|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2007:6
|
|
|
|
Dopets ställning i Svenska kyrkan
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas en motion med förslag om en utredning i syfte att ändra bestämmelserna om kyrkotillhörighet så att barn kan tas upp i kyrkan endast genom dop eller, om de redan är döpta, genom anmälan. Inom utskottet finns skilda bedömningar av vad som är en trolig och önskvärd utveckling av regelsystemet. Den samlade bedömningen är dock att det åtminstone inte för närvarande bör göras någon ändring av bestämmelserna och därför föreslås att motionen avslås.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:27.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2007:27 av Bertil Murray, Dopets ställning i Svenska kyrkan
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda regleringen av kyrkotillhörighetsreglerna i 29 kap. kyrkoordningen, så att barns upptagande i kyrkan alltid sker genom dop eller genom vårdnadshavares anmälan av redan döpt barn.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2007:27. Yttrandet Ln 2007:15y är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Gällande bestämmelser
Bestämmelser om kyrkotillhörighet finns i kyrkoordningens kapitel 29. Bestämmelserna i kyrkoordningen motsvarar i huvudsak det som sedan den 1 januari 1992 gällde enligt 3 kap. kyrkolagen (1992:300). Tidigare bestämmelser, vilka fortfarande är av betydelse för vem som tillhör Svenska kyrkan, fanns i 1951 års religionsfrihetslag. I religionsfrihetslagen var huvudregeln att ett barn vid födelsen blev medlem i Svenska kyrkan om föräldrarna tillhörde kyrkan. Ett dop i Svenska kyrkans ordning hade inte någon omedelbar betydelse för kyrkotillhörigheten. Det samband som fanns mellan dop och kyrkotillhörighet var att den som ansökte om medlemskap skulle tas upp i kyrkan om han eller hon var döpt i Svenska kyrkans ordning eller tillhörde ett annat evangelisk-lutherskt trossamfund. I övrigt kunde en person tas upp i Svenska kyrkan efter ansökan om han eller hon erhållit undervisning i kyrkans lära och försäkrade att ansökan var grundad på ”allvarliga religiösa skäl”. De allra flesta av Svenska kyrkans medlemmar har inträtt i kyrkan enligt bestämmelserna i 1951 års religionsfrihetslag.
I 29 kap. 2 § kyrkoordningen sägs att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska kyrkan. Utöver denna grundläggande bestämmelse, som gäller alla som döps i Svenska kyrkans ordning, finns bestämmelser om dels barns, dels vuxnas upptagande i Svenska kyrkan på andra sätt än direkt genom dop. Beträffande barn anges i 3 § att den som är under 18 år i annat fall än som avses i 2 § skall tas upp i Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Ett sådant meddelande kan lämnas oavsett om barnet är döpt eller ej och det sker ingen annan prövning än att meddelandet verkligen lämnats av barnets vårdnadshavare. Finns två vårdnadshavare måste båda vara överens. När barnet har fyllt 12 år måste det självt ge sitt samtycke enligt 4 § lagen om trossamfund (1998:1593).
Det finns vissa särskilda bestämmelser som hör samman med barns upptagande i Svenska kyrkan på annat sätt än genom dop oavsett om medlemskap har förvärvats före eller efter införandet av gällande kyrkotillhörighetsbestämmelser. Enligt 19 kap. 9 § kyrkoordningen skall församlingens kyrkoherde informera unga personer som tillhör Svenska kyrkan utan att vara döpta om bestämmelserna för kyrkotillhörighet samt erbjuda dopundervisning och dop. Detta skall alltid göras året före 18-årsdagen. Vidare anges i 8 § i samma kapitel att församlingens kyrkoherde innan ett barn uppnått sex månaders ålder skall informera föräldrar eller annan vårdnadshavare som tillhör Svenska kyrkan om dopet och om bestämmelserna för kyrkotillhörighet samt erbjuda dem att låta döpa sitt barn. När det här talas om församlingens kyrkoherde är det primärt fråga om att ange vem som har ansvaret för att de nämnda åtgärderna genomförs. När kyrkotillhörighetsbestämmelserna infördes så beslutades också att varje församling skulle ha pastoralt program för dopet. Efter kyrkoordningens införande utgör det pastorala programmet för dopet en integrerad del av det pastorala program för församlingens grundläggande som skall finnas i församlingsinstruktionen enligt 57 kap. 5 §.
Beträffande den som har fyllt 18 år gäller enligt 29 kap. 4 § kyrkoordningen att det, utöver genom dop i Svenska kyrkans ordning, är möjligt att tas upp i Svenska kyrkan efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska kyrkan. Utan någon särskild prövning skall den tas upp i Svenska kyrkan som är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan evangelisk-luthersk kyrkas ordning eller i en kyrka eller ett samfund som Svenska kyrkan genom beslut av Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan med. Den som är döpt i något annat kristet trossamfunds ordning och samtidigt med sin anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära skall också tas upp i Svenska kyrkan. Slutligen skall den tas upp i Svenska kyrkan som samtidigt med sin anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära som förberedelse för dop. Om inget dop kommer till stånd består ändå kyrkotillhörigheten. Det är endast genom att man själv utträder som kyrkotillhörigheten kan upphöra.
Bestämmelsernas tillkomst
Frågorna om dop och kyrkotillhörighet hörde till dem som diskuterades under lång tid innan i princip motsvarande bestämmelser som nu finns i kyrkoordningen infördes i kyrkolagen (1992:300) och som började gälla 1 januari 1996. I flera omgångar behandlade inomkyrkliga utredningar frågor om dop och kyrkotillhörighet. Ett inomkyrkligt utredningsarbete föregick också besluten i Kyrkomötet och av riksdagen i mitten på 1990-talet.
1992 års kyrkomöte begärde att Svenska kyrkans centralstyrelse skulle tillsätta en beredningsgrupp för kyrkotillhörighetsfrågan. Till grund för Kyrkomötets beslut låg Andra kyrkolagsutskottets betänkande (2 KL 1992:3) om kyrkotillhörighet. I detta fanns riktlinjer för beredningsgruppens arbete, bl.a. följande:
Dopets sakramentala karaktär måste klart komma till uttryck när det samband som finns mellan dop och kyrkotillhörighet skall uttryckas i en reglering av kyrkotillhörigheten. Dopet är inkluderande, inte uteslutande. Utskottet finner att det även i framtiden måste finnas möjlighet för människor att tillhöra kyrkan på vägen till dopet. Eftersom Svenska kyrkan är ett nådessamfund, grundad på Ordet och sakramenten och inte på enskilda människors anslutning, är det en naturlig konsekvens att dopets kyrkogrundande karaktär gestaltas. Svenska kyrkans identitet som nådessamfund kommer alltså till uttryck inte endast när människor tas upp i kyrkan genom dopet utan även när människor får möjlighet att höra till kyrkan på vägen till dopet.
Den av Centralstyrelsen tillsatta Kyrkotillhörighetsberedningen presenterade 1993 sina förslag i betänkandet Kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan. Betänkandet var föremål för en omfattande remissbehandling där bl.a. alla församlingar bereddes tillfälle att yttra sig. På grundval av Kyrkotillhörighetsberedningens förslag och remissinstansernas synpunkter framlade Centralstyrelsen sitt förslag i en skrivelse (CsSkr 1994:4) till 1994 års kyrkomöte. Kyrkomötet antog för sin del med vissa redaktionella ändringar Centralstyrelsen förslag till ändring av kyrkolagens tredje kapitel (2 KL 1994:7, kskr 1994:1). I det betänkande från Andra kyrkolagsutskottet som låg till grund för Kyrkomötets beslut markerades att bestämmelserna om kyrkotillhörighet primärt måste bygga på kyrkligt begrundade överväganden.
En avgörande utgångspunkt vid utformningen av regler om kyrkotillhörigheten är att tillhörigheten bestäms av kyrkan själv utifrån sin egen identitet och självförståelse. Det är alltså kyrkan som utifrån sin bekännelse, karaktär, tradition och ordning måste utforma sina tillhörighetsregler. Vid utformningen av reglerna måste hänsyn tas såväl till Svenska kyrkans principiella syn på dopet, folkkyrkan och familjen som till det samhälle i vilket kyrkan verkar.
I kyrkoordningsskrivelsen till 1999 års kyrkomöte (CsSkr 1999:3) motiverade Centralstyrelsen förslaget att bestämmelserna om kyrkotillhörighet i huvudsak oförändrade borde föras över från kyrkolagen till kyrkoordningen på följande sätt:
De har funnits i endast ett par år och redan av den anledningen bör man avstå från att utan särskilda skäl göra förändringar. Härtill kommer att det inte heller finns principiella skäl för någon omprövning av kyrkotillhörighetsreglerna. De ger uttryck för det grundläggande sambandet mellan dop och kyrkotillhörighet och bevarar samtidigt kyrkans öppenhet genom möjligheten att tillhöra kyrkan på väg till dopet. Denna möjlighet menar vi skall finnas kvar.
När 1999 års kyrkomöte beslutade kyrkoordningen fanns inga motioner med förslag om några ändringar i bestämmelserna om kyrkotillhörighet. Kyrkomötet biföll det förslag som fanns i kyrkoordningsskrivelsen.
Överväganden
Gällande bestämmelser om hur man blir medlem i Svenska kyrkan tillkom efter många och långa diskussioner och samtal om dop och kyrkotillhörighet. Lite beroende på hur man bedömer bestämmelserna kan de ses som i vissa stycken en kompromissprodukt eller som uttryck för en ny och gemensam insikt.
Överläggningarna i utskottet pekar på att det inte finns någon entydig och gemensam syn på hur bestämmelserna helst skall vara utformade eller på vad som är den troliga eller önskvärda framtidsvägen.
Å ena sidan kan i linje med vad som sägs i motionen hävdas att utvecklingen talar för att Svenska kyrkan i likhet med andra stora folkkyrkor mer entydigt skall låta dopet vara vägen in i kyrkan åtminstone då det gäller barn. Nuvarande bestämmelser innebär en differentierad kyrkotillhörighet med eller utan full sakramental gemenskap och delaktighet i ansvaret för kyrkans uppdrag. I de få fall som föräldrar meddelar att deras barn skall tillhöra kyrkan finns ingen egentlig koppling mellan dop och kyrkotillhörighet på det sätt som är fallet när en vuxen vill bli upptagen i kyrkan i avsikt att döpas.
Å andra sidan kan man peka på att gällande ordning tydliggör kyrkans öppenhet mot alla som vill vara med även om de inte är färdiga med dopfrågan för sin egen del. Det gäller också dem som vill att deras barn skall tillhöra kyrkan men menar att ställningstagande till dopet vill de lämna till barnet att själv göra vid ett senare tillfälle. Hur många som det gäller blir då av underordnad betydelse. Det kan i det sammanhanget konstateras att ett ökande antal ungdomar döps under konfirmationstiden.
Vår samlade bedömning är att det åtminstone inte nu bör göras några förändringar i bestämmelserna om kyrkotillhörighet. Det som kan utläsas av kyrkostatistiken är inte av den karaktären att det självklart leder till att kyrkoordningen skall ändras. Diskussionerna om dop och kyrkotillhörighet pågick under betydligt längre tid än de drygt tio år som gått sedan nya bestämmelser trädde i kraft. Det fanns en stor bred uppslutning bakom de gällande bestämmelserna när dessa beslutades. Oavsett vad som kan komma att hända i framtiden saknas skäl att nu ändra bestämmelserna om dop och kyrkotillhörighet. Vi föreslår därför att Kyrkomötet avslår motion 2007:27.
Uppsala den 26 september 2007
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Margareta Carlenius, Göte Karlsson, Kerstin Björk, Sigvard Raask, Solveig Ininbergs, Gunnel Wingård Mellqvist, Sten Elmberg, Sven E Kragh, Lennart Kjellin, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Jan Erik Ågren, Åke Blomqvist och Jan-Olof Grönlund
Biskoparna Hans-Erik Nordin och Antje Jackelén har deltagit i utskottets överläggningar.
Särskild mening av Torbjörn Bolander och Bertil Murray
Vi noterar med glädje den öppenhet som finns i utskottet och som kommer till uttryck i utskottets överväganden. Utskottets majoritet önskar visserligen i dag behålla nuvarande regler för kyrkotillhörighet. Men samtidigt ger utskottets öppna skrivning vid handen att en framtida förändring kan bli möjlig. Vi hade önskat att utskottet i enighet vågat ta detta steg redan i dag.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2007:15y
|
|
|
|
Dopets ställning i Svenska kyrkan
|
|
|
Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motion 2007:27.
Läronämnden hänvisar till följande avsnitt i sitt tidigare yttrande 1994:2 med anledning av Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse om kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan och motioner i anslutning därtill, där Läronämnden tog sin utgångspunkt i sambandet mellan dop och kyrkotillhörighet:
Huvudregeln är att den som döps därmed upptas i Svenska kyrkan. Men det skall också vara möjligt att tillhöra kyrkan på vägen mot dopet. Dop och öppenhet ställs alltså inte mot varandra. Den nu föreslagna regleringen framhäver dopet som ett nådeserbjudande och därmed som en inledning till ett liv i församlingens gemenskap och uttrycker samtidigt öppenhet mot de människor som vill tillhöra kyrkan i avvaktan på dop. På detta sätt är kyrkotillhörighetsreglerna grundade i kyrkans självförståelse.
Läronämnden ville också framhålla att en kyrkorättslig reglering med den givna utgångspunkten kan se olika ut. ”Regleringen måste dock stå i samklang med kyrkans
tradition under lyhördhet mot samtida förhållanden.”
Läronämnden ser ingen anledning att frångå detta.
Uppsala den 22 augusti 2007
På Läronämndens vägnar
Anders Wejryd
Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind*, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering   
|
