|
|
|
Kyrkomötet
Budgetutskottets betänkande 2008:1
|
|
|
Rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2009–2011
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas skrivelsen KsSkr 2008:1 Rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2009–2011. Här behandlas också motionerna 2008:14 Grönt bokslut för Svenska kyrkan, 2008:15 Klimatkompensation vid alla flygresor samt 2008:63 Allmän utjämningsavgift.
Utskottet har haft tillfälle att ställa frågor till företrädare för Kyrkostyrelsen och till revisorerna.
Utskottet föreslår att Kyrkomötet beslutar enligt Kyrkostyrelsens förslag i skrivelsen med vissa klarlägganden. Vidare föreslås Kyrkomötet bifalla motionerna 2008:14 och 15 men avslå motion 2008:63. Beslutet att avslå motion 2008:63 åtföljs av en reservation och en särskild mening.
Skrivelsen innehåller inte förslag till mål för verksamheten och utskottet har därför klargjort vad man avser med förslaget till beslut om inriktningen för verksamheten. Utskottets förslag till beslut innebär bland annat att ett tillfälligt församlingsbidrag betalas ut 2009 och 2010, men troligen inte 2011. Utskottet utvecklar hur man ser på användningen av dessa ökade resurser i församlingsverksamheten. Vidare ökar den nationella finansieringen av den internationella verksamheten och utlandskyrkan tillförs mer resurser. En reglering införs kring det kapital som förvaltas på den nationella nivån. Regleringen anger målnivå och beskriver hur Kyrkostyrelsen ska agera när det förvaltade kapitalet överskrider den nivå som angetts som mål för förvaltningen.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Skrivelsens förslag 4
Kyrkostyrelsens skrivelse 2008:1 Rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2009–2011 4
Motionernas förslag 4
Motion 2008:14 av Carl Korch, Grönt bokslut för Svenska kyrkan 4
Motion 2008:15 av Carl Korch, Klimatkompensation vid alla flygresor 4
Motion 2008:63 av Mats Hagelin och Bertil Persson, Allmän utjämningsavgift 5
Yttranden från andra utskott 5
Bakgrund 5
Kyrkostyrelsens översyn av styrsystem och förslag till mål 5
Ökad nationell finansiering till internationell verksamhet och utlandsverksamhet men lägre totala kostnader 5
Nytt beslut om nivån på den nationella nivåns eget kapital skapar utrymme för tillfälliga församlingsbidrag 6
Minskat antal valsedlar men annars oförändrad hantering vid valet 6
Åtgärder för att kartlägga, redovisa och kompensera verksamhetens miljökonsekvenser 6
Årliga beslut om allmän utjämningsavgift har diskuterats tidigare 7
Andra utskott välkomnar Kyrkostyrelsens intentioner 7
Utskottets överväganden 8
Arbetet med att formulera mål och strategier ska ges tillräcklig tid 8
Kostnadsram och planeringsramar kan fastställas trots stora osäkerheter 8
Utjämningssystemet måste kunna anpassas till konjunkturen 9
Den internationella verksamhetens ekonomi både stärks och försvagas 9
Tydliga regler för egna kapitalet är välkomna 10
Den lokala nivån tillförs resurser 2009 och 2010 11
Valsedelshanteringen bör ske som tidigare 12
Viktigt med minskad och redovisad miljöbelastning 12
Årlig prövning av utjämningsavgift skapar osäkerhet 13
Reservation 14
Särskild mening 14
Bilaga 1, Ekonomi- och egendomsutskottets yttrande 2008:2y 15
Bilaga 2, Ekumenikutskottets yttrande 2008:1y 16
Bilaga 3, Kyrkolivsutskottets yttrande 2008:1y 17
Bilaga 4, Kyrkorättsutskottets yttrande 2008:10y 19
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att fastställa inriktning för verksamheten på nationell nivå för åren 2009–2011.
2. Kyrkomötet beslutar att fastställa ramen för de nationella kostnaderna – kostnadsramen – år 2009 till 2 494 miljoner kronor.
3. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsramar för 2010 till 2 412 miljoner kronor.
4. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsramar för 2011 till 2 473 miljoner kronor.
5. Kyrkomötet beslutar att bemyndiga Kyrkostyrelsen att inom kostnadsramen göra nödvändiga omdisponeringar.
6. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för utjämningssystemet under år 2009 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter.
7. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för den internationella avdelningens verksamhet under år 2009 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter.
8. Kyrkomötet beslutar att
a) målnivån för den nationella nivåns eget kapital ska vara 4 miljarder kronor att tillämpas från 2008 års bokslut,
b) målnivån indexuppräknas årligen med hänsyn till konsumentprisindex,
c) om faktiskt utfall enligt årsbokslut överstiger 125 procent av målnivån ska Kyrkostyrelsen lämna förslag till Kyrkomötet om hur överstigande kapital ska hanteras
d) förslaget lämnas för de två närmaste åren med en indikation för det tredje året.
9. Kyrkomötet beslutar att till församlingar med egen ekonomi och till samfälligheter år 2009 utbetala 200 miljoner kronor att användas för strategiska insatser inom församlingarna. Beloppet fördelas i proportion till antal tillhöriga per den 1 januari 2008.
10. Kyrkomötet beslutar att till församlingar med egen ekonomi och till samfälligheter år 2010 utbetala 200 miljoner kronor att användas för strategiska insatser inom församlingarna. Beloppet fördelas i proportion till antal tillhöriga per den 1 januari 2009.
11. Kyrkomötet beslutar att bidrag till tryckning av valsedlar vid 2009 års val till Kyrkomötet ska utgå till de nomineringsgrupper som är företrädda i Kyrkomötet under innevarande mandatperiod eller som genom valet blir företrädda i Kyrkomötet. Bidraget ska motsvara kostnaden för tryckning av 1,5 valsedlar per röstberättigad i respektive valkrets. Transport av valsedlar sker till högst tre adresser per nomineringsgrupp och valkrets.
12. Kyrkomötet beslutar med bifall till motion 2008:14 att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda om grönt bokslut kan införas i Svenska kyrkans årsredovisning på den nationella nivån.
13. Kyrkomötet beslutar med bifall till motion 2008:15 att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda konsekvenserna av att införa klimatkompensation vid alla flygresor för den nationella nivåns räkning, inklusive kyrkomötesledamöternas, samt återkomma med förslag på lösningar till Kyrkomötet.
14. Kyrkomötet avslår motion 2008:63
Skrivelsens förslag
Kyrkostyrelsens skrivelse 2008:1 Rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2009–2011
1. Kyrkomötet beslutar att fastställa inriktning för verksamheten på nationell nivå för åren 2009–2011.
2. Kyrkomötet beslutar att fastställa ramen för de nationella kostnaderna år 2009 till 2 494 miljoner kronor.
3. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsramar för 2010 till 2 412 miljoner kronor.
4. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsramar för 2011 till 2 473 miljoner kronor.
5. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för utjämningssystemet under år 2009 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter.
6. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för den internationella avdelningens verksamhet under år 2009 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter.
7. Kyrkomötet beslutar att bemyndiga Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra nödvändiga omdisponeringar.
8. Kyrkomötet beslutar att
a) målnivån för den nationella nivåns eget kapital ska vara 4 miljarder kronor,
b) målet indexuppräknas årligen med hänsyn till konsumentprisindex,
c) om faktiskt utfall enligt årsbokslut överstiger 125 procent av målkapitalet ska Kyrkostyrelsen lämna förslag till Kyrkomötet om hur överstigande kapital ska hanteras,
d) förslaget lämnas för de två närmaste åren med en indikation för det tredje året.
9. Kyrkomötet beslutar att till församlingar med egen ekonomi och till samfälligheter år 2009 utbetala 200 miljoner kronor att användas för strategiska insatser inom församlingarna. Beloppet fördelas i proportion till antal tillhöriga.
10 Kyrkomötet beslutar att till församlingar med egen ekonomi och till samfälligheter år 2010 utbetala 200 miljoner kronor att användas för strategiska insatser inom församlingarna. Beloppet fördelas i proportion till antal tillhöriga.
11. Kyrkomötet beslutar att bidrag till tryckning av valsedlar vid 2009 års val till Kyrkomötet ska utgå till de nomineringsgrupper som är företrädda i Kyrkomötet under innevarande mandatperiod eller som genom valet blir företrädda i Kyrkomötet. Bidraget ska motsvara kostnaden för tryckning av 1,5 valsedlar per röstberättigad i respektive valkrets. Transport av valsedlar sker till högst tre adresser per nomineringsgrupp och valkrets.
Motionernas förslag
Motion 2008:14 av Carl Korch, Grönt bokslut för Svenska kyrkan
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda om grönt bokslut kan införas i Svenska kyrkans årsredovisning på den nationella nivån.
Motion 2008:15 av Carl Korch, Klimatkompensation vid alla flygresor
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda konsekvenserna av att införa klimatkompensation vid alla flygresor för den nationella nivåns räkning, inklusive kyrkomötesledamöternas, samt återkomma med förslag på lösningar till Kyrkomötet.
Motion 2008:63 av Mats Hagelin och Bertil Persson, Allmän utjämningsavgift
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till nästa års kyrkomöte föreslå en ändring av 44 kap. 3 § i kyrkoordningen så att nivån på den allmänna utjämningsavgiften fastställs av Kyrkomötet årligen vid behandlingen av mål- och rambudgetskrivelsen.
Yttranden från andra utskott
Samtliga utskott har inbjudits att yttra sig över skrivelsen. Yttranden har inkommit från Ekonomi- och Egendomsutskottet (bilaga 1), Ekumenikutskottet (bilaga 2), Kyrkolivsutskottet (bilaga 3) och Kyrkorättsutskottet (bilaga 4). Övriga utskott har avstått från att yttra sig.
Bakgrund
Kyrkostyrelsens översyn av styrsystem och förslag till mål
Den del av skrivelsen som ägnas åt beskrivning av verksamheten, verksamhetens förutsättningar och styrelsens förslag på inriktning är kortare i årets skrivelse jämfört med tidigare år. Det föreslås inte heller några mål i årets förslag till kyrkomötesbeslut. Detta beror på att Kyrkostyrelsen ser över styrsystemet för den nationella nivån och konstaterar att det inte varit möjligt att slutföra den påbörjade översyn i tid för årets skrivelse. När denna översyn aviserades förra året välkomnade Budgetutskottet detta och uttryckte sin förväntan att översynen skulle leda till tydligare mål och en förbättrad redovisning och dialog mellan kyrkostyrelse och kyrkomöte kring resultatet av den verksamhet som bedrivs.
Ökad nationell finansiering till internationell verksamhet och utlandsverksamhet men lägre totala kostnader
I budgeten föreslås en ökning av det belopp som går till internationell verksamhet i form av nationell finansiering, vilket innebär att den nationella nivån på ett konkret sätt tar ett större ansvar för det gemensamma internationella arbetet. Ökningen ligger i linje med de förväntningar Budgetutskottet uttryckte i 2007 års betänkande (B 2007:1) att en större del kyrkoavgiftsmedel bör användas för att bekosta administrationen av den internationella verksamheten.
Förhoppningen är också att förbättra utfallet av insamlingsarbete på några års sikt, men nivån på nationell finansiering av internationell verksamhet är oberoende av detta och förutses vara långsiktig. Utöver att föreslå en ny nivå på nationell finansiering för denna verksamhet verkställer Kyrkostyrelsen Kyrkomötets beslut om ett substantiellt stöd till husbyggnadsprojektet på Olivberget i Jerusalem genom att inrymma projektstöd med 20 miljoner kronor i 2009 års budget och 10 miljoner kronor i 2010 års budget.
Även för utlandskyrkan föreslås den nationella finansieringen öka väsentligt under hela perioden. Detta förklaras med att kostnadsnivån höjts samtidigt som insamlingsresultatet bedöms vara oförändrat och möjligheterna att finansiera verksamheten genom bidrag från Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet minskar. När Budgetutskottet 2007 diskuterade den höjda kostnaden för verksamheten i utlandet konstaterade man att det var möjligt att höja kostnaderna under en period där nödvändiga investeringar gjordes, men utskottet utgick från att den höjning som återspeglades i 2007 års rambudgetbeslut var en tillfällig kostnadsökning som på sikt leder till lägre driftskostnader.
Totalt minskar kostnaderna jämfört med förra årets budgetbeslut. Detta förklaras av att utjämningskostnaderna blir lägre än förväntat. Eftersom särskilda utjämningsavgifter och utjämningsbidrag förändras parallellt medför dessa minskade kostnader ingen egentlig resultatförändring. Att budgeten presenterar ett väsentligt lägre resultat än förra årets beslut förklaras huvudsakligen av ett tillfälligt församlingsbidrag på 200 miljoner kronor tillsammans med de ökade kostnader som presenteras ovan.
Nytt beslut om nivån på den nationella nivåns eget kapital skapar utrymme för tillfälliga församlingsbidrag
I skrivelsen presenteras ett förslag på förändringar av regelverket för den nationella nivåns egna kapital i enlighet med vad Budgetutskottet efterlyste i 2007 års behandling av rambudgeten. Förslaget innebär en något höjd målnivå jämfört med dagens regelverk. Samtidigt innebär förslaget att Kyrkostyrelsen måste agera i en situation där det egna kapitalet överstiger målnivån med mer än 25 procent. Eftersom detta är fallet för närvarande föreslår Kyrkostyrelsen att det egna kapitalet minskas med 400 miljoner kronor under åren 2009 och 2010 genom tillfälliga församlingsbidrag på 200 miljoner kronor årligen, att betala till församlingar med egen ekonomi och samfälligheter. Det här förslaget innebär i huvudsak samma hantering som 2007 års beslut.
I Kyrkostyrelsens analys av behovet av eget kapital gör man bedömningen att kyrkan i sin helhet har behov av snabbt realiserbara tillgångar för olika former av nödsituationer. Ett sådant lätt realiserbart kapital behöver vara väsentligt större för kyrkan i stort än vad som motiveras av de direkta risker som finns i den nationella nivåns verksamhet. Kyrkostyrelsen har här en något annan ambition än vad som uttrycktes av Budgetutskottet 2007, där utskottet underströk att enheter på varje nivå i kyrkan var för sig bör ha tillräckliga resurser för att fullgöra sin uppgift. Detta ansåg utskottet skulle säkerställas genom den tillsyn som stiften utövar.
Minskat antal valsedlar men annars oförändrad hantering vid valet
Kyrkostyrelsen föreslår en hantering av valsedlarna till 2009 års kyrkomötesval som är oförändrad jämfört med 2005 års hantering, dock med den förändringen att bidraget högst motsvarar 1,5 gånger antalet röstberättigade i respektive valkrets. Kyrkomötet behandlade 2007 en motion som föreslog en förändring så att valsedlarna i kyrkovalet skickas direkt till valnämnderna. Organisationsutskottet föreslog avslag på detta då de ekonomiska och praktiska nackdelarna bedömdes vara större än de fördelar man kunde vinna på det. Kyrkomötet avslog motionen.
Åtgärder för att kartlägga, redovisa och kompensera verksamhetens miljökonsekvenser
I två motioner av Carl Korch föreslås utredningar om dels en miljöredovisning av verksamheten på den nationella nivån (grönt bokslut), dels klimatkompensation för flygresor inom verksamheten.
Under 2008 genomför kyrkokansliet på Kyrkostyrelsens uppdrag en analys av den nationella nivåns klimatpåverkan. Avsikten är att identifiera de mest betydande utsläppskällorna av växthusgaser och att föreslå åtgärder för att minska utsläppen eller åstadkomma minskade utsläpp i motsvarande grad i annan verksamhet. Resultatet av denna analys kommer att kunna utgöra utgångspunkten för en miljöredovisning i framtiden. När det gäller den nationella nivåns flygresor redovisas dessa av den resebyrå som anlitas och ett uppdrag har getts till kansliet att tillsammans med våra partner identifiera åtgärder som kan minska utsläpp av växthusgaser minst lika mycket som de utsläpp som den nationella nivåns resande medför. Kostnaderna för att kompensera flygresornas koldioxidutsläpp kan för den nationella nivåns verksamhet beräknas till cirka 500 000 kronor årligen, om man i stället för att själv säkerställa rimliga åtgärder för att minska utsläpp eller dess konsekvenser väljer tekniken att köpa utsläppsrätter.
Analyser av verksamhetens klimatpåverkan görs av många organisationer i dag. Det har då konstaterats att en genomgång och analys är värdefull för att den ger ny kunskap om faktiska förhållanden. Till exempel visade Christian Aids genomgång av sin verksamhet att klimatpåverkan av organisationens pappersförbrukning var högre än klimatpåverkan av de flygresor som gjordes.
Årliga beslut om allmän utjämningsavgift har diskuterats tidigare
I sin motion föreslår Mats Hagelin och Bertil Persson att Kyrkomötet årligen ska ta ställning till nivån på den allmänna utjämningsavgiften. I betänkande B 2006:1 välkomnade Budgetutskottet en sådan förändring, eftersom det skulle leda till en fördjupad diskussion om kyrkans ekonomi nationellt och lokalt mer regelbundet och därmed leda till ökad allmän medvetenhet om de ekonomiska realiteterna i kyrkans olika delar.
Kyrkomötet beslutade efter debatt avslå förslaget 2006. De invändningar som framfördes mot en sådan ordning handlade framför allt om de praktiska svårigheter som det skulle medföra att beslutet om allmän utjämningsavgift meddelades efter att den tidpunkt passerats då stift och församlingar måste ha fastställt sin budget.
Andra utskott välkomnar Kyrkostyrelsens intentioner
Ekonomi- och Egendomsutskottet konstaterar att en eventuell beskattning av prästlönetillgångarna skulle medföra en ökning av den nationella nivåns kostnader som en följd av utjämningssystemets regler och understryker samtidigt att församlingarna inte med automatik kompenseras vid en beskattning. Ekonomi- och Egendomsutskottet ansluter sig till Kyrkostyrelsens uppfattning om syfte och önskvärd målnivå för det egna kapitalet på den nationella nivån.
Ekumenikutskottet välkomnar den ökning av nationell finansiering till internationell verksamhet som föreslås i budgeten. Samtidigt betonar man vikten av att kostnader för administration som bärs av insamlade medel bör hållas låga och vara väl motiverade.
Kyrkolivsutskottet välkomnar den föreslagna satsningen på ungdomsarbetet. Kyrkolivsutskottet efterlyser en kontinuerlig reflektion över de tre organisatoriska nivåernas roller när det gäller att säkerställa ekonomiskt stöd för församlingarnas utvecklingsarbete. Vidare uttrycker Kyrkolivsutskottet uppskattning över arbetet för att hålla samman engagemanget för kyrkans internationella arbete och oro över att intäkter i form av kollekter och gåvor minskar. Kyrkolivsutskottet betonar att ett intranät kommer att bli ett viktigt verktyg för att göra information tillgänglig och effektiv. Slutligen efterlyser Kyrkolivsutskottet ett mångfaldsperspektiv i rambudgeten och framför att det behövs en förstärkning av arbetet med flyktingmottagande och integration.
Kyrkorättsutskottet konstaterar att vissa förslag i rambudgetskrivelsen förutsätter kyrkoordningsändringar som föreslås i skrivelsen 2008:4. Vidare efterlyser man en uppgift om vid vilket datum antalet kyrkotillhöriga fastslås.
Utskottets överväganden
Arbetet med att formulera mål och strategier ska ges tillräcklig tid
Utskottets förslag:
Kyrkomötet beslutar att fastställa inriktning för verksamheten på nationell nivå för åren 2009–2011.
Kyrkostyrelsen ser för närvarande över hur den nationella nivån styrs. Översynen av styrsystemet kan leda till att nuvarande modell för målstyrning ersätts av en annan begreppsapparat och Kyrkostyrelsen har därför avstått från att formulera nya förslag till mål i årets skrivelse. En del i det nya styrsystemet kommer att vara mätbara och konkreta indikatorer på resultat och verksamhetsutveckling.
Budgetutskottet anser att det är rimligt att detta arbete tillåts pågå även under 2008 men förutsätter att slutresultatet presenteras för 2009 års kyrkomöte och att det då också finns en transparent och förutsebar styrning av verksamheten där Kyrkomötets möjligheter till styrning, kontroll och uppföljning är väsentligt förbättrade.
I årets skrivelse redovisar Kyrkostyrelsen fem strategier för viktiga delar av verksamheten, strategier som syftar till att verksamheten utvecklas i önskad riktning. Budgetutskottet välkomnar dessa strategier och anser att de speglar en önskvärd inriktning på verksamheten. Samtidigt saknas det redovisning av strategier på centrala områden. Ett sådant centralt område är hur den nationella nivån bör arbeta för att säkerställa kyrkans kompetensförsörjning för framtiden. Arbetet med rekrytering, utbildning och kompetensutveckling är en central och omfattande del av den nationella nivåns verksamhet. Budgetutskottet anser att detta bör vara ett område där formulering av mål och strategier är högt prioriterat.
Budgetutskottet tolkar Kyrkostyrelsens förslag så att beslutet att fastställa inriktning innebär att Kyrkomötet godkänner de fem strategier som redovisats samt i övrigt den inriktning på bland annat samtalen med staten om fortsatt skattefrihet som uttryckligen redovisas i skrivelsen. Budgetutskottet utgår också från att huvuddragen i förra årets kyrkomötesbeslut om inriktningsmål för verksamheten åren 2008-2010 fortfarande är tillämpliga eftersom det inte har föreslagits att detta beslut ska ändras.
Kostnadsram och planeringsramar kan fastställas trots stora osäkerheter
Utskottets förslag:
Kyrkomötet beslutar att fastställa ramen för de nationella kostnaderna – kostnadsramen – år 2009 till 2 494 miljoner kronor.
Kyrkomötet beslutar att medge planeringsramar för 2010 till 2 412 miljoner kronor.
Kyrkomötet beslutar att medge planeringsramar för 2011 till 2 473 miljoner kronor.
Kyrkomötet beslutar att bemyndiga Kyrkostyrelsen att inom kostnadsramen göra nödvändiga omdisponeringar.
I den budget som presenteras i rambudgetskrivelsen föreslås kostnads- och planeringsramar. I skrivelsen redovisas också prognoser för resultat de tre åren. Budgetutskottet konstaterar att det finns mycket stora osäkerheter när det gäller resultatprognosen, men anser att föreslagna kostnads- och planeringsramar bör fastslås.
En av de stora osäkerheter som Budgetutskottet diskuterat är finansförvaltningens avkastning. Denna avkastning är mycket svår att förutsäga och samtidigt helt avgörande för vilket ekonomiskt resultat den nationella nivån redovisar. Budgetutskottet konstaterar samtidigt att verksamheten i föreslagen rambudget finansieras oberoende av avkastningen från finansförvaltningen och därmed finns det ingen direkt koppling mellan utrymme för kostnads- och planeringsramar och börsutveckling. Finansförvaltningen har i ungefär ett års tid redovisat förluster och detta innebär att resultatet i hela verksamheten är negativt och att värdet på det egna kapitalet därmed minskar. Budgetutskottet gör dock bedömningen att den börsutveckling vi ser just nu inte innebär något allvarligt hot mot den nationella nivåns finansiella ställning givet den långsiktighet som präglar finansförvaltningen.
