|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets betänkande 2008:18
|
|
|
|
Kyrkans tvåtusenårsjubileum 2033 – 25 års förberedelsetid
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2008:90 om kyrkans tvåtusenårsjubileum 2033. I motionen föreslås bland annat att Kyrkomötet ska uppdra åt Kyrkostyrelsen att efter samråd med Biskopsmötet tillsätta en bred arbetsgrupp för att planera, organisera och initiera arbetet med att förbereda firandet av 2033 i Svenska kyrkan och i den världsvida kyrkan.
Utskottet anser att kyrkans tvåtusenårsjubileum självklart ska uppmärksammas och högtidlighållas, men tycker att det är väl tidigt att redan nu påbörja planeringen av något som ska ske först om 25 år. Utskottet anser att i planeringen bör målsättning för jubileet noga utarbetas.
Utskottet föreslår att motionen avslås.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionens förslag 3
Motion 2008:90 av Fredrik Sidenvall, Kyrkans tvåtusenårsjubileum – 25 års förberedelsetid 3
Yttrande från andra utskott 3
Bakgrund 3
Kommande jubileer 4
Jubelår tradition sedan 1300-talet 4
År 30 eller 33? 4
Kontinuerligt firande 4
Utskottets överväganden 5
Kyrkans tvåtusenårsjubileum 2033 5
Bilaga 1, Ekumenikutskottets yttrande 2008:4y 6
Särskilt yttrande 7
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:90.
Motionens förslag
Motion 2008:90 av Fredrik Sidenvall, Kyrkans tvåtusenårsjubileum – 25 års förberedelsetid
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att efter samråd med Biskopsmötet tillsätta en bred arbetsgrupp för att planera, organisera och initiera arbetet med att förbereda firandet av 2033 i Svenska kyrkan och i den världsvida kyrkan.
2. Kyrkomötet beslutar att arbetet med att förbereda firandet 2033 skrivs in i mål och rambudget 2009.
3. Kyrkomötet beslutar att den arbetsgrupp som tillsätts får i uppdrag att arbeta fram en långsiktig tids-, budget- och projektplan för att med Guds hjälp nå följande mål:
a. att till Guds ära och till människornas frälsning i ett gemensamt projekt för hela Svenska kyrkan återupptäcka glädjens fasta grund i korsets, uppståndelsens och Andeutgjutelsens evangelium,
b. att till uppbyggelse för hela Kristi kyrka arbeta med en ödmjuk attityd till den Heliga Skrift och vad kyrkan upptäckt och tagit emot genom seklerna genom den,
c. att arbeta med vilja till enhet på sanningens grund med hela den världsvida kristenheten,
d. att allvarligt och förutsättningslöst fråga oss vilka sanningar vi upptäckt och ordningar vi har som motiverar oss som fristående samfund,
e. att under tiden fram till den 2033 intensifiera de ekumeniska samtalen med andra evangelisk-lutherska samfund i sökande efter konsensus och förnyat vittnesbörd, med den romersk-katolska kyrkan och biskopen av Rom och med de samfund som av olika skäl söndrat sig från vår kyrka under historiens lopp, i sökande efter den enhet som Herren bad om,
f. att präster och biskopar besinnar Kristi instiftelse av evangelieförkunnelsens och sakramentsförvaltningens ämbete i botens anda för att så med hela församlingen med glädje kunna fira det apostoliska ämbetets 2000-årsjubileum,
g. att vi besinnar och formulerar oss om vad det innebär att vara trogen mot Herren som kallar oss att vara Kyrka och mot människor som Jesus dött och uppstått för och som han vill ska bli frälsta.
Yttrande från andra utskott
Ekumenikutskottet har yttrat sig över motion 2008:90, Eu 2008:4y, bilaga 1.
Bakgrund
Jubileer firas i kyrkor världen över av olika anledningar och med olika bred uppslutning. Som ett exempel på ett stort jubileum de senaste åren kan nämnas Svenska kyrkans firande 1993 av 400-årsminnet av Uppsala möte 1593, vid vilket Svenska kyrkans lutherska reformation bekräftades. Förberedelserna och genomförandet av jubileet och de aktiviteter som hörde samman med det fokuserade inte i första på ett historiskt tillbakablickande eller konfessionell isolering, utan på en fördjupad förståelse av Svenska kyrkans identitet i nutiden och som en del av den världsvida kyrkan. Höjdpunkten i firandet var den högtid i Uppsala vid vilken Vatikanen representerades av kardinal Edward Cassidy och den Ekumeniske patriarken Bartholomaios av Konstantinopel predikade.
Kommande jubileer
Av kommande jubileer kan nämnas att förberedelser redan har påbörjats, framför allt i Tyskland, inför firandet 2017 av 500-årsminnet av Martin Luthers offentliggörande av de 95 teserna, vilket kan sägas vara starten på den lutherska reformationen. Lutherska världsförbundet driver att firandet ska få en tydlig ekumenisk profil och inte i första hand få exkluderande eller åtskiljande effekter.
Jubelår tradition sedan 1300-talet
Åtminstone sedan år 1300 firar Katolska kyrkan jubelår regelbundet. Jubelåret har biblisk bakgrund i Gamla testamentets bud om ett firande vart 50:e år, vilket innebar en befrielse och nystart, skulder efterskänktes, slavar släpptes fria och land lämnades tillbaka till dess ursprungliga ägare.
Ordet jubileum kommer av det hebreiska namnet på jubelåret yobel. Den centrala innebörden av det jubelår som firas inom den västliga kristenheten sedan medeltiden är rannsakan, syndernas förlåtelse och glädje över Guds frälsning. Firandet inkluderar pilgrimsfärder framför allt till Rom.
Johannes Paulus II utlyste under 1994 firandet av år 2000 som ett ”Stort jubileum” och de tre årens förberedelser fokuserades tematiskt på Treenigheten, med ett år vardera för studium och meditation över Jesus, Helig Ande och Gud Fadern. Andra kyrkor bjöds in att fira detta jubelår tillsammans med Katolska kyrkan.
Jubelåret firas numera enligt två cykler. Dels firas sedan år 1400, med något undantag, vart 25:e år som ett jubelår till minne av Jesu födelse. Två gånger, 1933 och 1983, har jubelår firats till minne av Jesu död och uppståndelse. Några förberedelser inför ett firande 2033 äger, så vitt det varit möjligt att undersöka, för närvarande inte rum i Katolska kyrkan, andra kyrkor eller ekumeniska organisationer.
År 30 eller 33?
Utifrån evangeliernas berättelser om Jesu död och uppståndelse och andra källors redogörelser för hans korsfästelse har man försökt fastställa vilket år dessa händelser ägde rum. Det finns dock ingen konsensus bland exegetiska forskare om vilket år det kan vara. De alternativ som oftast får stöd som rimliga antaganden är år 30 och 33, men även andra årtal kan vara möjliga.
Säker kunskap om årtalet för Jesu födelse är ännu svårare att nå eftersom inga oberoende källor utanför evangelierna berättar om detta och evangeliernas uppgifter om dateringen är motsägelsefulla.
Kontinuerligt firande
Kyrkan firar kontinuerligt genom sitt kyrkoår och dess olika högtider Jesu Kristi födelse, liv, död och uppståndelse. Kyrkans liv i sin helhet grundas på påskhändelserna. Sedan den första kyrkan tid utmärks den kristna gemenskapen av att den firar söndagen som Herrens uppståndelses dag. Söndag efter söndag samlas de döpta och troende för att lyssna till Guds Ord, bära fram sina liv till Gud i bekännelse och bön, ta emot den uppståndne i nattvardens sakrament och sändas till tjänst i världen till Guds ära och skapelsens väl.
Utskottets överväganden
Kyrkans tvåtusenårsjubileum 2033
Utskottet anser att intentionen i motionen är god. Det är självklart att kyrkans tvåtusenårsjubileum ska uppmärksammas, och att firandet ska planeras noga. I samband med planeringen bör målsättningen för jubileet noga utarbetas.
