Svenska kyrkans logotyp

Kyrkomötet - startsida
Skrivelser
Motioner
Betänkanden
Beslut
Frågor

 
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets betänkande

2007:13
 
 
Sexualitet och mänskliga rättigheter
 

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motionerna 2007:69 och 2007:74. Utskottet konstaterar att de insatser som motionären efterfrågar i 2007:69 redan sker och därför föreslår utskottet avslag på den motionen. Likaså föreslår utskottet med anledning av vad Läronämnden har uttalat att motion 2007:74 avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:69, punkt 1.

2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:69, punkt 2.

3. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:74, punkt 1.

4. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:74, punkt 2.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2007:69 av Ulla Dahlberg, Människorna måste ta makten över och ansvaret för sin sexualitet

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att aktivt verka mot sexuellt utnyttjande och sexuella handlingar där det finns offer.

2. Kyrkomötet beslutar att församlingarna uppmanas till aktivt och öppet avståndstagande från sexuella handlingar där det finns offer.

Motion 2007:74 av Eva Nyman och Björn Söder, Stärk människovärdet – motverka korrumpering av de mänskliga rättigheterna

1. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta avstånd från och motverka att abort skall räknas som en av de mänskliga rättigheterna.

2. Kyrkomötet beslutar att uppmana Kyrkostyrelsen att vid nästa kyrkomöte rapportera vad som gjorts i detta hänseende.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motion 2007:74. Yttrandet Ln 2007:16y bifogas som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Arbetet mot sexuellt utnyttjande

Svenska kyrkan värnar respektfulla och kärleksfulla relationer och framhåller det positiva värdet med sexualitet. När sexualiteten missbrukas och skadar människor har Svenska kyrkan en uppgift att engagera sig i arbetet mot sexuellt utnyttjande. Det har tagit sig uttryck på olika sätt.

Svenska kyrkan har aktivt deltagit i ECPAT, en världsvid förening som arbetar med att förebygga och stoppa barnsexhandel, barnpornografi, trafficking och barnsexturism. Detta har skett genom manifestationer och kunskapsförmedling i Sverige och ekonomiskt stöd till samarbetspartner i världen. Svenska Kyrkans Unga har genom ett aktivt arbete i ECPAT prioriterat frågan.

Svenska kyrkan stödjer genom sin internationella verksamhet det arbete som motverkar sexuell exploatering i världen, likaså genom Lutherska världsförbundet och Kyrkornas världsråd. Genom Churches Commission for Migrants in Europe arbetar Svenska kyrkan mot trafficking.

Baltic Sea Convention (Theobalt) är ett nätverk för ortodoxa, romersk katolska och lutherska kyrkor i Östersjöområdet. Sommaren 2007 höll nätverket ett möte, där Svenska kyrkan deltog, som bearbetade frågor om HIV och trafficking.

Svenska kyrkan samarbetar med organisationer som bl.a. Hela Människan, Kvinnor i Svenska kyrkan och Sensus Studieförbund i frågor om våld mot kvinnor, trafficking och prostitution. Kvinnor i Svenska kyrkan och Sveriges ekumeniska kvinnoråd är medlemmar Sveriges kvinnolobby, en paraplyorganisation för kvinnoorganisationer som också driver frågorna den vägen.

Vid fotbolls-VM i Berlin 2006 vädjade Svenska kyrkan om att de som åkte dit inte skulle utnyttja de tusentals kvinnor och barn från Europas fatigaste länder som fördes in i Tyskland av människohandlare vid tidpunkten för mästerskapet. Frågan uppmärksammades i olika seminarier under året, bl.a. vid MR-dagarna 2006 i Malmö när Svenska kyrkan lyfte frågan om människohandel i samarbete med JämO och tjänstemän från regeringen.

Insatser mot pornografi

I Kyrkomötet 2002 (Kl 2002:2) behandlades pornografin. I utskottets överväganden uttrycktes att det är betydligt effektivare att bidra med konkreta åtgärder än att göra offentliga uttalanden. Man menade också att Svenska kyrkan redan bedriver ett omfattande arbete mot pornografi.

Ett exempel på detta arbete är att det i finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå, beslutad av Kyrkofondens styrelse 2006, finns etiska placeringsregler om att Svenska kyrkan ställer särskilda krav på de företag som investeringar ska göras i. Svenska kyrkan investerar inte i företag som tillhandahåller pornografi. Enligt definitionen i finanspolicyn är pornografi bilder eller föreställningar som på ett ohöljt och utmanande sätt återger sexuella situationer eller händelseförlopp där människans värde och värdighet kränks. Med ”tillhandahålla” avses produktion samt sådan förmedling som är ett resultat av företagets egna aktiva åtgärder.

