|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkorättsutskottets betänkande
2007:2
|
|
|
|
Enhetlig begravningsavgift i en eller flera kommuner
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2007:3 om att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda möjligheterna att skapa en organisation eller system, som gör det möjligt att fastställa en enhetlig begravningsavgift inom en eller flera kommuner eller inom ett stift. Då bl. a. initiativ till utredningar inom området redan tagits föreslår utskottet att motionen avslås.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:3.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2007:3 av Sigvard Olsson, Enhetlig begravningsavgift i en eller flera kommuner.
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda möjligheterna att skapa en organisation eller ett system för begravningsverksamhetens huvudmän som möjliggör en enhetlig begravningsavgift inom en eller flera kommuner eller i ett stift.
Utskottet
Bakgrund
Begravningsverksamheten finansieras genom del av kyrkoavgiften för de kyrkotillhöriga och genom begravningsavgiften för de som inte tillhör Svenska kyrkan. Inom en huvudmans ansvarsområde skall den del av kyrkoavgiften, som avser kostnader för begravningsverksamheten, vara lika stor som begravningsavgiften för de icke tillhöriga. Begravningsavgiften beräknas i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Vid avgiftsberäkningen gäller självkostnadsprincipen. Begravningsavgiften fastställs av Kammarkollegiet efter förslag från respektive huvudman. I Stockholms och Tranås kommuner, som inom sina respektive områden är huvudmän för begravningsverksamheten, fastställs begravningsavgiften av kommunfullmäktige.
För år 2007 varierar begravningsavgiften mellan 0,07 och 0,957 procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten eller 0,89 procentenheter. År 2003 var motsvarande siffror 0,06 och 1,15 procent. Under den senaste femårsperioden har således skillnaden minskat från 1,09 till dagens 0,89 procentenheter.
År 2007 sammanfaller gränserna för 96 kommuner med en församlings eller med en samfällighets gränser. I dessa kommuner erlägger invånarna lika stor begravningsavgift. Samma förhållande råder i Stockholms och Tranås kommuner samt i Valdemarsviks kommun, där de två kyrkliga enheterna har samma begravningsavgift. Sammantaget har sålunda 99 av landets 290 kommuner, eller knappt 35 procent, samma begravningsavgift inom kommunen. I 77 kommuner, motsvarande drygt 26 procent av antalet kommuner, är skillnaden mellan lägsta och högsta begravningsavgift 0,10 procentenheter eller lägre. Under föregående mandatperiods sista år var det 89 kommuner, vars gränser sammanföll med en församlings eller en samfällighets. Om därtill läggs Stockholms och Tranås kommuner jämte ytterligare två kommuner, inom vilka de kyrkliga enheterna hade samma begravningsavgift, hade sammanlagt 93 kommuner samma begravningsavgift inom kommunen. Det är sex färre än i dag.
Kyrkoberedningen säger på sid. 117 i sitt betänkande Staten och trossamfunden(SOU 1994:42) att en statlig begravningsavgift skulle göra det möjligt att rättvist anordna begravningsverksamheten. I propositionen om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (Prop. 1995/96:80) anför regeringen på sid. 34 att då församlingarna varit kritiska att införa en statlig begravningsavgift vill regeringen tillmötesgå kravet om en lokalt förankrad avgift.
Utjämning av kostnader mellan de kyrkliga begravningshuvudmännen sker i dag genom en kostnadsutjämningskonstant. Regler härom finns i 44 kap. 9 § kyrkoordningen. Reglernas sakliga innehåll bygger på de komponenter avseende begravningsväsendet, som tidigare ingick i det inomkyrkliga utjämningssystemet.
Kyrkomötet behandlade år 2003 en motion i vilken hemställdes att Kyrkostyrelsen tog upp frågan om ett separat utjämningssystem för begravningsavgifterna med regeringen. Ekonomi- och egendomsutskottet anförde i betänkandet EE 2003:1 att man delade uppfattningen att de kraftigt varierande begravningsavgifterna utgjorde ett problem men att utskottet förutsatte att Kyrkostyrelsen fortlöpande bevakade dessa frågor. Kyrkomötet avslog motionen på utskottets förslag. 2005 års kyrkomöte behandlade en motion i vilken hemställdes att Kyrkostyrelsen verkade för att samverkansformer lades fram så att en och samma begravningsavgift kunde fastställas inom en kommun. Kyrkorättsutskottet konstaterade i betänkandet Kr 2005:3 att för att uppnå motionärens intentioner krävdes med nuvarande regelverk att den kyrkliga strukturen förändras vilket inte enbart kan styras av behovet av enhetliga begravningsavgifter. På utskottets förslag avslog Kyrkomötet motionen.
Under våren 2006 publicerades rapporten Samverkan i Svenska kyrkan, som utarbetats av Svenska kyrkans församlingsförbund. I rapporten behandlas bl. a. begravningsverksamheten och olika förslag presenteras, vilka skulle möjliggöra samverkan inom verksamhetsområdet i syfte att minska kostnaderna men också skillnaderna i begravningsavgifter mellan kyrkliga huvudmän.
Svenska kyrkan, Församlingsförbundet och Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund bildar i år ett samrådsorgan för begravningsverksamhetens frågor. Avsikten är att en särskild arbetsgrupp skall undersöka orsakerna till skillnaderna mellan huvudmännens begravningsavgifter och redovisa dem för organet.
Inom regeringskansliet förbereds för närvarande direktiv för en utredning, vilken bl.a. skall behandla begravningsavgifterna.
Överväganden
Utskottet delar motionärens uppfattning att stora skillnader i begravningsavgift mellan olika huvudmän är otillfredsställande. Utskottet konstaterar dock att under den senaste femårsperioden har skillnaderna minskat med 18 procent. Vidare konstaterar utskottet att antalet kommuner i vilka alla invånare betalar samma begravningsavgift har ökat med sex stycken från föregående mandatperiod. I 61 procent av landets kommuner är skillnaden i begravningsavgift 0,10 procentenheter eller lägre.
Nuvarande lagstiftning fastlägger att någon omfördelning av kostnader och intäkter begravningshuvudmännen emellan inte får förekomma; en självkostnadsprincip skall råda för verksamheten. Detta medför ett förbud för utjämning av begravningsavgifter mellan begravningshuvudmännen. Samverkan förekommer dock mellan huvudmän genom köp av tjänster. Utredningar har också visat på möjligheter till samverkan inom fler områden än som hittills genomförts.
Svenska kyrkan har tillsammans med Församlingsförbundet och Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund påbörjat en utredning för att klarlägga orsaker till rådande skillnader i begravningsavgifternas storlek, med syfte att få fram underlag för samtal med i staten i frågan. Även staten ämnar utreda frågor med anknytning till begravningsverksamheten och då också uppmärksamma begravningsavgifterna.
Med de legala begränsningar som råder för en utjämning av begravningsavgifter mellan begravningshuvudmännen, de initiativ till utredningar inom området som tagits samt den minskning av skillnader i begravningsavgifter mellan begravningshuvudmännen som redan skett anser utskottet att motionen skall avslås.
Uppsala den 27 september 2007
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Carl Korch, Lennart Andersson, Inger Persson, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Inger Dafgård, Anders Roos, Karl Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Nanna Tranströmer
Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