En annan osäkerhet som utskottet har diskuterat är konsekvenserna av att beskattningsreglerna för prästlönetillgångarna kan komma att ändras inom något år. Utskottet är medvetet om att detta kan medföra betydligt ökade kostnader för den nationella nivån från år 2011. Något som också Ekonomi- och Egendomsutskottet har bekräftat i yttrande EE 2008:2y. Samtidigt är Budgetutskottet ovilligt att föreslå planeringsramar som tar hänsyn till en sådan utveckling eftersom vi ännu inte vet förutsättningarna. Det finns erfarenhet som pekar på att beslutade planeringsramar har en tendens att med automatik tolkas som godkända kostnadsramar även om behov av ytterligare resurser i ett visst läge uppstår av ett annat skäl än det som ursprungligen anfördes. Även om Budgetutskottet är medvetet om att eventuella förändringar i beskattningsreglerna – med nuvarande regelverk i utjämningssystemet – kan innebära ökade kostnader för den nationella nivån anser utskottet därför att Kyrkomötet bör avvakta att det nya regelverket presenteras innan kostnadsramen justeras.
Som högsta verkställande organ på den nationella nivån bör Kyrkostyrelsen även fortsättningsvis ges befogenhet att göra nödvändiga omdisponeringar inom beslutad kostnadsram för att på bästa sätt nå verksamhetens mål. Budgetutskottet konstaterar dock att omdisponeringar bara kan motiveras av att man därigenom på bättre sätt kan nå avsedda resultat.
Utjämningssystemet måste kunna anpassas till konjunkturen
Utskottets förslag:
Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för utjämningssystemet under år 2009 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter.
En mycket stor del av kostnadsramen utgörs av kostnader för utjämningssystemet. Dessa kostnader i form av utjämningsbidrag motsvaras till fullo av intäkter i form av utjämningsavgifter. Eftersom Kyrkomötet beslutar om en kostnadsram är det nödvändigt att när det gäller utjämningssystemet också besluta att kostnaderna får följa intäkternas förändring vilket är innebörden i det föreslagna beslutet.
Den internationella verksamhetens ekonomi både stärks och försvagas
Utskottets förslag:
Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för den internationella avdelningens verksamhet under år 2009 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter.
I årets budgetförslag tillförs den internationella verksamheten en större andel nationell finansiering. Därigenom tar den nationella nivån på ett påtagligt sätt ett större ansvar för den internationella verksamheten. Detta välkomnas av både Ekumenikutskottet i dess yttrande Eu 2008:1y och av Budgetutskottet. Samtidigt ser Budgetutskottet liksom Kyrkolivsutskottet i yttrande Kl 2008:1y med oro att intäkter genom kollekter och gåvor fortsätter minska vilket föranlett en justering av de prognoser som presenterats i tidigare rambudgetskrivelser. Det framgår av verksamhetsplaneringen att särskilda insatser för att stärka engagemanget för den internationella verksamheten genomförs under år 2009 och förväntas medföra höjda intäkter av kollekter och gåvor i slutet av planeringsperioden. Budgetutskottet förutsätter att om dessa åtgärder inte är tillräckliga för att vända trenden kommer Kyrkostyrelsen och Nämnden för internationell mission och diakoni ägna frågan om verksamhetens förankring och finansiering särskild uppmärksamhet även fortsättningsvis.
Förslaget till Kyrkomötesbeslut angående kostnadsramar för den internationella avdelningen avser en situation där den internationella verksamheten plötsligt får ökade möjligheter att utöka verksamheten. Typiskt sett händer detta vid en större katastrof av något slag då humanitära insatser är nödvändiga och detta kan finansieras genom kraftigt ökade gåvor och anslag från staten. Budgetutskottet menar att denna typ av flexibilitet är nödvändig att bevara och föreslår att detta beslut fattas även i år.
Tydliga regler för egna kapitalet är välkomna
Utskottets förslag:
Kyrkomötet beslutar att
a) målnivån för den nationella nivåns eget kapital ska vara 4 miljarder kronor att tillämpas från 2008 års bokslut,
b) målnivån indexuppräknas årligen med hänsyn till konsumentprisindex,
c) om faktiskt utfall enligt årsbokslut överstiger 125 procent av målnivån ska Kyrkostyrelsen lämna förslag till Kyrkomötet om hur överstigande kapital ska hanteras,
d) förslaget lämnas för de två närmaste åren med en indikation för det tredje året.
I skrivelsen presenterar Kyrkostyrelsen ett förslag för den nationella nivåns egna kapital och argumenterar också för den målsättning för kapitalet som föreslås. Budgetutskottet välkomnar Kyrkostyrelsens förslag och ser med tillfredsställelse att Kyrkostyrelsen också klargjort hur man ska agera i den händelse kapitalet kommer att överstiga en angiven övre gräns. Förslaget i skrivelsen innebär att målnivån anges till 4 miljarder kronor i 2008 års bokslut. I 2009 års bokslut räknas målnivån för första gången om utifrån konsumentprisindex (KPI) utveckling med basen december 2008.
Ekonomi- och Egendomsutskottet har i sitt yttrande EE 2008:2y anslutit sig Kyrkostyrelsens bedömning om behovet av kapital på den nationella nivån och Budgetutskottet finner därmed också för sin del att bedömningen är rimlig.
I beredningen av detta betänkande har det framkommit att det finns olika bilder av under vilka förutsättningar kapitalet kan komma att tas i anspråk. Budgetutskottet vill därför uppmana Kyrkostyrelsen att i god tid innan det uppstår en situation där kapitalet måste användas samråda med stift och internt kring under vilka förutsättningar och med vilka villkor man kan komma att föreslå att kapitalet används.