Ett planeringsarbete bör alltid påbörjas i god tid. Dock tycker utskottet att det är väl tidigt att redan nu påbörja planeringen av något som ska ske först om 25 år. Utskottets ledamöter är tveksamma till att det går att bibehålla entusiasm för ett jubileum under en så lång period, och ser hellre att planeringen påbörjas om ett antal år. Denna uppfattning ger också Ekumenikutskottet uttryck för i sitt yttrande. Därför anser Kyrkolivsutskottet att det bör dröja många år ännu innan förberedelserna för firandet syns i rambudgetskrivelsen för den nationella nivån, och föreslår avslag på motionen.
Uppsala den 26 september 2008
På Ekumenikutskottets vägnar
Vanja Björsson, ordförande
Camilla Sundén, sekreterare
Beslutande: Vanja Björsson, ordförande, Paul Trossö, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hakon Långström, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Elisabeth Nilsson, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Helén Lindbäck, Kerstin Zetterberg, Terence Hongslo.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Mary Österström, Bo Lennart Anbäcken, Lizen Anterud, Inger Björkroth, Cecilia Brinck, Ann-Sofie Persson, Sofia Särdquist, Catarina Fondén, Mona-Greta Norling Berglund, Ingemar Åhs, Markus Holmberg.
Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekumenikutskottets yttrande
2008:4y
|
|
|
|
Kyrkans tvåtusenårsjubileum 2033
|
|
|
Till Kyrkolivsutskottet
Ekumenikutskottets yttrande över motion 2008:90
Som en del av Kristi kyrka firar Svenska kyrkan kontinuerligt trons centrala händelse: Jesu Kristi död och uppståndelse. Varje söndag firas som Herrens uppståndelses dag. I våra liv som döpta till gemenskap med den uppståndne får vi ständigt del av den frälsning som gavs en gång för alla.
Utskottet instämmer i motionens grundläggande intention. Vår kyrkas liv och arbetet för Kyrkans enhet gynnas av en koncentration på det centrala i kristen tro: Jesu Kristi död och uppståndelse. I ljuset av detta bör Svenska kyrkan, liksom andra kyrkor, ödmjukt ställa sig frågan vad det är i hennes tro och liv som hindrar oss att uttrycka den enhet som finns i Kristus.
Utskottet vill understryka innebörden av motionens punkt 3.e.: att Svenska kyrkan bör intensifiera sina ekumeniska samtal med såväl andra lutherska kyrkor, Katolska kyrkan som med kyrkor med rötter i Svenska kyrkan, i ett gemensamt sökande efter Kyrkans enhet.
Även om förberedelser i viss mån redan pågår inom andra kyrkor och sammanhang inför ett firande av 2033 anser utskottet att det är för tidigt att nu börja ett förberedelsearbete i Svenska kyrkan av det slag som motionen föreslår.
Uppsala den 24 september 2008
På Ekumenikutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson, ordförande
Christofer Lundgren, sekreterare
Beslutande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Inger Olander, Bengt-Åke Gustafsson, Inger Svensson, Lars Stjernkvist, Solveig Thorkilsson, Anna Lena Wik-Thorsell, Mikael Härdig, Inga Alm, Erik A Egervärn, Birgitta Wrede, Angela Boëthius, Lennart Sacrédeus, Margareta Nybelius, Anki Erdmann.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Agneta Brendt, Erik Jonsson, Lena Schachinger, Anton Härder, Christina Andersson, Astor Karlsson, Kerstin Jönsson, Lars-Gunnar Frisk, Johan Sobelius, Britt Beijer, Britta Olinder, Fredrik Sidenvall.
Biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.
Särskilt yttrande
av Fredrik Sidenvall
Motionens avsikt är att med anledning av de frälsningshistoriska händelserna som Kyrkan traditionellt hänför till år 33 och det därav följande jubileet 2033, ge inspiration till gemensamma processer, studier och samtal på Svenska kyrkans samtliga nivåer för att evangeliets glädje och befrielse skall förnyas ibland oss liksom frimodigheten i vårt vittnesbörd samt främja att Kristi kyrkas enhet tydligt gestaltas inom vår kyrka och med kristenheten i stort.
De 25 åren, rätt förvaltade, ger oss möjlighet till ett djuplodande arbete, till genomgripande förnyelse i Andens ljus och kraft och till ett stort och starkt firande av jubileumsåret med förblivande effekt och välsignelse.   
|
