|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2007:10
|
|
|
|
Avgångsvederlag till kyrkoherdar
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2007:64 där det föreslås att Kyrkostyrelsen skall ges i uppdrag att skyndsamt och i samverkan med Församlingsförbundet analysera och utarbeta en strategi och nationell åtgärdsplan för att gemensamt finna lösningar och komma till rätta med de s.k. utköpen inom Svenska kyrkans organisation. Vi anser att det är den enskilde arbetsgivaren som ansvarar för att lösa de konflikter som uppstår på en arbetsplats. Samtidigt menar vi att de åtgärder som motionären föreslår redan tillgodoses i det mellan Kyrkostyrelsen och Församlingsförbundet pågående arbetsmiljöprojektet. Vi föreslår därför att motionen avslås.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:64.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2007:64 av Paul Trossö, Avgångsvederlag till kyrkoherdar
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att skyndsamt och i samverkan med Svenska kyrkans Församlingsförbund analysera och utarbeta en strategi och nationell åtgärdsplan för att gemensamt finna lösningar och komma till rätta med de så kallade ”utköpen” inom Svenska kyrkans organisation.
Utskottet
Bakgrund
Motionären tar upp problemet med de s.k. utköpen av kyrkoherdar och föreslår gemensamma insatser från Kyrkostyrelsen och Församlingsförbundet för att gemensamt finna lösningar på dessa problem. I betänkande TU 2002:9 Svenska kyrkans ”koncernansvar” som arbetsgivare behandlade detta utskott liknande frågor. Utskottet föreslog att det med anledning av motionen skulle uppdras åt Kyrkostyrelsen att inbjuda Biskopsmötet och styrelsen för Församlingsförbundet till överläggningar. Utskottet menade att det är Svenska kyrkan som helhet som utåt uppfattas ha ett ansvar i personalfrågor. Även om mycket av arbetet sker lokalt hos arbetsgivarna och på stiftsnivå bör man enligt utskottet finna former på nationell nivå för att komma vidare i frågan om ett samlat ansvarstagande för att kunna lösa uppkomna personalproblem inom Svenska kyrkan. Här är enligt utskottet Församlingsförbundet såsom arbetsgivarföreträdare en viktig partner. Kyrkomötet biföll vad utskottet hemställt.
Även vid 2003 års kyrkomöte behandlade detta utskott i betänkande TU 2003:14 Priset är satt … en motion som rörde liknande frågor. Motionen föreslog att Kyrkostyrelsen skulle få i uppdrag att utarbeta ett förslag som skulle komplettera kyrkoordningen så att församling och/eller arbetsgivarorganisation och stift samverkar så att individ och ämbetsutövande tas till vara på ett ändamålsenligt sätt. Även i denna motion uppmärksammades problemet att kyrkoavgiften i allt större utsträckning används till att lösa konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare. På förslag av detta utskott avslog Kyrkomötet motionen. Utskottet hänvisade till den överläggning mellan Biskopsmötet och Församlingsförbundets styrelse som Kyrkostyrelsen på uppdrag av 2002 års kyrkomöte hade inbjudit till i november 2003.
I november 2003 samlades Kyrkostyrelsen, Biskopsmötet och Församlingsförbundets styrelse till överläggningar om personalfrågor i Svenska kyrkan. Av minnesanteckningar från överläggningen framgår att man var överens om att Svenska kyrkan står inför stora utmaningar i framtiden med strukturella förändringar och sviktande medlemsunderlag och att detta torde kräva större flexibilitet mellan de olika uppdragen och framför allt mellan församlingarna, stiften och den nationella nivån. Församlingsförbundet ombads att sammanställa information om s.k. arbetgivarringar och om olika möjligheter att bilda en Trygghetsfond eller att ansluta sig till en redan existerande sådan. En rapport skulle lämnas vid Kyrkostyrelsens överläggningar med representanter för stiftsstyrelserna i april 2004.
Vid överläggningarna mellan Kyrkostyrelsen, stiftsstyrelserna och Församlingsförbundet i april 2004 informerade Församlingsförbundet om de två alternativen dels bildandet av arbetsgivarringar där arbetsgivarna förpliktar sig att hjälpa varandra vid omplaceringar, rehabiliteringar m.m., dels att arbetsgivar- och arbetstagarparterna sluter kollektivavtal när det gäller omplaceringsfrågor och upprättar en s.k. trygghetsstiftelse.
Enligt uppgift från Församlingsförbundet har arbetsgivarna inom Svenska kyrkan inte visat något större intresse för att bilda eller att ansluta sig till s.k. arbetsgivarringar.
Ett Omställningsavtal för trossamfundet Svenska kyrkan har träffats mellan arbetsgivar- och arbetstagarparterna i syfte att främja de anställdas anställningstrygghet. Avtalet trädde i kraft den 3 juli 2006. För att finansiera åtgärderna finns kollektivavtalsstiftelsen Svenska kyrkans trygghetsfond, kallad trygghetsfonden. Parternas gemensamma målsättning med avtalet är att underlätta nödvändiga strukturförändringar i verksamheten. Avtalet och trygghetsfonden ger genom omställningsnämnden stöd och bidrag till åtgärder för de inblandade i förändrings- och utvecklingsarbetet för att förhindra arbetslöshet för anställda.