Budgetutskottet accepterar Kyrkostyrelsens förslag om en utbetalning av 200 miljoner kronor årligen åren 2009 och 2010 för att sänka det egna kapitalet.
Indikationen i skrivelsen måste omprövas
Utskottets bedömning:
I skrivelsen indikeras en utbetalning av 200 miljoner kronor även år 2011. Med tanke på det resultat som finansförvaltningen redovisat de senaste månaderna och den nivå som det egna kapitalet befinner sig hösten 2008 gör Budgetutskottet nu bedömningen att församlingsbidrag sannolikt inte kommer att kunna betalas ut 2011.
Kyrkorättsutskottet har i sitt yttrande Kr 2008:10y påtalat att de här föreslagna förändringarna förutsätter en ändring i Kyrkoordningen som föreslås i skrivelsen KsSkr 2008:4. Budgetutskottet har i sina överläggningar förutsatt att ett sådant beslut kommer att fattas vid årets Kyrkomöte.
Den lokala nivån tillförs resurser 2009 och 2010
Utskottets förslag:
Kyrkomötet beslutar att till församlingar med egen ekonomi och till samfälligheter år 2009 utbetala 200 miljoner kronor att användas för strategiska insatser inom församlingarna. Beloppet fördelas i proportion till antal tillhöriga per den 1 januari 2008.
Kyrkomötet beslutar att till församlingar med egen ekonomi och till samfälligheter år 2010 utbetala 200 miljoner kronor att användas för strategiska insatser inom församlingarna. Beloppet fördelas i proportion till antal tillhöriga per den 1 januari 2009.
Budgetutskottet tillstyrker att 200 miljoner kronor utbetalas till den lokala nivån åren 2009 och 2010. Mottagare av beloppet är den ekonomiskt ansvariga enheten på lokal nivå och syftet är att på detta sätt tillföra resurser till strategiska insatser inom församlingarna. Utskottet gör i föregående avsnitt bedömningen att det sannolikt inte kommer att finnas utrymme för en utbetalning år 2011.
Detta är tredje året i följd som ett tillfälligt församlingsbidrag på 200 miljoner kronor betalas ut. År 2006 betalades bidraget till stiften medan det år 2007 skulle betalas ut direkt till församlingarna. Både år 2006 och år 2007 har kritik i efterhand riktats mot hur de tillförda resurserna har fördelats till församlingarna. I årets skrivelse innebär Kyrkostyrelsens förslag dels att det görs tydligt att mottagare av pengarna är den enhet på lokal nivå som har det ekonomiska ansvaret för verksamheten, dels att syftet med pengarna är att de ska användas för strategiska insatser inom församlingarna.
När den nationella nivån har möjlighet anser Budgetutskottet att det är rimligt att föra ytterligare ekonomiska resurser direkt till den lokala nivån eftersom det är den nivån som arbetar med kyrkans grundläggande uppgift. Att den ekonomiskt ansvariga enheten är mottagare av pengarna är självklart. Budgetutskottet utgår sedan från att styrande och verkställande organ i församlingar och samfällighet samråder kring vad som är strategiskt viktigt i respektive församling och nyttjar de tillförda resurserna på det sätt som bäst gagnar den grundläggande uppgiften.
Kyrkorättsutskottet har i sitt yttrande Kr 2008:10y påtalat att det bör anges vid vilken tidpunkt antalet kyrkotillhöriga ska fastställas. Budgetutskottet föreslår att detta ska ske per den 1 januari året före utbetalningsåret vilket är det datum som användes 2006 och 2007 eftersom dessa uppgifter redan lagras i utjämningssystemet.
Valsedelshanteringen bör ske som tidigare
Utskottets förslag:
Kyrkomötet beslutar att bidrag till tryckning av valsedlar vid 2009 års val till Kyrkomötet ska utgå till de nomineringsgrupper som är företrädda i Kyrkomötet under innevarande mandatperiod eller som genom valet blir företrädda i Kyrkomötet. Bidraget ska motsvara kostnaden för tryckning av 1,5 valsedlar per röstberättigad i respektive valkrets. Transport av valsedlar sker till högst tre adresser per nomineringsgrupp och valkrets.
Kyrkomötet har nyligen behandlat frågan om hanteringen av valsedlarna och inget utskott har aktualiserat frågan i år. Därmed anser Budgetutskottet att Kyrkomötet bör fastslå Kyrkostyrelsens förslag till hantering.
Viktigt med minskad och redovisad miljöbelastning
Utskottets förslag:
Bifall till motion 2008:14 innebärande att Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda om grönt bokslut kan införas i Svenska kyrkans årsredovisning på den nationella nivån.
Bifall till motion 2008:15 innebärande att Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda konsekvenserna av att införa klimatkompensation vid alla flygresor för den nationella nivåns räkning, inklusive kyrkomötesledamöternas, samt återkomma med förslag på lösningar till Kyrkomötet.
I sina två motioner föreslår Carl Korch två utredningar. Dels om grönt bokslut, dels om åtgärder för att kompensera för klimatbelastningen vid flygresor.
Budgetutskottet har fått besked om att Kyrkostyrelsen i samråd med revisorerna arbetar med någon form av hållbarhetsredovisning av verksamheten. I dag borde en sådan redovisning vara en självklarhet för varje större organisation. Budgetutskottet ser fram emot kommande årsredovisningar där en hållbarhetsredovisning ingår och menar att ett bifall av motion 2008:14 Grönt bokslut för Svenska kyrkan innebär ett välkommet ökat tryck på ett område där Kyrkostyrelsen redan planerat och budgeterat för åtgärder.
