Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar uppdra till Kyrkostyrelsen att till Kyrkomötet återkomma med förslag till ändringar i kyrkoordningen, som gör det möjligt för barn mellan 12 och 18 år, att vid lämplig ålder självständigt fatta beslut om dop och kyrkotillhörighet.
Motivering
Hade inte verkligheten vittnat om något annat hade denna motion aldrig behövt skrivas …
En döpt konfirmand tillhör ett annat trossamfund. Men eftersom vårdnadshavarna inte tillåter sitt barn att tillhöra Svenska kyrkan, får det inte konfirmeras i Svenska kyrkan.
I sak är detta en korrekt tolkning av Kyrkoordningen. Barn under 18 år får inte självständigt besluta om kyrkotillhörighet och den som inte tillhör Svenska kyrkan får inte, med några undantag, konfirmeras i Svenska kyrkan.
Frågan torde ha varit aktuell eftersom de senaste riktlinjerna för konfirmandarbetet uppmärksammar denna punkt. I tidigare upplagor fanns en öppning för att, i undantagsfall, konfirmera någon som inte tillhör Svenska kyrkan. Samma öppning finns i ett biskopsbrev från 1992 (De kyrkliga handlingarna i mötet med invandrare). Genom de senast antagna riktlinjernas uttryckliga behandling av ämnet är praxis numera skärpt.
Kyrkoordningens regler kring barns in- och utträde i Svenska kyrkan säger sig bygga på Lagen om trossamfund, 4 §: ”Barn som har fyllt 12 år kan inte inträda eller utträda ur ett trossamfund utan eget samtycke”. – Kyrkoordningen har valt att tolka detta som ett slags ömsesidigt veto: vårdnadshavare och barn måste vara överens.
Är detta den enda möjliga tolkningen? Innebär ”samtycke” enighet mellan vårdnadshavare och barn eller innebär ”samtycke” barnets självständiga rätt i förhållande till trossamfundet?
Regeln om barnets samtycke har sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 14, vilken berör tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. I artikel 15 behandlas barns rätt till föreningsfrihet.
Genom sin kyrkoordning uttrycker Svenska kyrkan ett principiellt förhållningssätt till barnets mänskliga rättigheter: ett barn mellan 12 och 18 år har religionsfrihet enbart i samförstånd med sina föräldrar, inte självständigt. Vidare är det inte är möjligt att döpa en person mellan 12 och 18 år utan föräldrarnas medgivande, eftersom dopet medför medlemskap.
För att vidga perspektivet ger vi ett exempel från ett annat område inom de mänskliga rättigheterna:
– Får ett barn mellan 12 och 18 år bli medlem av ett politiskt parti eller dess ungdomsförbund, även om vårdnadshavarna motsätter sig detta?
Svaret på den frågan anger riktningen och synen på unga människors rätt till religionsfrihet.
Konflikt mellan barn och föräldrar kring religions- och föreningsfrihet inträffar förhoppningsvis sällan. Den principiella frågan, vilken rimligen ger avtryck i kyrkoordningen, är desto viktigare:
– Utövar barn mellan 12 och 18 och sin rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet självständigt eller enbart när det råder samförstånd mellan barn och vårdnadshavare?
Kalmar och Högby den 20 juli 2009
Ola Isacsson (POSK) och Dag Sandahl (FK)