Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att ta fram förslag till valsystem som möjliggör renodlade personval i de kyrkliga valen 2013.

Motivering

I betänkandet ”Demokratin är en successiv uppenbarelse” SKU 2005:2 kan man läsa:

Kyrkans nuvarande valsystem är – om man bortser från biskopsvalen – praktiskt taget en blåkopia av det valsystem som tillämpas vid de all­männa valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. (Sid. 98)

Utredarna frågar sig: ”Är det ett system som fungerar väl i kombination med övriga komponenter i kyrkoordningen?” Svar på frågan ges på sid. 118.

Ingen verkar idag vara särskilt lycklig över de politiska partiernas medverkan i det inomkyrkliga beslutsfattandet. För somliga är detta inslag i Svenska kyrkans beslutsstruktur en pervertering av vad en kyrka är tänkt att vara.

Partierna för in ett moment, och måhända en lojalitet, som uppfattas som artfrämmande. De som trots allt försvarar partiernas närvaro gör det utan större entusiasm. Partierna sägs kunna öka kyrkans kontaktyta och bidrar till kyrkans folkliga förankring. De finns med som ett slags försäkring mot att kyrkan utvecklas i elitistisk riktning. Men allra bäst vore om denna komponent inte alls behövdes.

Vi menar att det saknas grund för att påstå att partisystemet behövs i de kyrkliga valen. Det är endast Kyrkoordningens nuvarande utformning som gör det nödvändigt med partiernas aktiva medverkan i de kyrkliga valen.

I Kyrkoordningen används ordet ”nomineringsgrupp” istället för ordet ”parti”. Kyrkordningens benämning kommer från tanken att kyrkan inte ska vara partipolitiskt styrd. För att skapa en rågång mellan partipolitik och kyrkoledning behövs mer än att byta ut ett begrepp mot ett annat.

I betänkandet påpekas att partiernas medverkan i de kyrkliga valen öppnar för en ”artfrämmande” lojalitet hos dem som väljs till kyrkliga uppdrag. Ett valsystem som genom sin konstruktion bidrar till att ifrågasätta de förtroende­valdas lojalitet riskerar att skada tilltron till demokratin inom Svenska kyrkan. Av de förtroendevalda bör man kunna förvänta sig en odelad lojalitet gentemot den organisation man valts att företräda och tjäna. Eftersom de största och flesta nomineringsgrupperna i de kyrkliga valen idag är nära kopplade till allmän­politiska partier är det särskilt viktigt att just dessa nomineringsgrupper tar lojalitets­problemet på största allvar. Utan deras medverkan kan valsystemet inte ändras.

Hur är det med argumentet att ”partierna ökar kyrkans kontaktyta och bidrar till kyrkans folkliga förankring”? De politiska partierna har allt svårare att rekrytera och behålla sina medlemmar. Risken för elitism torde tvärtom vara extra stor med nuvarande valsystem. Genom de politiska partiernas kontroll missar kyrkan dels stora grupper bland de kyrkotillhöriga som inte vill eller kan identifiera sig med ett visst parti eller nomineringsgrupp. Dessutom förlorar vi även många som inte kan knyta sitt engagemang till en tillräckligt stor grupp för att skapa en hel lista att gå till val på. Med nuvarande system räcker det inte med att man är minst tio anmälare av en lista. En lista får inte innehålla för få namn eftersom det kan leda till att det vid ett framgångsrikt val kan innebära att listan får fler mandat än det finns kandidater på listan.

Genom flera motioner i Kyrkomötet har förslag lagts fram om andra valsystem som är mer baserade på personval än på grupp- eller partival. Till 2007 års kyrkomöte lades en motion (2007:84) som innehöll ett par konkreta förslag till valsystem där man endast behöver en valsedel. Motionen avslogs av två skäl. Dels eftersom man ansåg att det inte fanns tid och möjlighet att genomföra förändringarna fram till valet 2009 och dels för att väljaren med nuvarande system kan känna igen sig jämfört med de borgerliga valen.

Det första argumentet om tidsbrist är inte giltigt inför nästkommande val som inträffar 2013.

Det andra argumentet om vikten av likhet i förfarandet vid de borgerliga valen saknar skäl för sig i flera avseenden.

¨     Att 16-åringar får rösta i de kyrkliga valen innebär att det för förstagångsväljarna i de kyrkliga valen inte finns någon likartad personlig erfarenhet att relatera till.

¨     Att man i de kyrkliga valen får sätta tre kryss medan man i de borgerliga valen endast får sätta ett kryss är ju en mycket påtaglig skillnad som pekar på att kyrkan rör sig i en alltmer självständig riktning när det gäller utformningen av de kyrkliga valen.

¨     Dessutom väljer man i de kyrkliga valen till tre eller fyra organisatoriska nivåer samtidigt medan man i de borgerliga valen aldrig väljer till mer än tre organisatoriska enheter vid ett och samma tillfälle.
Att argumentet om valsystemens likhet saknar tyngd blir särskilt tydligt om man tänker på att bara ca 13–14 % av de röstberättigade bryr sig om att rösta. Draghjälpen från likheten i förfarandet kan därför bedömas som närmast försumbar.

