet och balans.

I frågan om genteknik hänvisade Centralstyrelsen till sina yttranden över tidigare utredningar (SOU 1984:88 och SOU 1992:82).

Angående sakägarbegreppet ifrågasatte Centralstyrelsen det lämpliga i att formulera ett sakägarbegrepp med den oklarhet i räckvidd och omfattning som nu föreslås och efterlyste någon form av precisering för att kunna upprätthålla ett rimligt krav på rättssäkerhet.

15. Yttrande till Kammarkollegiet över överklagande av beslut om ändrad kontraktsindelning i Linköpings stift.

Yttrandet avgivet den 17 oktober 1996.

Centralstyrelsen ansåg att ett av ärendena ännu inte var moget för avgörande, varför det borde återförvisas till stiftsstyrelsen för förnyad prövning. I det andra ärendet fann Centralstyrelsen övervägande skäl för ett tillstyrkande av framförda besvär.

16. Yttrande till Kyrkofonden ang en begäran från stiftsstyrelsen i Härnösand om ekonomiskt bidrag till projekt där en teckenspråkig person avser att avlägga teologie kandidatexamen.

Yttrandet avgivet den 17 oktober 1996.

Centralstyrelsen tillstyrkte begäran om bidrag till projektet och ansåg att insatsen inte enbart skulle bli ett värdefullt stöd i det individuella fallet utan också kunde bidra till utvecklingen av teckenspråket när det gällde teologi och kristen tro och därmed bli till långsiktigt gagn för Svenska kyrkan.

17. Yttrande till Inrikesdepartementet över åldersgränsutredningens betänkande (SOU 1996:111) Bevakad övergång.

Yttrandet avgivet den 7 november 1996.

Åldersgränsutredningens rapport Bevakad övergång behandlar en fråga som direkt rör Svenska kyrkan som organisation, nämligen den om en sänkning av den nuvarande 15-årsgränsen för krav på samtycke vid inträde i och utträde ur Svenska kyrkan. Dessutom ges ett förslag - om sänkning av rösträttsåldern vid kommunala val och kommunala folkomröstning - som möjligen även syftar till ändring av reglerna för de kyrkokommunala valen.

Centralstyrelsen förslog - mot bakgrund av riksdagens principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan - att det inte skall ske någon ändring av de aktuella åldersgränsreglerna såvitt avser Svenska kyrkan.

18. Yttrande till Inrikesdepartementet över betänkandet (SOU 1996:129) Den kommunala självstyrelsen och grundlagen.

Yttrandet avgivet den 19 december 1996.

Centralstyrelsen påpekade att punkt 13 i övergångsbestämmelserna till regeringsformen är en förutsättning eller ett konstitutionellt stöd även för kyrkokommunernas beskattningsrätt, som består under 1999. Det bör beaktas att kyrkokommunerna består till år 2000. Kommitténs förslag kan därför behöva samordnas med de förslag som diskuteras i det pågående utredningsarbetet om förändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten.