5 Behandlingen av kyrkomötets ärenden

Centralstyrelsen överlämnade sex skrivelser till 1996 års kyrkomöte. Kyrkomötet hade dessutom att fatta beslut med anledning av två skrivelser från regeringen och 52 motioner från kyrkomötets ledamöter. Behandlingen resulterade i fyra skrivelser från kyrkomötet till regeringen och nio till Centralstyrelsen. Vid kyrkomötets frågestund besvarades 16 frågor ställda till Centralstyrelsen.

I detta avsnitt redovisas på sedvanligt sätt Centralstyrelsens behandling av skrivelser från kyrkomötet.

Om ett ärende har överlämnats till annat organ för yttrande eller beredning avser Centralstyrelsen att själv behandla ärendet på nytt. Det redovisas därför som inte avslutat. Om ett ärende däremot har överlämnats till annat organ för handläggning har styrelsen gjort bedömningen att ärendet helt hör hemma inom det organets ansvarsområde och kan fullföljas där. Det redovisas då som - ur Centralstyrelsens synvinkel - slutbehandlat.

En samlad förteckning över de skrivelser från kyrkomötet - såväl 1996 som tidigare - som vid ingången av 1997 inte var avslutade bifogas (bilaga 3). Av förteckningen framgår var ärendet handläggs. För en närmare redovisning av de ärenden som överlämnats för handläggning till någon av nämnderna inom SFRV hänvisas till respektive nämnds verksamhetsberättelse till ombudsmötet.

1990 års kyrkomötes skrivelser

Kskr 1990:4 med KG 1990:2 om Ändringar i evangelieboken m.m.

Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen låter verkställa dels en översyn av evangeliebokens gammaltestamentliga texter, dels en bearbetning av liturgiska texter som är gemensamma med andra kyrkor (Herrens bön och trosbekännelserna). I sammanhanget skulle också belysas de principer som skall styra evangeliebokens gammaltestamentliga textserie.

Församlingsnämnden har ett samlat ansvar för ärendets beredning. Ett komplett förslag till bearbetade gammaltestamentliga textserier har utarbetats med ledning av vad kyrkomötet anfört. Inom Sveriges Kristna Råd har, såsom framgick av CsSkr 1996:3, utarbetats förslag till nya översättningar av trosbekännelserna och Herrens bön. Förslagen har varit på remiss under vintern 1996-97. Remissutfall och Centralstyrelsens bedömning redovisas i CsSkr 1997:3.

Då det inte blir aktuellt att förelägga kyrkomötet förslag i fråga om evangeliebok och kyrkohandbok förrän en anpassning till den kommande nyöversättningen av Gamla testamentet kunnat ske, torde kyrkomötets begäran inte kunna slutbehandlas förrän vid kyrkomötet år 2001. Beträffande det samlade arbete med översyn och revision av de kyrkliga böckerna som inleds under 1997, se direktiv i CsSkr 1997:3.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

1993 års kyrkomötes skrivelser

Kskr 1993:6 med KG 1993:4 om Barnkommunion

Kyrkomötet har begärt en utredning om barnkommunionens bibelteologiska sammanhang. Uppdraget har lämnats till Svenska kyrkans teologiska kommitté.

Kommittén har i samverkan med forskningssekretariatet tagit fram ett första underlag till Församlingsnämndens arbete med ett gudstjänst- och informationsmaterial rörande barnens tillträde till Herrens bord. En inventering av senare tiders exegetiska, ecklesiologiska och systematisk-teologiska forskning kring barnets roll sett ur ett sakramentalt perspektiv har visat att problemställningen på olika sätt redan varit föremål för teologisk bearbetning på ett för Svenska kyrkan relevant sätt. Kommitténs arbete har därför koncentrerats till perspektiv vilka inte behandlats inom ramen för dessa tidigare genomförda studier. Se även CsSkr 1997:3 med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1997.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

1994 års kyrkomötes skrivelser

1. Kskr 1994:5 med KG 1994:4 om Den svenska psalmboken

Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen vidtar åtgärder som gör att Svenska kyrkans församlingar fritt får förfoga över sina egna av kyrkomötet antagna böcker.

Ett i december 1996 undertecknat avtal med BONUS tillgodoser vad kyrkomötet har begärt. Avtalsslutande parter är förutom BONUS och Centralstyrelsen Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Kyrkofondens styrelse har anslagit erforderliga medel till de avgifter som Svenska kyrkan har att erlägga till BONUS. Avtalet bifogas (bilaga 4).

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

2. Kskr 1994:8 med KEo 1994:1 om Budget för kyrkomötet 1995

Kyrkomötet har som sin mening givit Centralstyrelsen tillkänna vad ekonomiutskottet anfört om den under senare år tillämpade ordningen att Centralstyrelsens kostnader tas upp i SFRVs budget. Denna ordning behöver inte frångås men kräver ändring i Centralstyrelsens instruktion.