Svenska kyrkans stöd till de utsatta

Svenska kyrkans familjerådgivning är en av de verksamheter som kan vara ett stöd till familjer och par som är utsatta och där det förekommer kränkning. Kyrkans familjerådgivare har en gedigen medvetenhet inom området och kan hantera problematiken samt hänvisa vidare om så behövs. Likaså finns en bred kompetens inom Sjukhuskyrkan i bemötande av människor i utsatta situationer. Det finns församlingar som erbjuder parsamtal eller samtalsgrupper för dem som nyligen ingått äktenskap eller för dem som levt längre tillsammans. Det krävs dock en specifik kunskap för att leda samtal där det i bakgrunden kan förekomma våld eller andra kränkningar vilket få av kyrkans anställda har kompetens för. Men våldet kan identifieras under dessa samtal så att paren kan få hjälp av andra.

I varje stift finns två kontaktpersoner utsedda, en man och en kvinna, som står till förfogande för att lyssna till berättelser om sexuella övergrepp eller andra smärtsamma erfarenheter i kyrkliga miljöer, ge stöd i svåra situationer och förmedla kontakter till myndigheter och organisationer vid sexuella övergrepp. Detta är ett sätt att tydliggöra det ansvar kyrkan har för att sexuella övergrepp förekommit och förekommer också inom Svenska kyrkan. Detta nätverk av stiftsanställda har även presenterat sitt arbetssätt i nordiska sammanhang för andra kyrkor.

Hösten 2007 startar en flerårig fortbildningssatsning för all utlandspersonal inom utlandskyrkan i frågor som rör våld och sexuella övergrepp i relationer, frågor som ofta kan aktualiseras i situationer när människor reser bort från sin vardagliga miljö som t.ex. semesterresor utomlands. En bearbetning av dessa frågor erbjuds även som moment i de ordinarie kyrkliga utbildningarna, inte minst i diakonutbildningen.

Resursmaterial från nationell nivå i Svenska kyrkan

Det finns aktuella material för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan och eller som kan användas för dem som lever i utsatthet eller möter utsatta i närmiljön.

Min kropp är min är ett tecknat häfte som ur barnets perspektiv förmedlar barns rätt till sin egen kropp. Idealiskt för samtal med mindre barn om gränser och integritet.

Mitt ibland oss är ett grundläggande faktamaterial om sexuella övergrepp mot barn och unga som visar på metoder att arbeta förebyggande i kyrklig verksamhet. Boken är tänkt som en handbok för alla kyrkliga arbetsplatser där barn och unga vistas.

Att bryta tystnaden kring sexuella övergrepp är en broschyr som innehåller konkreta råd för hur den kan gå tillväga som upplever sig kränkt i kyrkliga sammanhang. Broschyren finns tillgänglig även på finska under hösten 2007.

Upprättelsens rum, om själavård för utnyttjade rymmer erfarenheter från ett treårigt projekt i Svenska kyrkan som har lyft fram erfarenheter av kränkningar och sexuella övergrepp. I boken beskrivs förhållningssätt vid utsatthet och fysiska och andliga övergrepp, samt utmaningar till Svenska kyrkans själavård.

Kyrkornas nej till våld mot kvinnor är en handlingsplan som innehåller konkreta råd, adresser och telefonnummer till stöd vid möten med personer som lever eller har levt i våldsamma relationer. Materialet beskriver våldets mekanismer och utmanar också kyrkans anställda och förtroendevalda att bryta tystnaden kring våldet i nära relationer samt angelägenheten i att tala tydligt om teologiska uttryck såsom förlåtelse och offer.

Abortlagstiftning

Den nu gällande abortlagstiftningen i Sverige ger kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill göra abort fram till artonde graviditetsveckan. Efter artonde veckan görs abort först efter prövning av Socialstyrelsens rättsliga råd och beviljas bara om synnerliga skäl föreligger, såsom svåra fosterskador, kromosomavvikelser och mycket svåra sociala situationer. Abort kan beviljas längst till och med tjugoandra graviditetsveckan. Tillstånd till abort får inte lämnas om fostret kan antas vara livsdugligt utanför livmodern.

Tidigare ställningstagande i abortfrågan

Det förs en diskussion inom Amnesty International om abort, men de har inte fastslagit att abort är en mänsklig rättighet. Det har däremot Human Rights Watch gjort som liksom Amnesty bevakar mänskliga rättigheter världen över men de har inte den breda medlemsorganisation bakom sig som Amnesty har.

