Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2007:14
Säkerställ Svenska kyrkans och landets kristna karaktär i en så kallad ”mångkulturell” tid

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motion 2007:72. I motionen föreslås att Kyrkostyrelsen ska få i uppdrag att tillsätta en bred utredning syftande till att säkerställa landets kristna karaktär i framtiden.

Utskottet konstaterar att kristen tro innebär respekt för alla människor och för olika religioner och menar att den kristna tron kan speglas och bli tydlig i mötet med andra religioner. Svenska kyrkan kan också bidra till ett mer inkluderande samhälle genom att visa öppenhet inför det mångkulturella. Utskottet ser därför inget behov av en bred utredning utan föreslår att Kyrkomötet ska avslå motionen.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:72.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2007:72 av Eva Nyman och Björn Söder, Säkerställ Svenska kyrkans och landets kristna karaktär i en så kallad ”mångkulturell” tid

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att tillsätta en bred utredning syftande till att säkerställa landets kristna karaktär i framtiden.

Utskottet

Bakgrund

Den kristna tron grundar sig på människan som skapad till Guds avbild och alla människors lika värde. Mycket tidigt i kyrkans historia visades på en öppenhet mot andra kulturer och religioner. I den kristna tron finns också tanken om att man genom främlingen kan möta Gud. I Matt 25:35 står det ”Jag var hemlös och ni tog hand om mig”, men översättningen verkar också kunna vara ”Jag var en främling och ni välkomnade mig” i linje med engelskans ”I was a stranger and you welcomed me” eller norskans ”Jeg var fremmed, og dere tok imot meg”. Detta blir också tydligt i texten om mötet med främlingen under Emmausvandringen – som visade sig vara ett möte med den uppståndne.

Vad är mångkultur?

Sverige har under lång tid varit mångkulturellt och rymt människor med olika kulturer, språk och religioner. I och med demokratins framväxt i Sverige har historiska minoriteter som samer, romer, judar, tornedalsfinnar och sverigefinnar getts bättre möjligheter att få sin kultur, språk och/eller religion respekterad. Genom lagstiftat icke-diskrimineringsarbete säkerställs i dag också lika behandlingsprinciper för människor som har utländsk bakgrund.

Mångkulturalism har många definitioner och klangbottnar. Det kan vara en deskriptiv term för ett samhälle med flera olika språk, kulturer, etniciteter och religioner. I dag kan mångkultur också definieras som möte mellan människor snarare än möte mellan olika kulturer, eftersom varje människa ofta kan identifiera sig med flera kulturer och subkulturer. Mångkultur handlar inte om att placera in människor i ”etniska fack” efter förbestämda mallar utan om att respektera olikheter, att värna rättsstaten framför nationalstaten och att ta till vara det bästa hos olika kulturella uttryckssätt.

En global etik

I riktlinjerna för möte med andra religioner som kyrkorna inom Borgågemenskapen antagit står det bl.a. att ”vårt vittnesbörd måste frambäras så att det av alla människor kan uppfattas som ett glädjebudskap. Det är inte vår uppgift att staka ut gränserna för Guds barmhärtighet”.

Internationellt finns också t.ex. organisationen Religious Tolerance med ett uppmärksammat projekt som den katolske teologen Hans Küng ligger bakom. Han skriver: ”There will be peace on earth when there is peace among the world religions.” och “No world peace without peace among religions; no peace among religions without dialog between religions”. Organisationen har i en bred process tagit fram en deklaration för en global etik. Denna deklaration är undertecknad av 143 ledare för olika religioner och trosinriktningar, och innehåller levnadsregler som alla världens religioner är eniga om. Detta är ett exempel på att mångkultur inte behöver innebära splittring, utan kan vara en möjlighet att samlas kring centrala humanistiska och teologiska värden.

Internationellt finns även t.ex. Religions for Peace, som samlar representanter från världens stora religioner kring de allmänmänskliga värdena och respekterar religiösa olikheter.

Svenska kyrkans ansvar som folkkyrka

För att skapa ett mer inkluderande och integrerande samhälle än i dag, kan Svenska kyrkan spela, och spelar, en stor roll för att minska de problem i samhället som motionärerna pekar på.

Svenska kyrkan som folkkyrka har ett speciellt ansvar att finnas med i arbetet, genom att tydligt visa att den är en folkkyrka som vill relatera till folket oavsett hur folket ser ut. Det kan vara en viktig pusselbit för att bryta människors rädsla inför det mångkulturella och det främmande. I ett samhälle med religionsfrihet är det viktigt att majoritetskyrkan verkar för att andra religioner och dess utövare ska få sitt rättmätiga utrymme, till exempel i samhällsdebatt och arbetsliv. Också vistelsebegreppet i kyrkoordningen pekar på församlingens ansvar för alla som vistas i den geografiska församlingen, oavsett tillhörighet och tro.

Värdegrund för skolan

Det finns ingen värdegrund framtagen för Sverige, men däremot finns en värdegrund för skolan i den läroplan som riksdagen fattat beslut om. I den står:

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

I och med att skolan ska förmedla den etik som förvaltas av kristen tradition innebär detta till viss del att Sverige får en kristen karaktär även i framtiden.

Svenska kyrkans arbete för att synliggöra och tydliggöra kristen tro

I enlighet med Kyrkostyrelsens skrivelse 2007:1, Mål och rambudget för 2008–2010, är Svenska kyrkans uppdrag att i varje tid förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling. Visionen är att Svenska kyrkan ska vara en kyrka som människor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra.

Svenska kyrkan har sedan lång tid tillbaka arbetat med att synliggöra och tydliggöra Svenska kyrkans tro och arbete. Det omfattande 10-åriga bekännelseprojektet som bl.a. resulterade i Lilla boken om kristen tro, Stora boken om kristen tro och en rad andra publikationer är exempel på detta. Även den s.k. Folkkyrkostudien har kretsat kring dessa frågor, och vid många av de samlingar som arrangeras både av Svenska kyrkans nationella nivå och av stiften, är den kristna identiteten tema.

På de nordiska kommunikationsdagarna som hölls i slutet av augusti 2007, och där Svenska kyrkan var värd, var temat Folkkyrka i ett mångkulturellt samhälle. Programmet tog bland annat upp att kommunicera på mottagarens villkor och att inte ge upp den lutherska identiteten i ett multikulturellt samhälle.

Ett annat aktuellt exempel är satsningen Barn och unga 0–18 år i Svenska kyrkan som nu görs på den nationella nivån inom barn- och ungdomsarbetet, och där målsättningen är att stödja förnyelse och utveckling av Svenska kyrkans barn- och ungdomsarbete. I huvudmålet står att det år 2010 ska finnas modeller, metoder och former som gör att barn och unga upplever sig vara sedda och hörda i Svenska kyrkan och att de har möjlighet att engagera sig. Några av effektmålen som kan nämnas är

- Barn och unga känner sig välkomna i Svenska kyrkan.

- Barn och unga upplever att de kan dela tro och livsfrågor på sina villkor i Svenska kyrkan och engagera sig utifrån sina förutsättningar.

- Svenska kyrkans medarbetare har meningsfulla och respektfulla kontakter med barn och unga där de befinner sig, t ex i skolan och på Internet.

- Det finns en gemensam reflektion i Svenska kyrkan kring den uppväxande generationens roll och betydelse i samhälle och kyrka.

I februari 2007 påbörjades forskningsprojektet Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i ungas liv. Projektet omfattar två delstudier: en enkätstudie om religioners betydelse i ungas liv och en studie om hur unga kvinnor på väg in i vuxenlivet hanterar existentiella frågor med hjälp av religiösa institutioner och/eller Internet.

Ett annat exempel är den kommunikationsplattform som finns till grund för Svenska kyrkans kommunikation och arbetet med Svenska kyrkans visuella identitet, som gör det tydligare för människor vad och var Svenska kyrkan är.

Svenska kyrkan blir också ofta tillfrågad att lämna remissvar i olika frågor, och dessa bygger då alltid på en kristen värdegrund, vilket i sin tur påverkar t.ex. lagstiftningen.

Även Svenska kyrkans arbete med skolan innebär att den kristna värdegrunden synliggörs, då de unga får chans att möta representanter för kristen tro. Svenska kyrkan visar också i många olika sammanhang på vad det är att vara kristen genom praktisk handling. Hit hör allt från det diakonala arbetet till arbetet med exempelvis rättvisemärkt och mötet med deltagarna i landets fotbollsskolor. Kyrkokansliet arbetar aktivt med frågor om hur Svenska kyrkan relaterar till mångkulturella frågor. Utgångspunkterna för arbetet är den kristna trons gränsöverskridande karaktär och teologin kring att genom mötet med främlingen också kunna möta Gud. Mångkultur är viktigt för Svenska kyrkan eftersom vi behöver människor som bär med sig olika kulturer, bilder, språk och traditioner för att inte förminska Gud och därmed förminska kyrkans liv. Under 2006 genomfördes ett flertal aktiviteter i samband med det av regeringen utlysta Mångkulturåret för att fördjupa kunskapen både inom Svenska kyrkan och hos allmänheten om mångkulturfrågor. Här kan nämnas:

- Mångkultursymposium – att mötas i gudstjänst som arrangerades i april i S:t Mikaels församling i Stockholm och bearbetade frågor som hur Svenska kyrkan möter människor med annan bakgrund som söker sig till våra församlingar. Symposiet mynnade ut i fyra utmaningar till Svenska kyrkan som finns samlade i en folder. Utmaningarna handlar om identitet, makt, delaktighet och gränsöverskridande.

- Diakonins månad i september, en ekumenisk satsning som handlade om mångkultur och integration under titeln Jag bor i en annan värld men du bor ju i samma.

- Under Bokmässan 2006 i Göteborg gick Svenska kyrkans satsning under rubriken FRIHET med mångkultur som undertema.

- Kyrkomusiksymposiet i Göteborg i september 2006 lyfte också det mångkulturella med en temadag som hade rubriken Musiken i det nya landet.

- Mänskliga Rättighetsdagarna som hölls i Malmö i november 2006 lyfte också dessa frågor under rubriken Hur kan vi leva tillsammans – jämlika och olika. MR-dagarna är ett samarrangemang med bl.a. Teologiska högskolan, Demokratiakademin, Ordfront, Fonden för Mänskliga Rättigheter och Röda Korset.

Överväganden

Motionärerna vill att Kyrkostyrelsen ska få i uppdrag att tillsätta en bred utredning syftande till att säkerställa landets kristna karaktär i framtiden.

Utskottet konstaterar att kristen tro innebär respekt för alla människor, med alla de olikheter vi människor rymmer. Kristen tro förutsätter också respekt för andra religioner.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där många olika religioner och livsåskådningar finns representerade. Detta möjliggör ett rikt utbyte som är både viktigt och värdefullt. I mötet med andra religioner kan den kristna tron speglas och bli tydlig, och på detta sätt både bevaras och fördjupas den kristna tron.

Utskottet vill självklart, precis som motionärerna, att kristendomen ska leva kvar i Sverige, men poängterar att kristen tro inte kan kopplas till en nation, utan är något djupt personligt. Den kristna tron lever med, och växer i, människor oavsett nationstillhörighet.

Utskottet konstaterar att det utöver den värdegrund som finns för skolan också finns för Sverige gemensamma, grundläggande värderingar fastlagda genom bland annat regeringsformen och ratificerade internationella konventioner. Utskottet vill också lyfta fram att ett mångkulturellt samhälle kan fördjupa demokratin.

Utskottet ser mot bakgrund av detta inget behov av att tillsätta en bred utredning som syftar till att säkerställa landets kristna karaktär i framtiden. I stället menar utskottet att Svenska kyrkan kan spela en stor roll för att skapa ett mer inkluderande och integrerande samhälle genom att visa öppenhet och respekt och därigenom bryta människors rädsla inför det mångkulturella och främmande. Svenska kyrkan bör därför som majoritetskyrka i Sverige även fortsättningsvis verka för att andra religioner får respekt och utrymme. Utskottet föreslår mot bakgrund av detta att motion 2007:72 avslås.

Uppsala den 27 september 2007

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Vanja Björsson

Camilla Sundén

Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Paul Trossö, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Birgitta Josefson Hultgren, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Seth Henriksson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.

Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.