|
|
|
Kyrkomötet
Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2007:11
|
|
|
Förändrade regler för tillsättning av domprost
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2007:77 där det föreslås att Kyrkostyrelsen skall ges i uppdrag att utarbeta förslag på nytt förfaringssätt vid tillsättning av domprost och ge respektive domkyrkoförsamlings kyrkoråd en beslutande ställning i processen. Vi menar att en förutsättning för ett fungerande tillsättningsförfarandet är att det finns en vilja till samverkan mellan stiftet och domkyrkoförsamlingen. Utan en sådan inställning uppstår motsättningar oavsett formen för tillsättning. Vi föreslår därför att motionen avslås. Läronämnden har yttrat sig. Till betänkandet finns en särskild mening.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:77.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2007:77 av Inger Harlevi, Förändrade regler för tillsättning av domprost
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att komma med förlag på nytt förfaringssätt vid tillsättning av domprost och ge respektive domkyrkoförsamlings kyrkoråd en beslutande ställning i processen.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 77. Yttrandet Ln 2007:12y är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Bestämmelsen om tillsättning av domprost finns i 34 kap. 12 § kyrkoordningen. Där stadgas att stiftsstyrelsen tillsätter domprost. Innan stiftsstyrelsen beslutar om tillsättning skall kyrkorådet i varje församling i pastoratet ges tillfälle att yttra sig över de behöriga sökandena. Därefter skall domkapitlet yttra sig.
I utredningsförslaget till kyrkoordning fanns inga andra bestämmelser om tillsättning av domprost än de som föreslogs beträffande andra kyrkoherdar. Beslutet om tillsättning skulle alltså ligga hos domkyrkoförsamlingens kyrkoråd. Utredningsförslaget innefattade dock bestämmelser om s.k. reell behörighetsprövning. Denna innebar att endast den som av domkapitlets hade förklarats uppfylla de särskilda krav som befattningen ställer skulle vara behörig att anställas.
I Centralstyrelsens förslag till kyrkoordning fanns inte ordningen med ”reell behörighetsprövning”. Centralstyrelsen ansåg att det skulle finnas risk för att sökanden som hade förklarats obehöriga som ett resultat av den "reella behörighetsprövningen" i stor utsträckning kunde förväntas överklaga domkapitlets beslut hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Mot bakgrund av vad som framförts vid remissbehandlingen menade Centralstyrelsen att Överklagandenämndens avgöranden i dessa fall inte skulle bli prejudicerande eftersom prövningen skulle gälla särskilda krav för en viss befattning.(CsSkr 1999:3 sid. 2– 49f.).
Utgångspunkten för Centralstyrelsens förslag att domprosten skulle tillsättas i annan ordning än övriga kyrkoherdar var domprostens särskilda uppgifter i stiftet, såsom ledamot och vice ordförande i domkapitlet och som ersättare för biskopen i stiftsstyrelsen. (CsSkr 1999:3 sid. 2– 241)
Andra kyrkolagsutskottet fann i avvägningen mellan olika intressen att en befattning som domprost borde tillsättas av stiftsstyrelsen på det sätt som Centralstyrelsen hade föreslagit. Utskottet hemställde därför om avslag på motionerna 1999:26, 1999:78 och 1999:220 vari yrkades att domprostar skulle tillsättas lokalt i likhet med övriga kyrkoherdar. Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets hemställan (2 KL 1999:3 sid. 133).
Frågan om tillsättning av domprost har varit föremål för behandling vid tidigare kyrkomöten. I betänkande TU 2000:5 Tillsättning av domprost konstaterade detta utskott i anslutning till ett yttrande från Läronämnden (Ln 2000:1) att tillsättning av domprost är ett av de områden där frågan om samverkan och rollfördelning mellan församling och stift blir särskilt tydlig. Utskottet ansåg att frågan borde uppmärksammas även fortsättningsvis och förutsatte att Kyrkostyrelsen tar initiativ i frågan om det visar sig finnas skäl till någon ändring. I enlighet med utskottets förslag gav Kyrkomötet Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anförde i betänkandet. I sin redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets och SFRV:s ombudsmötes ärenden (KsSkr 2001:3) skriver Kyrkostyrelsen att frågan i första hand följs av verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation och att skrivelsen från Kyrkomötet är slutbehandlad.