Centralstyrelsen förelägger genom skrivelse (CsSkr 1997:5) 1997 års kyrkomöte förslag om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1989:9) med instruktion för Svenska kyrkans centralstyrelse på denna punkt.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

3. Kskr 1994:14 med 2KL 1994:4 om Svenska kyrkans ämbetssyn

Kyrkomötet har begärt att ett antal frågor rörande kyrkans ämbete blir föremål för analys. Dels gäller det kvinnors erfarenheter och bidrag i kyrkolivet, dels de döptas kallelse och uppdrag i relation till ämbetsbärarna.

Ärendet har förts till Svenska kyrkans teologiska kommitté, som behandlar frågorna inom ramen för studien Kvinnligt, manligt, mänskligt - människosyn och gudsuppfattning. Se vidare under avsnitt 3.4.3 ovan.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

1995 års kyrkomötes skrivelser

Kskr 1995:18 med 2KL 1995:6 om Villkoren för prästvigning

Kyrkomötet har beslutat att - med avslag på en motion om utfärdandet av en kyrklig kungörelse om villkoren för prästvigning - som sin mening ge Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört. Utskottet understryker att uttalandet vid kyrkomötet 1994 om villkoren för prästvigning innebär ett för Svenska kyrkan viktigt ställningstagande om hur Svenska kyrkans ordning gestaltar sig. För att ge kyrkomötets ställningstagande genomslag bör åtgärder övervägas från Centralstyrelsens sida, som ger samma effekter som en kyrklig kungörelse. Vidare bör ställningstagandet beaktas i kyrkoordningsarbetet.

Betänkandet överlämnades hösten 1995 till den dåvarande kyrkoordningskommittén. Ärendet har därmed förts in i det fortsatta arbetet med det regelverk som skall styra Svenska kyrkan efter ändrade relationer mellan kyrkan och staten. Betänkandet överlämnades också till sekretariatet för teologi och ekumenik för övervägande i samverkan med Utbildningsnämnden av vilka ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas för att ge ställningstagandet genomslag.

Ärendet diskuterades igenom med de båda pastoralinstitutens ledningar, och med detta som grund skedde en överläggning mellan sekretariatet och nämnden. Vidare togs kyrkomötets ställningstagande upp vid Utbildningsnämndens antagnings- och rekryteringskonferens i november 1996. Vid denna konferens deltog bland andra de som är ansvariga för antagnings- och lämplighetsprövningsprocessen i stiften. En samlad bedömning var att ärendet tills vidare inte föranleder ytterligare särskilda åtgärder men att en fortsatt bevakning behöver ske. Denna sker genom Utbildningsnämndens försorg.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

1996 års kyrkomötes skrivelser

1. Kskr 1996:2 med 2KL 1996:5 om Fortsatt arbete med innehållsbestämning av "evangelisk-lutherskt trossamfund"

Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen utarbetar och för kyrkomötet redovisar ett förslag till det fortsatta arbetet med tolkningen av kyrkans tro, bekännelse och lära i linje med vad utskottet anfört.

Utskottet anser att det just nu, när mycket utredningsarbete domineras av organisatoriska frågor, finns behov av en kraftsamling i arbetet med att i och för vår tid tolka kyrkans tro, bekännelse och lära. Vad som framkommit i utvärderingen av bekännelsearbetet 1983-93 skall särskilt uppmärksammas liksom det faktum att gudstjänstperspektivet är viktigt vid bestämningen av Svenska kyrkans identitet. Samverkan skall ske mellan kyrkans olika nivåer och med olika rörelser och traditioner.

Ärendet har överlämnats till sekretariatet för teologi och ekumenik för beredning i nära samverkan med Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka. Centralstyrelsen har också konstaterat att det pågående arbetet med en kyrkoordning för Svenska kyrkan innebär att innehållsbestämning av "evangelisk-lutherskt trossamfund" sker.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

2. Kskr 1996:3 med KF 1996:1 om Svenska kyrkan som öppen folkkyrka

Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen initierar samtal av den karaktär som församlingsutskottet tecknat i sitt betänkande. Uppdraget har givits med anledning av en motion om former som gör det möjligt för människor i olika inomkyrkliga väckelserörelser och bekännelsetrogna grupper att leva kvar och verka som medlemmar i Svenska kyrkan med bevarad identitet och särart.

