Kyrkomötet Organisationsutskottets betänkande 2007:3
Församlingsmöten

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en motion som syftar till kyrkoordningsreglering av församlingsmöten. Utskottet anser inte att en sådan reglering skall införas och föreslår därför att motionen avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:11.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2007:11 av Bertil Murray och Jan-Anders Ekelund, Ideellt arbete och församlingsmöten

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att arbeta fram ett förslag till kyrkoordningsbestämmelse om församlingsmöten i församlingarna.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet (Ln 2007:13y) är bifogat i betänkandet som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Förslag om ett rådgivande församlingsmöte ingick i Förslag till kyrkoordning, Huvudbetänkande från utredningen om Svenska kyrkans framtida organisation (SKU 1998:1). Idén kom från Val- och indelningsutredningens betänkande Val, indelning, kyrkobokföring, arkiv (SKU 1998:4):

Vid behandlingen av frågan om val till beslutande organ på församlingsnivå har vi funnit att det skulle vara angeläget att alla kyrkotillhöriga i en församling bereddes möjlighet att vid något tillfälle årligen samlas för information och diskussion om församlingens angelägenheter. Även om frågan kommit upp i samband med våra överväganden om direktvalt kyrkoråd anser vi att den har aktualitet också i församlingar som inte ingår i samfällighet och till följd härav har kyrkofullmäktige.

Remissopinionen var splittrad i frågan. Centralstyrelsen redovisade i sina motiveringar först de sammanhang där förslaget om församlingsmöte hörde hemma, nämligen förslaget om församlingsdelegerade och avskaffande av kyrkostämman. Dessa förslag fanns inte längre med i Centralstyrelsens kyrkoordningsskrivelse. Detta tillsammans med kritiken i remissvaren var anledningen till att Centralstyrelsen strök förslaget om församlingsmöte (CsSkr 1999:3 sid. 2–87):

Några av de bakomliggande motiven för utredningens förslag om församlingsmöte som en ny obligatorisk mötesform, dock utan beslutanderätt, var utredningens förslag om avskaffande av kyrkostämman och införande av ett indirekt valt beslutande organ, församlingsdelegerade, i samfällighet. [--- ]

Som redan har framgått föreslår vi att kyrkostämman skall få finnas kvar i de minsta församlingarna som en alternativ beslutandeform och att samfällighetens beslutande organ skall vara direkt valda samfällda kyrkofullmäktige. Redan av det skälet kan det därför ifrågasättas om församlingsmötet bör finnas som ett i kyrkoordningen föreskrivet obligatorium.

Därtill kommer att bestämmelserna om församlingsmöte är några av de mer kritiserade i förslaget om församlingens arbetsformer. Flera remissinstanser, särskilt de med många kyrkotillhöriga, har framfört att det är praktiskt omöjligt att hålla församlingsmöten om tanken är att alla tillhöriga skall kunna delta och att bestämmelsen därför förutsätter att endast ett fåtal verkligen kommer. Andra som har haft invändningar har i och för sig godtagit församlingsmötet men föreslagit att det i stället bör vara fakultativt, dvs. att det i kyrkoordningen skall anges att ett församlingsmöte "kan", "bör" eller "får" hållas. Vi menar dock att en bestämmelse med en sådan utformning knappast fyller någon funktion och att det i så fall är bättre att helt avstå från en reglering i kyrkoordningen.

Sammantaget anser vi att det mot denna bakgrund finns övervägande skäl som talar mot att reglera församlingsmötet i kyrkoordningen. Vi vill dock framhålla att församlingarna och samfälligheterna inom de ramar som kyrkordningen ger är fria att finna sina egna former för att informera och engagera de kyrkotillhöriga, exempelvis genom att anordna öppna sammankomster till vilka församlingens tillhöriga inbjuds. Inte minst med tanke på den församlingsinstruktion som vi föreslår skall införas (jfr avsnitt 8.13.2) och som bland annat är tänkt att innehålla olika pastorala program för församlingens grundläggande uppgift, kan det vara av värde att inhämta synpunkter på ett bredare plan och att därigenom skapa ökade möjligheter till engagemang kring den verksamhet som församlingen skall bedriva. Vad som är lämpligt kan därmed avgöras utifrån de lokala förutsättningarna.

Både Församlingsutskottet som yttrade sig över förslaget och Andra kyrkolagsutskottet såg fördelar med ett församlingsmöte men invändningarna övervägde även där (2KL 1999:1 sid.102).

Andra kyrkolagsutskottet anser att det finns många fördelar med ett församlingsmöte. Församlingsbornas engagemang och intresse för församlingens verksamhet skulle sannolikt öka om de på ett möte får samtala och diskutera med förtroendevalda och anställda. Kyrkorådet skulle därmed få ett bättre underlag för sitt ställningstagande vad gäller verksamhet och prioriteringar inför budgetarbetet. Församlingsmötet kan ses som ett av flera sätt att förbättra och fördjupa demokratin i församlingen. Utskottet har anledning att utgå från att alla nivåer inom kyrkan aktivt kommer att arbeta för ett ökat engagemang och inflytande från de kyrkotillhöriga i sin relation till församlingen. Församlingsmötet är ett sätt, men det bör även prövas andra vägar för att uppnå detta syfte. Utskottet anser därför att man inte bör införa församlingsmötet som ett obligatorium i kyrkoordningen.

Kyrkomötet beslutade enligt utskottets förslag.

Överväganden

Frågan om församlingsmöten har behandlats utförligt av 1999 års kyrkomöte. Utskottet ansluter sig till de positiva bedömningar av församlingsmöten som då gjordes av Kyrkomötet och som också finns i motion 2007:11. Sådana öppna möten, hur de än benämns, kan vara ett utmärkt forum för frivilligt engagemang, demokratiskt samtal och inflytande i församlingen.

Läronämnden nämner i sitt yttrande om församlingens uppdrag och funktion att möjligheter till delaktighet och ansvarstagande i kyrkans liv i en ny samhällssituation behöver belysas.

Angående reglering är utskottets slutbedömning densamma som Kyrkomötets år 1999. Dessa möten fyller sitt syfte bäst om de formas utifrån lokala behov och förutsättningar utan påbud och reglering i kyrkoordningen. Utskottet föreslår avslag på motionen.

Uppsala den 27 september 2007

På Organisationsutskottets vägnar

Torgny Larsson

Leena Björstedt

Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Christina Eriksson, Olle Burell, Maj-Britt Nilsson, Sven-Erik Bodén, Kristina Lundgren, Hans G Erikson, Key Lundegård, Gudrun Carlsson, Anna Turesson, Marianne Berglund, Per Lindberg, Alice Kuhnke, Stefan Landmark och Susann Torgerson.

Biskoparna Claes-Bertil Ytterberg och Sven Thidevall har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga 1

Kyrkomötet Läronämndens yttrande 2007:13y
Församlingens uppdrag och funktion

Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motionerna 2007:11, 28, 43, 49, 58, 65 och 82.

Svenska kyrkans församlingsbegrepp beskrivs i kyrkoordningen ur flera aspekter. Dessa hålls samman i en helhet:

- uppgiften att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission (den grundläggande uppgiften)

- människor som tillhör Svenska kyrkan (gemenskapsaspekten)

- bosättningen inom ett geografiskt område (territorialprincipen).

Därtill kommer ansvaret för dem som vistas i församlingen (vistelsebegreppet). Församlingskriterierna anger vad som behövs för att församlingen ska kunna leva och fungera: En församlingskyrka, gudstjänstfirande varje vecka och människor som tar ansvar.

Till följd av förändringar i kyrka och samhälle behöver man tänka igenom hur de olika aspekterna av att vara kyrka och församling förhåller sig till varandra. Därför behövs en förnyad reflektion kring församlingsbegreppet. Möjligheter till delaktighet och ansvarstagande i kyrkans liv i en ny samhällssituation – i stad och tätort, på landsbygd och i glesbygd, samt för människor med en ökad rörlighet – behöver belysas. Därvid är det samtidigt nödvändigt att en pastoralt och ekonomiskt bärkraftig organisation som motsvarar arbetsrättsliga krav kommer till stånd. Sammantaget bör detta leda till ett förtydligande av kyrkans självförståelse och teologiska och pastorala identitet.

Med anledning av motionerna 2007:28 och 58 vill Läronämnden framhålla att Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan. Ett internationellt engagemang hör till den grundläggande kallelsen och bör därför komma till uttryck i hela kyrkans organisation och liv.

Uppsala den 22 augusti 2007

På Läronämndens vägnar

Anders Wejryd

Ingemar Söderström

Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind*, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering