|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2007:13
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse år 2006 för Svenska kyrkans överklagandenämnd
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas Överklagandenämndens verksamhetsberättelse för år 2006. Utskottet föreslår att Kyrkomötet skall lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna. Nämnden tar i verksamhetsberättelsen upp frågor om befogenhetsprövning och överenskommelser mellan en lokal arbetsgivare och en präst/diakon om en anställnings upphörande. Vi föreslår att Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen till känna det som utskottet anfört på detta område.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att lägga Svenska kyrkans överklagandenämnds verksamhetsberättelse år 2006 till handlingarna.
2. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen till känna det som utskottet anfört om befogenhetsprövning och överenskommelser mellan en lokal arbetsgivare och en präst/diakon om en anställnings upphörande.
Redogörelse för ärendet
Verksamhetsberättelsen
Svenska kyrkans överklagandenämnd har vid sammanträde den 15 juni 2007 beslutat om verksamhetsberättelse för 2006. Överklagandenämnden har överlämnat verksamhetsberättelsen till Kyrkomötet.
Utskottet
Bakgrund
I 4 kap. 8 § Kyrkomötets arbetsordning anges att Tillsyns- och uppdragsutskottet bereder till Kyrkomötet överlämnade verksamhetsberättelser från Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar och Svenska kyrkans överklagandenämnd.
Det finns inga bestämmelser om att de båda nämnderna skall avge verksamhetsberättelser. Överklagandenämnden har gjort detta beträffande verksamheten år 2006. Syftet med bestämmelsen i arbetsordningen är att det skall finnas en ordning för att ta emot och behandla verksamhetsberättelser från nämnderna om sådana överlämnas till Kyrkomötet.
Överklagandenämnden skall självständigt fullgöra den uppgift som anges i 10 kap. 10 § kyrkoordningen, nämligen att ytterst överpröva beslut inom Svenska kyrkan. I Centralstyrelsens kyrkoordningsskrivelse till 1999 års kyrkomöte framhålls att Överklagandenämndens självständiga ställning innebär att Kyrkomötet och andra rikskyrkliga organ inte får lägga sig i hur de enskilda ärendena skall hanteras i nämnden. Det finns inte heller utrymme för någon annan generell reglering av nämndens verksamhet än den som finns i själva kyrkoordningen (CsSkr 1999:3 sid. 2–378). Någon granskning av hur Överklagandenämnden fullgjort sitt uppdrag, på det sätt som sker beträffande nämnderna för planering, samordning och utveckling, är inte avsedd att ske från Kyrkomötets sida.
I verksamhetsberättelsen för år 2006 redovisas Överklagandenämndens uppgifter och sammansättning. Nämnden anger att dess verksamhet liksom tidigare varit inriktad utifrån ett mål som kan preciseras till att ärenden skall avgöras på ett rättssäkert och effektivt sätt och effektmålet att medianåldern för ärenden som avgörs genom nämndbeslut inte bör överstiga tre månader. Överklagandenämnden anser att nämnda mål väsentligen har uppfyllts under år 2006.
Vidare redovisas i verksamhetsberättelsen bl.a. antalet avgjorda ärenden åren 2003–2006 efter ärendetyp och i vilken utsträckning utgången i besluten innefattat att det hos nämnden klandrade beslutet undanröjts, upphävts eller helt eller delvis ändrats eller att det beslutats att ärendet skall prövas på nytt.
Antalet ärenden som underställdes Överklagandenämndens prövning under år 2006 var ungefär detsamma som år 2005. Nämnden förväntar sig inte någon större förändring av antalet ärenden under år 2007 jämfört med år 2006.
I ett avsnitt om behov av översyn av vissa bestämmelser i kyrkoordningen noterar Överklagandenämnden att nämnden i verksamhetsberättelsen för år 2005 framhöll att det kunde finnas anledning att se över sekretessbestämmelserna i 53 och 54 kap. kyrkoordningen. Överklagandenämnden finner det fortfarande angeläget, på de skäl som angavs i förra årets verksamhetsberättelse, att göra en sådan översyn samt att överväga en precisering av omfattningen av den absoluta tystnadsplikten. I föregående års verksamhetsberättelse noterade Överklagandenämnden att frågor om sekretess och dess omfattning uppkommer med jämna mellanrum inom ramen för nämndens verksamhet. Nämnden menade att det visar sig föreligga tolkningssvårigheter och ibland en bristande kunskap om sekretessreglerna. Som en förklaring pekades på att reglerna i kyrkoordningen övertogs med sekretesslagen (1980:100) som förebild och därför inte är helt anpassade till den kyrkliga verksamheten. Nämnden menade att det kan finnas anledning att göra en översyn av bestämmelserna i 53 och 54 kap. kyrkoordningen så att reglerna blir klarare och lättare att tillämpa.
I sitt av Kyrkomötet godkända betänkande TU 2006:10 angav Tillsyns- och uppdragsutskottet att utskottet hade övervägt om det med anledning av det som Överklagandenämnden framfört fanns skäl att ta något initiativ från utskottets sida. Det finns många frågor som det är angeläget att få prövade i ett utredningsarbete. Utskottet pekade på att det i betänkandet TU 2006:7 föreslog att det skulle göras ett klarläggande av innebörden och omfattningen av de tystnadsplikter för präster respektive diakoner som är reglerade i kyrkoordningen. Därmed fanns utskottet att det som Överklagandenämnden framför om behovet av en precisering av den absoluta tystnadspliktens omfattning blev tillgodosett. Utskottet hade dock inte funnit tillräckligt starka skäl för att föreslå att det också skulle tillsättas en utredning om kyrkoordningens bestämmelser om offentlighet och om undantag från offentlighet för handlingar.