Centralstyrelsen hade i december 1996 en första behandling av tänkbara former för en sådan dialog och konstaterade att biskoparna måste involveras i de fortsatta förberedelserna för det initiativ som kyrkomötet begärt. Dels rör saken lärofrågor, dels är de inomkyrkliga väckelserörelserna sinsemellan mycket olika och olika frågor kan vara aktuella i olika stift.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

3. Kskr 1996:5 med KO 1996:1 om Svenska kyrkans centralstyrelses verksamhetsberättelse för år 1995

Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen årligen redovisar utvecklingen av statsbidragen till Svenska kyrkan och övriga trossamfund och därvid beaktar vad organisationsutskottet anfört om statliga indragningar från kyrkan. Utskottet påpekar att Svenska kyrkan fått vidkännas ekonomiska indragningar. Det behövs en överskådlig bild av statsbidrag och indragningar och samtidigt en jämförelse med andra trossamfunds relationer med staten, statsbidrag och indragningar.

Centralstyrelsen redovisar i föreliggande verksamhetsberättelse, avsnitt 8.2, vad kyrkomötet begärt.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

4. Kskr 1996:6 med KEo 1996:1 om Budget för kyrkomötet 1997

Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen skall utforma skrivelsen med budget för kyrkomötet mer tillgängligt och stringent än vad som enligt utskottets mening tidigare varit fallet samt redovisa planerna för kyrkomötets lokalisering med två års framförhållning.

Vidare har kyrkomötet begärt att instruktionen för Centralstyrelsen anpassas till nu rådande ordning, där Centralstyrelsens ekonomi redovisas inom ramen för SFRV.

Centralstyrelsen tillmötesgår kyrkomötets önskemål i skrivelsen (CsSkr 1997:1) med budget för kyrkomötet 1998 samt skrivelsen (CsSkr 1997:5) med förslag till ändringar i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1989:9) med instruktion för Svenska kyrkans centralstyrelse.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

5. Kskr 1996:9 med 2KL 1996:1 om Vissa frågor rörande icke-territoriella församlingar

Kyrkomötets beslut angående prövningen av frågor om kyrkotillhörighet m.m. för dem som tillhör en icke-territoriell församling innebär att två av kyrkomötet beslutade kyrkliga kungörelser skall utfärdas. Detta har skett hösten 1996.

Skrivelsen är därmed avslutad.

6. Kskr 1996:10 med KEu 1996:1 om Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran

Kyrkomötet har godkänt Centralstyrelsens preliminära yttrande över Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran enligt vad som redovisats i CsSkr1996:5 samt uppdragit åt Centralstyrelsen att i det fortsatta arbetet med deklarationen inför och under Lutherska världsförbundets (LVF) generalförsamling 1997 ta slutlig ställning i överensstämmelse med Centralstyrelsens skrivelse.

Som framgår av CsSkr 1997:3 har LVF ändrat tidsplanen och medlemskyrkorna har nu tiden intill 1 maj 1998 på sig att avge sitt svar på det i mars 1997 utsända slutförslaget till Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran. Se vidare under avsnitt 7.2.2.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

7. Kskr 1996:11 med KG 1996:1 om Kyrkohandboken

Kyrkomötet har som sin mening givit Centralstyrelsen till känna vad gudstjänstutskottet anfört om utvärdering och översyn av kyrkohandboken.

Gudstjänstutskottet anser att en utvärdering skall göras av Den svenska kyrkohandboken I-II (1986-87) i samband med planerad översyn.

Ärendet har överlämnats till Församlingsnämnden för beaktande i arbetet med en översyn av kyrkohandboken. Som framgår av CsSkr 1997:3 ingår vad kyrkomötet begärt i de direktiv för en översyn och revision av de kyrkliga böckerna som Centralstyrelsen fastställt i mars 1997.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.

8. Kskr 1996:12 med KG 1996:2 om Trosbekännelserna och Herrens bön

Kyrkomötet har beslutat om en kyrklig kungörelse för att möjliggöra provanvändning i Svenska kyrkans gudstjänster intill den 30 juni 1997 av de ekumeniska nyöversättningarna av trosbekännelserna och Herrens bön. Kungörelsen har utfärdats.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad. (Angående remissbehandlingen m.m. av förslagen, se CsSkr 1997:3 med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1997.)

9. Kskr 1996:13 med KG 1996:3 om Församlingens gudstjänstliv

Kyrkomötet har beslutat att som sin mening ge Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört dels om en vitalisering av kyrkorådets aktivitet i fråga om dess medansvar för församlingens gudstjänstfirande, dels om information om samrådsförfarande mellan kyrkoråd och kyrkoherde rörande gudstjänstlivet och dels om åtgärder för att främja ett varierat gudstjänstliv.

Skrivelsen har överlämnats till Församlingsnämnden för handläggning inom ramen för dess instruktionsbundna uppgift att arbeta med frågor om gudstjänstlivets utveckling.

Skrivelsen är därmed slutbehandlad.