Även vid 2001 års kyrkomöte behandlades två motioner om tillsättning av domprost. På förslag från detta utskott i betänkande TU 2001:2 Tillsättning av domprost m.m. avslog Kyrkomötet motionerna. Av betänkandet framgår att utskottet i likhet med Läronämnden (Ln 2001:17y) framhöll att domkyrkan och domkyrkoförsamlingen har en särskild ställning och betydelse för stiftet som helhet, vilket gör att särskilda krav måste ställas på den som skall bli domprost och leda arbetet i domkyrkoförsamlingen. Att uppgiften som vice ordförande i domkapitlet och som ersättare för biskopen i stiftsstyrelsen ligger på domprosten ger enligt utskottet ytterligare tyngd åt önskemålet att stiftet skall ha ett reellt inflytande när en domprost skall utses. Samtidigt var utskottet medvetet om att nuvarande ordning för tillsättning inte är problemfri då det inte är en idealisk ordning att åtskilja uppgifter som vanligen ses som naturliga att hålla samman hos arbetsgivaren. Utskottet konstaterade dock att en förutsättning för att domprosttillsättningarna skall ske på ett bra sätt är att det finns en vilja till samverkan både från stiftets och från domkyrkoförsamlingens sida. Utan en sådan inställning kan det förutses att motsättningar uppstår oavsett vilka bestämmelser om tillsättningsförfarandet som ges i kyrkoordningen. Utskottet förutsatte att Kyrkostyrelsen följer hanteringen av tillsättningsärenden och i enlighet med tillkännagivandet från 2000 års kyrkomöte tar nödvändiga initiativ, samt att frågan kommer upp vid den överläggning som Kyrkostyrelsen inbjudit domkapitlen till under hösten 2001.
Temat för domkapitlens och Kyrkostyrelsens överläggningar i november 2001 var efterlevnaden av kyrkoordningen. Vid överläggningen konstaterades att det visserligen förekommer vissa brister i efterlevnaden av kyrkoordningen och att dessa främst gäller hanteringen av tillsättningsärenden, men av minnesanteckningarna kan dock inte utläsas att man skulle ha diskuterat just tillsättning av domprost.
Motionären påpekar att det inte tydligt framgår av kyrkoordningen vilken part som har ansvar för att samverkans- och MBL-förhandling sker samt när under processen denna skall ske. Enligt uppgift från Svenska kyrkans församlingsförbund är det domkyrkoförsamlingen, såsom arbetsgivare, som skall förhandla med arbetstagarorganisation och förhandlingen skall ske innan församlingen yttrar sig till stiftsstyrelsen.
Överväganden
Vi instämmer i Läronämndens uppfattning att avgörande för formerna för tillsättning av domprost är domprostens, i kyrkoordningen och av traditionen, bestämda uppdrag att vara domkapitlets vice ordförande och biskopens ersättare som ledamot i stiftsstyrelsen. I likhet med vad detta utskott framhöll vid 2001 års kyrkomöte, när en liknande motion behandlades, anser vi att en förutsättning för en fungerande tillsättning är att det finns en tydlig vilja till samverkan mellan stiftet och domkyrkoförsamlingen. Utan en sådan vilja till samverkan kan motsättningar uppstå oavsett vilken ordning för domprosttillsättning kyrkoordningen anger. En väl planerad och genomförd rekrytering, som bygger på en ömsesidig dialog mellan stiftet och domkyrkoförsamlingen, är viktig för det vidare samarbetet. Vi delar alltså inte motionärens uppfattning att bestämmelserna för tillsättning av domprost bör ändras och föreslår därför att motionen avslås.
Uppsala den 26 september 2007
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Margareta Carlenius, Göte Karlsson, Kerstin Björk, Sigvard Raask, Solveig Ininbergs, Jan-Olof Grönlund, Gunnel Wingård Mellqvist, Sten Elmberg, Sven-E. Kragh, Lennart Kjellin, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Jan Erik Ågren och Åke Blomqvist.
Biskoparna Hans-Erik Nordin och Antje Jackelén har deltagit i utskottets överläggningar.
Särskild mening av Inger Harlevi, Torbjörn Bolander och Emma Hedlundh
Vi anser att arbetsgivarrollen ska vara tydlig vid alla tjänstetillsättningar, att arbetsgivaren har en självklar rätt att vara den som tar beslut om vem som ska anställas. Härigenom blir anställningsprocessen tydlig för alla sökande och arbetsgivaren får ikläda sig den roll som lagar och förordningar uttalar. Arbetsmiljöverket kräver att arbetsgivarsidan ska kunna uppvisa tydliga och transparenta processer i en mängd frågor som rör anställningar. Förfarandet vid tillsättning av domprost uppfyller på intet sätt dessa krav, varför vi anser att motionen ska bifallas i syfte att stärka kyrkorådets ansvar.
Bilaga 1
|
|
|
Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2007:12y
|
|
|
Förändrade regler för tillsättning av domprost
|
|
Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motion 2007:77.
Läronämnden hänvisar till sitt tidigare yttrande 2001:17:
Läronämnden vill framhålla att formerna för tillsättning av domprost måste bestämmas av domprostens i kyrkoordningen och traditionen bestämda uppdrag att vara domkapitlets vice ordförande och biskopens ersättare som ledamot i stiftsstyrelsen med den teologiska och pastorala kompetens och det förtroende i stiftet som detta förutsätter. Domkyrkan är ett historiskt och aktuellt tecken för Svenska kyrkans episkopala struktur och har i stiften en betydande roll i mötet med samhälle och kultur och i den liturgiska och pastorala utvecklingen i stiftet. Också detta måste vägas in vid val av former för tillsättning av domprost.
Uppsala den 22 augusti 2007
På Läronämndens vägnar
Anders Wejryd
Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind*, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering   
|