|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2007:9
|
|
|
|
Ett lärodokument som beskriver och fastslår
Svenska kyrkans nuvarande bekännelsestatus
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2007:51 med förslag om att det skall utarbetas ett lärodokument som beskriver och fastslår Svenska kyrkans nuvarande bekännelsestatus. Med hänvisning bl.a. till det som Läronämnden anför i sitt yttrande Ln 2007:7y avvisar vi tanken att det skall utarbetas ett lärodokument på det sätt som sägs i motionen och föreslår att motionen avslås.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:51.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2007:51 av Aleksander Radler, Ett lärodokument som beskriver och fastslår Svenska kyrkans nuvarande bekännelsestatus
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att tillsätta en för Svenska kyrkan representativ arbetsgrupp med uppdrag att, med klara direktiv och bestämd tidsram, författa ett lärodokument av internationell standard.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2007:51. Yttrandet Ln 2007:7y är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
1983 års kyrkomöte beslutade att Svenska kyrkans centralstyrelse i samråd med Läronämnden skulle låta utarbeta förslag till en innehållsbestämning av begreppet "evangelisk-lutherskt trossamfund" enligt lagen (1982:942) om svenska kyrkan 1 § (motion 1983:70, EU 1983:16, kskr 1983:25). Detta var inledningen till bekännelsearbetet 1983–1993. Detta resulterade bl.a i Stora boken om kristen tro och i Lilla boken om kristen tro. Den sistnämnda trycktes i närmare tre miljoner exemplar och 77 editioner med viss del av texten utformad utifrån det egna stiftets och ibland den egna församlingens förutsättningar. Inom ramen för bekännelsearbetet utkom en stor mängd böcker härutöver. En närmare redovisning av det tioåriga bekännelsearbetet lämnades i Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse (CsSkr 1993:4) om Svenska kyrkans bekännelsearbete. I den skrivelsen gavs också en teologisk redogörelse angående Svenska kyrkans bekännelse 1993 i anslutning till 1992 års kyrkomötes beslut om Svenska kyrkans grundläggande dokument avseende tro, bekännelse och lära. Detta beslut överensstämde såvitt gäller identitetsbestämningen av Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund med nuvarande bestämmelser i 1 kap. 1 § kyrkoordningen.
2000 års kyrkomöte behandlade en motion om främjande av en reformatorisk process (motion 2000:41, TU 2000:14). I motionen föreslogs bl.a. att Kyrkostyrelsen skulle få i uppdrag att ”anlita kunniga teologer från Sverige och från andra lutherska kyrkor som på ett kongenialt sätt aktualiserar Bibelns och bekännelsens texter och budskap i vår tid”. I sitt av Kyrkomötet bifallna betänkande gjorde utskottet bedömningen att det inte finns anledning att åter under en viss begränsad tidsperiod påbörja ett särskilt bekännelsearbete. Samtidigt såg utskottet det som angeläget att den fortsatta teologiska reflexion som omtalades i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:3) Kyrkoordning för Svenska kyrkan äger rum. I skrivelsen (sid. 2–65) anförde Centralstyrelsen i sin kommentar till bestämmelserna om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära i 1 kap. 1 § kyrkordningen att det ”finns behov av en fortsatt teologisk reflexion och läroutveckling med samtal om hur portalparagrafens olika lärodokument skall uppfattas. Bl.a. behöver i ett sådant sammanhang belysas innebörden i den förpliktelse till kyrkans lära som ingår i vigningslöftena.” Utskottet menade att det också behövs en ständig bearbetning av frågorna kring hur kyrkan med bibehållande av sin identitet på ett för vår tids människor relevant sätt kan nå ut med det bibliska budskapet.
Vid 2003 års kyrkomöte förelåg motion 2003:46 med föreslag på olika åtgärder för att intensifiera arbetet med bekännelsefrågorna inom Svenska kyrkan. Det gällde bl.a. ”ett stort och långsiktigt samarbetsprojekt kring Bekännelse för det tjugonde århundradet där olika rörelser och fromhetsriktningar inom kyrkan får med egna ord beskriva sin kristna tro”. Detta skulle resultera i dokument i form av en webborienterad databas. Vidare föreslogs att församlingar, prästerskap och andra kyrkoarbetare skulle uppmanas att förnya och fördjupa arbetet med bekännelsefrågorna i sin undervisning.
Tillsyns- och uppdragsutskottet menade i sitt betänkande TU 2003:10 att det inte fanns skäl att ta initiativ från Kyrkomötets och Kyrkostyrelsens sida på det sätt som förespråkas i motionen. Utskottet hänvisade till att Läronämnden i sitt yttrande framhöll att församlingarna är viktiga subjekt för bekännelsebildningen och ständigt gestaltar tron i sitt gudstjänstfirande och liv. Med utgångspunkt från motionens förslag underströk utskottet det är de pastorala nivåerna, församlingar och stift, som primärt måste svara för arbetet att ständigt på nytt uttrycka kyrkans tro och bekännelse. Den nationella nivåns uppgift är att stödja stiften i deras arbete för utveckling av församlingsarbetet och därför borde önskemål och förväntningar primärt från stiftens sida för att den nationella nivån skall vidta åtgärder som direkt rör församlingarnas liv. Utskottet pekade på att i olika delar av församlingens liv och verksamhet sker ofta en fortlöpande reflektion kring hur kyrkan skall möta människor i olika livssituationer. Utskottet menade att det finns uppenbara risker att "uppifrån" komna åtgärder ses som nya pålagor istället för hjälp och uppmuntran. I enlighet med utskottets förslag beslutade Kyrkomötet om avslag på motionen.