Projektet Arbetsmiljön i fokus, För en bra arbetsmiljö i Svenska kyrkan syftar till att stärka arbetsgivarna i deras arbetsmiljöarbete. Projektet är ett samarbete mellan Församlingsförbundet och Kyrkostyrelsen. I projektet skall olika behov relaterade till arbetsmiljöarbete inom Svenska kyrkan och goda exempel på sådant arbete identifieras. Syftet är att modeller för arbetsmiljöarbete utarbetas och sprids till arbetsgivarna. Projektet skall också ge bidrag avseende arbetsmiljö till andra pågående processer, nämligen Demokratiutredningen, behörighetsgivande kyrkoherdeutbildning, strukturförändringsprocesser i stiften, inomkyrklig kommunikationsstrategi och avtalsrörelse. Projektet pågår under perioden 2007–2009.
Även i Församlingsförbundets Personalpolitiska utvecklingsavtal 2001 (PU-avtal 01) för det kyrkliga området ges stöd och råd till arbetsgivarna i frågor om bl.a. arbetsmiljö, arbetsledning samt personalplanering och personalrörlighet.
Frågan om chefs- och ledarskapsutbildning för kyrkoherdar aktualiserades i en motion som behandlades av detta utskott i betänkande TU 2003:11 Kyrkoherdeutbildning. Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets förslag och uppdrog åt Kyrkostyrelsen att utreda frågan om obligatorisk kyrkoherdeutbildning. Till årets kyrkomöte har nu Kyrkostyrelsen överlämnat en skrivelse där det föreslås ändringar i kyrkoordningen så att den som söker en kyrkoherdetjänst måste ha genomgått en behörighetsgivande utbildning.
Frågan om ansvarsfördelning mellan kyrkoherdar och förtroendevalda behandlas av den pågående utredningen Demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. Enligt direktiven för utredningen skall den ta upp frågor om samverkan och ansvarsfördelning mellan förtroendevalda och de som har ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst.
Överväganden
I likhet med motionären anser vi att de frågor som tas upp i motionen är mycket angelägna. Vi menar dock att det är den enskilde arbetsgivaren som har ansvaret för att lösa de konflikter som uppstår på en arbetsplats. Även om nationellt framtagna strategier och åtgärdsplaner som motionären efterlyser kan vara till hjälp i arbetet med att lösa uppkomna konflikter, anser vi att varje enskild konflikt alltid kräver individuella lösningar. Vi konstaterar att den samverkan mellan Kyrkostyrelsen och Församlingsförbundet som efterfrågas i motionen redan existerar genom det pågående samarbetsprojektet, Arbetsmiljön i fokus.
Vi har den uppfattningen att bristande kunskaper om kyrkoordningen och om gällande arbetsrättslig lagstiftning oftast bidrar till att det uppstår konflikter på de kyrkliga arbetsplatserna. Därtill kommer att kyrkoherdar och förtroendevalda inte alltid har kännedom om varandras roller. Vi vill därför understryka behovet av utbildning och att den sker gemensamt för kyrkoherdar och förtroendevalda. Vi har erfarenhet av att det i vissa stift anordnas gemensamma kurser för tjänstemän och förtroendevalda och att detta bidragit till ett bättre samarbetsklimat i församlingarna. Den föreslagna kyrkoherdeutbildningen är viktig i sammanhanget. Även nomineringsgrupperna har ett utbildningsansvar.
I motionens motivtext sägs att utköpen i vissa fall blivit något av en ”minsta motståndets lag”. Vår uppfattning är att utköpen oftast föregås av en lång och mycket smärtsam process där alla tänkbara lösningar har prövats innan ett utköp kommer till stånd. I sådana processer efterlyser vi ett mera aktivt agerande från domkapitlen och stiftskanslierna, som också bör komma in i ett tidigare skede för att om möjligt kunna bidra till att konflikterna inte fördjupas.
Vi finner det angeläget att framhålla att det inte finns flera arbetsplatskonflikter i Svenska kyrkan än inom andra organisationer. Det är viktigt att det inte skapas en felaktig bild av Svenska kyrkan i detta avseende.
Vi föreslår att motionen avslås.
Uppsala den 28 september 2007
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Margareta Carlenius, Göte Karlsson, Kerstin Björk, Sigvard Raask, Solveig Ininbergs, Jan-Olof Grönlund, Gunnel Wingård Mellqvist, Sten Elmberg, Sven-E. Kragh, Lennart Kjellin, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Jan Erik Ågren och Åke Blomqvist.
Biskoparna Hans-Erik Nordin* och Antje Jackelén* har deltagit i utskottets överläggningar.
*Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.   
|