Det går inte att utifrån lydelsen av artiklarna i de sex kärnkonventionerna om mänskliga rättigheter hävda abort som en mänsklig rättighet vilket inte heller är en fastslagen gällande internationell rätt. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter lyder i artikel 1: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.” I inledningen av konventionen om barns rättigheter sägs att barnet på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilt skydd, omvårdnad och lämpligt rättsligt skydd, såväl före som efter födseln. Formuleringarna aktualiserar flera mänskliga rättigheter och förblir i nuläget föremål för tolkning.

Abortfrågan har varit föremål för en lång debatt i Svenska kyrkan och har behandlats i både 2002 och 2003 års kyrkomöte (Kl 2002:3, Kl 2003:3). Inför behandlingen i Kyrkomötet lämnade Läronämnden ett yttrande (Ln 2003:14y) med hänvisningar till tidigare yttrande där det markerats att det funnits, och finns, olika uppfattningar om huruvida fostret är – eller inte är – en människa ända från konceptionsögonblicket och att olika uppfattningar ryms i Svenska kyrkan. Läronämnden har avstått från ett entydigt ställningstagande men uttryckte att fostret ska ses som en människa i vardande. Läronämnden framhöll vidare allvaret i abortfrågan och det etiska dilemma en abortvalssituation innebär och att kyrkan har en själavårdande uppgift.

När livet inte blir som vi tänkt oss

Lagstiftningen och andra relevanta regelverk beskrivs utförligt i häftet När livet inte blir som vi har tänkt oss, som utkom år 2005 på uppdrag av Kyrkomötet.

När livet inte blir som vi tänkt oss är en vägledning för bemötande av kvinnor som överväger att göra eller har genomgått abort samt berörda män. Här finns aktuell statistik, etiska överväganden, tänkbara råd i samtalssituationer och hänvisningar till fördjupningsmaterial.

Personal inom Sjukhuskyrkan och Svenska kyrkans familjerådgivning har specifik kunskap i bemötandefrågor och är väl utbildade i att möta människor i abortsituationer, likaså finns det flera andra medarbetare inom Svenska kyrkan med kompetens för uppgiften att möta människor i en abortsituation.

Överväganden

Utskottet konstaterar att det redan pågår ett kontinuerligt arbete och utförs kortare och längre insatser för att motverka sexuellt utnyttjande. Det finns också flera exempel på hur Svenska kyrkan tar avstånd från sexuella handlingar där det finns offer. En del av detta finns beskrivet i bakgrundstexten i detta betänkande. Av den anledningen föreslår utskottet att Kyrkomötet avslår motion 2007:69. Utskottet kan även konstatera att det sker ett kompetent arbete inom Svenska kyrkan i mötet med människor som är i behov av stöd efter sexuella övergrepp. Likaså sker och planeras utbildningsinsatser inom Svenska kyrkan, något som kommer att bidra till att kompetensen ökar för att identifiera sexuella övergrepp och ge de utsatta rätt stöd.

Utskottet menar, liksom Läronämnden i yttrande 2007:16y, att frågan om abort och korrumpering av de mänskliga rättigheterna är mer komplicerad än vad som framgår av motion 2007:74. Av den anledningen föreslår utskottet att Kyrkomötet avslår motion 2007:74.

Uppsala den 27 september 2007

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Vanja Björsson

    Marie Nordström

Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Paul Trossö, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Birgitta Josefson Hultgren, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Seth Henriksson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.

Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga 1

 

Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2007:16y
 
 

Stärk människovärdet – motverka korrumpering av de mänskliga rättigheterna
 

Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motion 2007:74.

Läronämnden har tidigare betonat abortsituationens komplexitet och vikten av pastoral omsorg framför bruket av generella principer (Ln 1994:504; 1998:504).

Diskussionen om mänskliga rättigheter är omfattande och relevant för kyrkan i många frågor. Det kan emellertid vara såväl klargörande som problematiskt att använda den i abortfrågan. Det krävs medvetenhet, öppenhet och känslighet för att människor lever under olika sociala och politiska förhållanden: när det gäller aborter blir förutsättningarna för att hänvisa till mänskliga rättigheter olika vid tillämpningen i länder som har legal abort (t.ex. Sverige), i länder som saknar denna möjlighet (t.ex. Portugal) eller i krigsdrabbade länder, där tillfångatagna kvinnor systematiskt våldtas i syfte att förnedra och demoralisera fienden. Frågan om att ”motverka korrumpering av de mänskliga rättigheterna” är sålunda betydligt mer komplicerad än vad som framgår av motionen.

Uppsala den 22 augusti 2007

På Läronämndens vägnar

Anders Wejryd

    Bo Larsson

Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Caroline Krook, Kajsa Ahlstrand, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

Previous PageAlla betänkandenNext Page