Överväganden
Vi ansluter oss till det som Läronämnden framför i sitt yttrande 2007:7y. Det gäller såväl beskrivningen av vad som hände när nya kyrka-statrelationer etablerades som i fråga om det konkreta förslag som läggs fram i motion 51.
Att på det sätt som föreslås i motionen utarbeta ett lärodokument som fastslår Svenska kyrkans nuvarande bekännelsestatus är enligt vår mening inte en framkomlig väg. Vi ser ett betydligt större behov av dialog och samtal på ett brett plan inom kyrkan. Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära måste hela tiden på nytt gestaltas i gudstjänst och liv. I den processen måste många göras delaktiga. Vid vissa tillfällen, som t.ex. när beslut fattas om kyrkans gudstjänstböcker, formuleras tron, bekännelsen och läran på ett särskilt sätt. Som sägs i den övergripande inledningen till kyrkoordningen som helhet ger det som Svenska kyrkan tror, bekänner och lär en utgångspunkt för kyrkoordningens innehåll och kriterier, mot vilket innehållet i kyrkoordningen skall prövas. Även när kyrkoordningen utarbetas krävs det teologisk reflektion men vi tror att det också i detta sammanhang är fråga mer om en process än en avstämning mot ett i särskild ordning framtaget dokument.
Det finns behov av böcker och annat material som underlag för samtal och teologisk reflektion i såväl kyrkoråd som läronämnd, för att nämna två exempel. Vi ställer oss tveksamma till behovet av ett särskilt dokument som det talas om i motionen. I likhet med Läronämnden finner vi det också oklart vad detta skulle vara av för slag. Vid våra överläggningar har pekats på att det produceras böcker av olika slag anpassade för samtal i skilda sammanhang. Det är inte fråga om dokument som beslutats i viss ordning men som behöver finnas när församlingarna inbjuder människor att komma och se vad kristen tro och kristet liv kan innebära.
I motionen talas om behovet av en ny utgåva av Luthers lilla katekes. Det kan därför finnas anledning att peka på vad Kyrkostyrelsen redovisar i KsSkr 2007:7 Redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets ärenden om behandlingen av Kyrkomötets skrivelse 1998:2 med KG 2, Luthers Lilla katekes. Frågan om bl.a. en nyöversättning av Luthers Lilla katekes överlämnar Kyrkostyrelsen till Teologiska kommittén för bedömning.
I bakgrundsteckningen har vi kortfattat pekat på det bekännelsearbete som pågick 1983-1993 och som hade sin bakgrund i att det skulle göras en innehållsbestämning av begreppet "evangelisk-lutherskt trossamfund”. Detta ledde till ett brett och omfattande arbete och var av betydelse för den bestämning av Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund som nu finns i kyrkoordningens första kapitel. Något lärodokument eller liknande blev inte resultatet. Vi menar att det inte finns anledning att nu söka ta fram ett särskilt lärodokument. Vi ställer oss i stället bakom det som Läronämnden framför om en process i anslutning bl.a. till arbetet med en ny kyrkohandbok, en process som ”skall vara brett upplagd på alla nivåer i kyrkan, ge möjligheter för mångas delaktighet, och vara en pågående reflektion över praxis”. Vi föreslår att Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:51.
Uppsala den 27 september 2007
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Margareta Carlenius, Göte Karlsson, Kerstin Björk, Sigvard Raask, Solveig Ininbergs, Gunnel Wingård Mellqvist, Sten Elmberg, Sven E Kragh, Lennart Kjellin, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Jan Erik Ågren, Åke Blomqvist och Jan-Olof Grönlund
Biskopen Antje Jackelén har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2007:7y
|
|
|
|
Ett lärodokument som beskriver och fastslår
Svenska kyrkans nuvarande bekännelsestatus
|
|
|
Läronämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motion 2007:51.
Motionären påpekar helt riktigt att kontinuerlig teologisk reflektion rör kyrkans ”centrum och livsnerv”. Motionären hävdar emellertid att Svenska kyrkan blev ”en annan kyrka” den 1 januari 2000. Läronämnden vill med bestämdhet hävda att Svenska kyrkan är densamma, trots ändrade relationer till den svenska staten. Denna historiska förändring är i sig därför inte ett skäl för Svenska kyrkan att formulera nya, ”bindande teologiska normer, som talar om vad Svenska kyrkan står för”.
Det är inte alldeles lätt att utläsa vad motionären efterlyser: är det ett lärodokument, en trosbekännelse, en katekes eller en bekännelseskrift? Utifrån tanken lex orandi – lex credendi (så som vi ber, så tror vi) som omnämns i motionen framstår det nu påbörjade arbetet med den nya kyrkohandboken som mer fruktbart än det som motionären föreslår. Det är inte minst i gudstjänsten som Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära gestaltas, som det står i vår kyrkas portalparagraf. Denna process skall vara brett upplagd på alla nivåer i kyrkan, ge möjligheter för mångas delaktighet, och vara en pågående reflektion över praxis.
Uppsala den 22 augusti 2007
På Läronämndens vägnar
Anders Wejryd
Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind*, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering   
|