I sin andra motion föreslår Carl Korch en konsekvensutredning av införande av klimatkompensation vid resor. Budgetutskottet är medvetet om att flygresorna inte är den enda klimatbelastande faktorn i vår verksamhet och att den kanske inte ens är den största. Men inte desto mindre anser Budgetutskottet att Kyrkomötet har ett intresse av att få ta del av en genomlysning av vad flygresorna medför i klimatbelastning och vilka åtgärder som kan göras för att minska denna belastning och konsekvenserna av den. Budgetutskottet är väl medvetet om att en minskning av klimatbelastningen i grunden är viktigare än att kompensera för den belastning vi har i dag. Utskottet utgår därför från att Kyrkostyrelsen kommer att presentera inte bara konsekvenserna av en kompensationspolicy utan också möjliga åtgärder för att faktiskt minska klimatbelastningen av den nationella nivåns verksamhet inklusive Kyrkomötet. Därmed föreslår Budgetutskottet att motionen 2008:15 Klimatkompensation vid alla flygresor bifalls.
Årlig prövning av utjämningsavgift skapar osäkerhet
Mats Hagelin och Bertil Persson föreslår i sin motion att nivån på den allmänna utjämningsavgiften ska fastställas årligen i stället för att som nu anges i Kyrkoordningen.
Mängden osäkerheter i budgetarbetet för församlingar och samfälligheter bör inte ökas i onödan. Särskilt viktigt är det att beslut som minskar budgetutrymmet är känt så lång tid i förväg som möjligt. Att skapa en möjlighet att årligen ompröva den allmänna utjämningsavgiften skulle kunna leda till att Kyrkomötet åstadkommer en osäkerhet lokalt kring hur stort budgetutrymmet minst är.
Lösningar som det tillfälliga församlingsbidraget utgör också en osäkerhet för den lokala nivån. Men den konstruktion som använts för detta bidrag innebär att osäkerheten gäller om man kommer att få mer pengar än vad som kommer via lokalt kontrollerade kanaler – inte om man riskerar att få mindre pengar än man normalt kan räkna med.
Budgetutskottet anser därför att en årlig prövning av den allmänna utjämningsavgiften inte är en lämplig väg att gå. Budgetutskottet föreslår därför att Kyrkomötet avslår motion 2008:63 Allmän utjämningsavgift.
Uppsala den 26 september 2008
På Budgetutskottets vägnar
Marianne Kronberg, ordförande
David Axelson-Fisk, sekreterare
Beslutande: Marianne Kronberg, ordförande, Monica Lago, Lars Starkerud, Birger Wernersson, Britas Lennart Eriksson, Kjerstin Sörngård Thulin, Sven Esplund, Thomas Jönsson, Stefan Jonäng, Mats Lindblad, Ulla Samuelsson, Ulla Dahlberg, Erik Sjöstrand, Gustav Thorstensson, Ingemar Karlén.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Mats Johansson Flygg, Uhlf Skoglund, Kristina Lejdström, Bengt Säberg, Bengt P Gustafsson, Marianne Berglund, Marie Wojidkow, John Sund, Bengt Kristiansson, Soili Brunberg, Torbjörn Lindahl.
Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation
Vi reserverar oss till förmån för följande förslag till kyrkomötesbeslut:
Kyrkomötet beslutar med bifall till motion 2008:63 att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till nästa års kyrkomöte föreslå en ändring av 44 kap. 3 § i kyrkoordningen så att nivån på den allmänna utjämningsavgiften fastställs av Kyrkomötet årligen vid behandlingen av mål- och rambudgetskrivelsen.
De invändningar som framförts vid utskottets behandling kan hanteras genom att det årliga beslutet inte gäller nästkommande räkenskapsår utan ett år senare. Vi är övertygade om att Kyrkostyrelsen i sitt förslag till ändring i kyrkoordningen tar nödvändig hänsyn till de praktiska förutsättningarna i församlingar och samfälligheter.
Marianne Kronberg Thomas Jönsson Sven Esplund
Gustav Thorstensson Erik Sjöstrand Ulla Dahlberg
Särskild mening
Vi instämmer i reservationen till förmån för bifall till motion 2008:63.
Bengt Säberg Bengt P Gustafsson Bengt Kristiansson
Marie Wojidkow
Bilaga 1
|
|
|
Kyrkomötet
Ekonomi- och egendomsutskottets yttrande
2008:2y
|
|
|
Rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå
2009–2011
|
|
Till Budgetutskottet
Ekonomi- och egendomsutskottets yttrande över skrivelse 2008:1
Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över två frågor i KsSkr 2008:1. Det gäller dels kompensation till stiften för en eventuell beskattning av prästlönetillgångarna, dels syftet med eget kapital på nationell nivå.
Utskottet delar Kyrkostyrelsens bedömning att en beskattning av prästlönetillgångarna skulle komma att medföra en ökad kostnad med c:a 70 miljoner kr från 2011 för att kompensera stiften för det bortfall som följer på lägre avkastning från prästlönetillgångarna.
Utskottet noterar samtidigt att motsvarande inkomstbortfall också skulle drabba församlingarna och understryker betydelsen av att detta behöver uppmärksammas.
Beträffande syftet med eget kapital på nationell nivå ansluter sig utskottet till den uppfattning som Kyrkostyrelsen uttrycker i skrivelsen.
Uppsala den 24 september 2008
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Stig Eriksson, ordförande
Ragnar Svenserud, sekreterare
Beslutande: Stig Eriksson, ordf, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Ingrid Karlsson, Gunilla Johansson, Nils Furtenbach, Ingvar Eriksson, Jan Nilsson, Karin Perers, Sten Persson, Christer Mohlin, Peter Bernövall, Lennart Svensson, Birgit Friggebo, Marja Hillerström.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Ragnar Bergsten, Ann-Sofie Nelstrand, Tommy Persson, Karin Rönnberg, Christina Blomqvist, Kerstin Larsson, Vera Skoglund, Eva-Maria Munck, Bo Hansson, Alve Svensson.
Biskop Tony Guldbrandzén har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 2
|
|
|
Kyrkomötet
Ekumenikutskottets yttrande
2008:1y
|
|
|
Rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2009–2011
|
|
Till Budgetutskottet
Ekumenikutskottets yttrande över skrivelse 2008:1
Vid tidigare kyrkomöten, senast 2007, har Ekumenikutskottet uttalat en önskan att andelen nationell finansiering av verksamheten inom internationell mission och diakoni bör öka. Utskottet ser med tillfredsställelse på att så sker i det förslag till budget för åren 2009–2011 som presenteras i skrivelsen.
Utskottet menar att det är viktigt att allmänheten kan ha förtroende för att insamlade medel används till de ändamål som de anges vara avsedda för. Därför är det angeläget att de kostnader för administration som bärs av insamlade medel är så låga som möjligt och är väl motiverade.
Uppsala den 24 september 2008
På Ekumenikutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson, ordförande
Christofer Lundgren, sekreterare
Beslutande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Inger Olander, Bengt-Åke Gustafsson, Inger Svensson, Lars Stjernkvist, Solveig Thorkilsson, Anna Lena Wik-Thorsell, Karin Uggla, Inga Alm, Erik A Egervärn, Birgitta Wrede, Angela Boëthius, Britt Beijer, Margareta Nybelius, Anki Erdmann.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Agneta Brendt, Erik Jonsson, Lena Schachinger, Anton Härder, Mikael Härdig, Christina Andersson, Astor Karlsson, Kerstin Jönsson, Lars-Gunnar Frisk, Johan Sobelius, Birgitta Nyhlén, Britta Olinder, Fredrik Sidenvall.
Biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 3
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets yttrande
2008:1y
|
|
|
Rambudgeten för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2009–2011
|
|
Till Budgetutskottet
Kyrkolivsutskottets yttrande över skrivelse 2008:1
Den satsning som handlar om att stärka kyrkans förmåga att möta barn och unga är särskilt angelägen. Utskottet ser mycket positivt på att detta område lyfts fram som en av de fem strategier för verksamheten som är av särskild betydelse under rambudgetens planeringsperiod.
Utskottet betonar också att församlingsbidraget och det riktade utvecklingsstödet är av stor betydelse för församlingarna. Dock behöver vi kontinuerligt reflektera över de tre nivåernas olika roller så att vi fortsättningsvis bidrar till att det ekonomiska stödet kanaliseras på bästa sätt och kommer församlingarnas utvecklingsarbete till del.
Utskottet uppskattar att det finns en strävan att tydligt hålla samman kyrkans engagemang för mission och diakoni lokalt och globalt och att det kommer att utvecklas nya sätt för ett aktivt deltagande i det internationella arbetet.
Intranätet för förtroendevalda, anställda och ideellt engagerade i Svenska kyrkan är en viktig gemensam satsning till stöd för församlingarnas kommunikation. Det kommer att bli ett användbart verktyg för att göra informationen tillgänglig och effektiv.
Det är dock med oro som utskottet noterar att budgeten för kollekter och gåvor sänkts mot bakgrund av de senaste årens minskade intäkter. Därför bör Kyrkostyrelsen beakta frågan om hur Svenska kyrkan ska vända utvecklingen med sjunkande insamlingsresultat.
Utskottet saknar ett mångfaldsperspektiv i rambudgeten. Det behövs en förstärkning av det arbete som handlar om flyktingmottagande och integration. De insatser som sker äger ofta rum inom Sveriges Kristna Råd vilket är bra, dock behöver Svenska kyrkan än mer profilera sig i dessa frågor.
Utskottet konstaterar att det inte finns formulerade mål i årets rambudget. Dock är de fem strategierna för att utveckla Svenska kyrkan väl beskrivna.
Uppsala den 24 september 2008
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson, ordförande
Marie Nordström, sekreterare
Beslutande: Vanja Björsson, ordförande, Paul Trossö, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hakon Långström, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Birgitta Josefson Hultgren, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Helén Lindbäck, Kerstin Zetterberg, Terence Hongslo.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Bo E Nilsson, Lizen Anterud, Hans Ulfvebrand, Inger Björkroth, Cecilia Brinck, Elisabeth Nilsson, Ann-Sofie Persson, Sofia Särdquist, Catarina Fondén, Mona-Greta Norling, Ingemar Åhs, Markus Holmberg, Berit Simonsson.
Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 4
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkorättsutskottets yttrande
2008:10y
|
|
|
Rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2009–2011 m.m.
|
|
Till Budgetutskottet
Kyrkorättsutskottets yttrande över skrivelserna 2008:1, 2008:2 och 2008:3
Med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2008:1 vill Kyrkorättsutskottet anföra att för att kunna besluta i enlighet med punkten 8 i förslaget krävs att 51 kap. 2a § i kyrkoordningen dessförinnan ändrats. En sådan ändring föreslås i Kyrkostyrelsens skrivelse 2008:4. Vidare vill Kyrkorättsutskottet anföra att punkterna 9 och 10 bör kompletteras med uppgift om vid vilken tidpunkt som avstämning av antalet kyrkotillhöriga skall ske för fördelning av föreslagna 200 miljoner kronor till församlingar och samfälligheter.
På Kyrkostyrelsens skrivelser 2008:2 och 2008:3 har Kyrkorättsutskottet inga synpunkter.
Uppsala den 24 september 2008
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson, ordförande
Göran Oscarsson, sekreterare
Bengt Stigner, sekreterare
Beslutande: Lars Johnsson, ordförande, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Carl Korch, Lennart Andersson, Inger Persson, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Inger Dafgård, Anders Roos, Karl-Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Eric Muhl.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Nanna Tranströmer, Irene Gustafsson, Olle Reichenberg, Marija Kogler Johnsson, Ingemar Öberg, Anders Linger, Bo Grafström, Anders Novak, Eva Hallström och Rolf Persson.
Biskop Thomas Söderberg har deltagit i utskottets överläggningar.   
|