I verksamhetsberättelsen för år 2006 framför Överklagandenämnden vidare att nämnden i ett par ärenden som har varit föremål för nämndens prövning har uppmärksammats på att det förekommer fall där församlingar träffar överenskommelser med präster/diakoner innebärande att anställningarna upphör. I dessa är endast arbetsgivaren och den berörde prästen/diakonen involverade och någon befogenhetsprövning enligt 31 kap. 14 § resp. 32 kap. 14 § kyrkoordningen blir inte aktuell. Överklagandenämnden pekar på att det teoretiskt skulle kunna förekomma fall där överenskommelsen i själva verket beror på omständigheter hänförliga till sättet att utöva vigningstjänsten. Nämnden konstaterar att gränsdragningen mellan arbetsrättens regler och sådant som kan hänföras till vigningstjänsten är inte helt okomplicerad. Enligt Överklagandenämnden skulle det kunna övervägas att på arbetsgivarnivå införa rutiner för att säkerställa att en uppsägning inte uteslutande är föranledd av omständigheter hänförliga till vigningstjänsten, t.ex. genom en underrättelse till biskopen eller domkapitlet om en förestående överenskommelse.
Överväganden
Avsikten med behandlingen av Överklagandenämndens verksamhetsberättelse är inte att det skall ske någon prövning av verksamheten. Kyrkomötet har inte att ta ställning till om nämndens sätt att sköta sitt uppdrag skall godkännas eller ej. Därmed har inte heller utskottet att göra någon värdering, vare sig positiv eller negativ, i fråga om hur verksamheten bedrivits.
I det avslutande avsnittet om behov av översyn av vissa bestämmelser i kyrkoordningen m.m. återkommer nämnden till det som framfördes i föregående års verksamhetsberättelse om en översyn av sekretessbestämmelserna i 53 och 54 kap. kyrkoordningen och om en precisering av den absoluta tystnadsplikten. På den sistnämnda punkten har ett arbete påbörjats. Det framgår av Kyrkostyrelsens skrivelse 2007:3 Redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets ärenden. Till den skrivelsen finns som bilaga en promemoria Tystnadsplikt inom Svenska kyrkan. Där redovisas vad som gäller beträffande de kyrkoordningsreglerade tystnadsplikternas innebörd och omfattning. Promemorian har sin bakgrund i att 2006 års kyrkomöte på förslag från Tillsyns- och uppdragsutskottet uppdrog åt Kyrkostyrelsen att klargöra de kyrkoordningsreglerade tystnadsplikternas innebörd och omfattning och vid behov återkomma till Kyrkomötet med förslag till ändringar i kyrkoordningen.
Beträffande en översyn av bestämmelserna i 53 och 54 kap. kyrkoordningen fann vi förra året inte tillräckligt starka skäl för att föreslå att det ska tillsättas en utredning om kyrkoordningens bestämmelser om offentlighet och om undantag från offentlighet för handlingar. Detta godtogs också av Kyrkomötet. Vi gör i år ingen annan bedömning.
Överklagandenämnden pekar vidare på att det kan finnas problem med tillämpningen av bestämmelserna om befogenhetsprövning i 31 kap. 14 § respektive 32 kap. 14 § kyrkoordningen. Avsikten med dessa bestämmelser är att domkapitlet och inte den lokala arbetsgivaren skall pröva om det finns skäl att ingripa disciplinärt mot en präst eller diakon i frågor som gäller lära, utövandet av vigningstjänsten och efterlevnaden av vigningslöftena. Som Överklagandenämnden konstaterar görs ibland överenskommelser mellan arbetsgivaren och en präst/diakon om en anställnings upphörande. En sådan överenskommelse kan tänkas ha sin bakgrund i förhållanden som borde prövas av domkapitlet. Eftersom det är fråga om en åtminstone i formell mening frivillig överenskommelse blir det inte en fråga för domkapitlet på det sätt som gäller om församlingen eller samfälligheten avser att vidta en disciplinär åtgärd. Vi menar att det finns anledning att ytterligare uppmärksamma det som Överklagandenämnden här lyfter fram. Hur detta skall göras behöver prövas närmare av Kyrkostyrelsen. Vi är inte övertygade om att det behöver bli fråga om en ändring i kyrkoordningen. Det kan finnas andra möjligheter att få till stånd en ordning där det i situationer av det nämnda slaget ändå finns en fungerande dialog mellan domkapitlet och församlingen/samfälligheten.
Uppsala den 27 september 2007
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Margareta Carlenius, Göte Karlsson, Kerstin Björk, Sigvard Raask, Solveig Ininbergs, Gunnel Wingård Mellqvist, Sten Elmberg, Sven E Kragh, Lennart Kjellin, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Jan Erik Ågren, Åke Blomqvist och Jan Olof Grönlund
Biskopen Antje Jackelén har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