Vi vill skapa folklig förankring för kyrkan och vill därför ha ett valsystem som öppnar för att inte bara grupper, utan även en enskild person med stöd av en handfull understödjare, kan ställa upp som kandidat till ett förtroendeuppdrag. En sådan folklig förankring är inte möjlig med dagens valsystem i kyrkan.

Personvalsinslagen ökas i och med valet 2009 men fortfarande är valet av parti det grundläggande precis som i de allmänna valen till kommuner och riksdag.

Systemet innebär att man i första hand måste välja nomineringsgrupp och först därefter väljer man personer. När man väl valt nomineringsgrupp hindras man från att sätta något av sina tre kryss för kandidater på andra listor. Med nuvarande system får vi inte fördela våra tre kryss fritt. Vi ser inte att det finns hållbara motiv för en sådan begränsning av friheten att utöva sin rösträtt.

I utredningen SKU 1998:4 prövades ett förslag om att göra den parti- och kandidat­förteckning som upprättas i varje valkrets/valdistrikt till valsedel. Utred­ningens slutsats blev att risken var att listorna skulle bli för långa. Invändning­en blir dock inte relevant i ett valsystem där samtliga kandidater kan antas stå på den sam­lade listan på grund av en seriös önskan om att bli valda. Inte för att, som tanken är med dagens partivalsedlar, hjälpa till att dra röster till topp­kandidaterna på listan.

Ett allvarligt problem med det nuvarande valsystemet är att informationen till de röstberättigade varierar dramatiskt i kvalitet och kvantitet mellan olika stadsdelar och församlingar. Informationen till väljarna är mycket viktig för att ge valet demokratisk legitimitet. Eftersom de politiska partierna/nomineringsgrup­perna har ett huvudansvar för informationen till väljarna fördelas mycket resurser till nomineringsgrupperna men inte tillräckligt mycket för att de var och en skall kunna nå alla röstberättigade med information om kandidaterna och deras program. Med nuvarande valsystem kan kyrkan inte säkra väljarnas tillgång till information. Genom ett nytt valsystem som bygger på personval bör valnämnder­na inom kyrkan ges ett samlat ansvar för att information når alla röstberättigade, inte bara om valets genomförande utan även om de kandidater som står till förfogande i valet.

Beslut har redan tagits om sänkning av spärrarna för personligt röstetal. Tanken bakom denna utveckling är att ge väljaren större möjlighet att påverka. Även möj­ligheten att sätta kryss för tre olika kandidater är ett uttryck för samma ambition att ge väljaren mer makt. Inför nästkommande val är det nu dags att gå vidare. Det är dags att öppna för möjligheten till ett renodlat personval i de kyrkliga valen.

I betänkandet ”Välja med förtroende” tas det från sid. 98 upp ett flertal exempel på hur man i olika evangeliskt lutherska kyrkor i Nordeuropa har organiserat de kyrkliga valen. I samtliga fall genomförs nomineringsprocessen enligt en särskild tidplan och kandidatlistor skall stödjas av minst fem personer som gör anmälan. I flertalet lutherska kyrkor i Norden/Tyskland räcker det att en kandidatlista som anmäls av en grupp endast innehåller ett namn. Kandidat­listorna ges oftast ett nummer utifrån den ordning i vilken de lämnas in så som framgår av motion 2007:48. I något fall har man rätt att välja mellan att lägga sin röst på en enskild kandidat eller på en viss kandidatlista. Hur möjligheten till ett renodlat personval skall utformas inom Svenska kyrkan ser vi fram mot att få samtala om när vi har ett eller flera konkreta förslag från Kyrkostyrelsen att ta ställning till.

Följande krav anser vi att Svenska kyrkan bör ha på ett nytt valsystem:

¨     Utformningen skall ha sin utgångspunkt i kyrkans särart, inte i likheten med statsmakten.

¨     Utformningen skall skapa ett otvetydigt oberoende gentemot de politiska partierna.

¨     En enskild person skall kunna kandidera i de kyrkliga valen utan att det riskerar att leda till ”tomma stolar” på grund av ett stort stöd i valet.

¨     Kyrkans valsystem skall bidra till att ge en hög demokratisk legitimitet.

¨     Möjligheten att sätta tre kryss skall bibehållas eller utvidgas för att även ge minoriteter möjlighet till inflytande i kyrkans beslutande församlingar.

¨     Tidplan skall syfta till genomförande i valet 2013.

¨     Valsystemet skall vara billigare att genomföra än det nuvarande systemet.

¨     Möjligheterna att utnyttja datorstöd i samband med utformning och genomförande av ett nytt kyrkligt valsystem skall tas till vara.

Vi vill med denna motion inte hindra eller motverka partibildning i samband med de kyrkliga valen. Men vi finner inte skäl att acceptera en ordning som gör de politiska partierna till en förutsättning och villkor för kyrkans demokratiska upp­byggnad.

Träslövsläge 2 juni 2009