|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets betänkande
2007:12
|
|
|
|
Utbildning och rekrytering av medarbetare för arbetet på minoritetsspråk inom Svenska kyrkan
|
|
|
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande motion 2007:53 som handlar om behov och utbildning samt rekrytering av medarbetare för arbetet på minoritetsspråk inom Svenska kyrkan. Utskottet förutsätter att Kyrkostyrelsen, när den fastställt det minoritetsspråkliga program som nu utarbetas, tar ett samlat grepp kring dessa frågor i samråd med stift och minoritetsspråkliga företrädare. Utskottet föreslår därför att motionen avslås.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:53, punkt 1.
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:53, punkt 2.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2007:53 av Nils Furtenbach, Utbildning och rekrytering av medarbetare för arbetet på minoritetsspråk inom Svenska kyrkan
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att genomföra en grundlig analys av Svenska kyrkans behov av församlingsmedarbetare med kompetens att arbeta på olika minoritetsspråk och garantera kontinuerlig uppföljning av denna behovsanalys.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utarbeta en samlad strategi för utbildning och rekrytering av minoritetsspråkiga medarbetare och tillskjuta nödvändiga budgetresurser för förverkligandet av strategin.
Utskottet
Bakgrund
Det minoritetsspråkiga arbetet är i första hand ett ansvar för varje församling. Den nationella nivåns uppgift är att uppmärksamma församlingarna på de språkliga minoriteternas behov och att utifrån stiftens prioriteringar och önskemål underlätta för församlingarna att utveckla församlingslivet så att dessa behov möts.
I varje församling ska det enligt kyrkoordningen finnas en församlingsinstruktion. Vad den ska innehålla är reglerat i kyrkoordningens 57 kap. 5 §. Av regleringen framgår det att en församlingsinstruktion bl.a. ska innehålla ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission samt en redogörelse för församlingens verksamhet på teckenspråk samt samiska, finska och andra språk.
Kyrkomötet fastställde förra året tolv inriktningsmål för arbetet på nationell nivå de kommande tre åren. Ett av dessa omfattar språkliga minoriteter:
Svenska kyrkans församlingar ska uppmärksammas på de språkliga minoriteternas villkor och dessa minoriteter ska erbjudas förutsättningar att på likvärdigt sätt delta i församlingslivet.
I målet görs inte någon principiell skillnad mellan de olika minoritetsspråken, men kyrkoordningen ger en viss särställning för teckenspråk, samiska och finska. Det är framför allt när det gäller dessa språkliga minoriteter som den nationella nivån har ett ansvar att bedriva verksamhet. Någon förändring av inriktningsmålen föreslås inte i Kyrkostyrelsens skrivelse 2007:1 Mål och rambudget för 2008–2010.
Ett minoritetsspråkligt program håller på att utarbetas och förslaget beräknas kunna överlämnas till Kyrkostyrelsen under år 2008. Det kommer att innehålla principiella överväganden och riktlinjer angående arbetet på minoritetsspråk i Svenska kyrkan.
Rekrytering av medarbetare till det sverigefinska och samiska arbetet i Svenska kyrkan
Den av Nämnden för kyrkolivets utveckling utsedda delegationen för sverigefinskt arbete i Svenska kyrkan utsåg under år 2004 en arbetsgrupp för att utarbeta ett förslag till handlingsplan för sverigefinska rekryteringsfrågor. I december 2005 hade arbetsgruppen slutfört sitt uppdrag.
I förslaget till handlingsplan konstaterar arbetsgruppen att det förutsätts såväl betydande insatser av olika parter som strukturer för ett fungerande samarbete dem emellan för att säkerställa tillgången till välutbildade medarbetare för det sverigefinska arbetet i Svenska kyrkan. Förslagen i handlingsplanen riktar sig därför till såväl Svenska kyrkan på nationell, regional och lokal nivå som de institutioner som är involverade i de kyrkliga utbildningarna i Sverige och Finland. Arbetsgruppen konstaterar att Svenska kyrkan arbetar på flera minoritetsspråk och att detta är en fråga som också är angelägen för de andra språkliga minoriteterna. Den har därför valt att använda begreppen ”kyrkans språkliga minoriteter” och ”arbetet på minoritetsspråk”. Arbetsgruppen föreslår följande för den nationella nivån:
att Svenska kyrkan med tanke på rekryteringen av minoritetsspråkiga medarbetare i sin information och kommunikation ger uttryck för ett perspektiv som inkluderar de språkliga minoriteterna,
att rekryteringssajten www.svenskakyrkan.se/yrken även förverkligas på finska och att företrädare för de språkliga minoriteterna finns med på de svenska sidorna samt att Svenska kyrkan även i övrigt låter sin webbvärld återspegla kyrkans faktiska och principiella flerspråkighet,
att Svenska kyrkan kartlägger behovet av sverigefinska medarbetare för att i framtiden garantera församlingarnas möjligheter att fullgöra kyrkans grundläggande uppdrag på finska,
att information om de språkliga minoriteterna och om möjligheterna att arbeta inom Svenska kyrkans verksamhet på minoritetsspråk införs i kursplanerna för de kyrkliga utbildningarna,
att Svenska kyrkan på nationell nivå koordinerar kontakten till och samarbetet med Evangelisk-lutherska kyrkans i Finlands utrikesavdelning och utbildningscentrum, samt
att Svenska kyrkan på nationell nivå i samarbete med stiften anordnar kurser för reflektion kring strategier och medarbetarskap för dem som rekryteras till det sverigefinska arbetet.
Arbetsgruppens förslag överlämnades till Nämnden för kyrkolivets utveckling i februari 2006. Av nämndens beslut framgår det att den tacksamt tagit emot handlingsplanen och att materialet ska användas i nämndens fortsatta beredning.
Frågorna kring rekrytering och utbildning av medarbetare till det samiskspråkiga arbetet behandlas också i utredningen Samiska frågor i Svenska kyrkan, Svenska kyrkans utredningar 2006:1. Även i den föreslås exempelvis att behovet av samiska medarbetare bör kartläggas och att den ovan nämnda rekryteringssajten bör finnas på samiska. Utredarna påtalar att det enligt deras uppfattning inte kan vara ett ansvar enbart för de samiska medarbetarna att förverkliga de beslut som fattas utan Svenska kyrkan som helhet måste ta ansvar för utbildning och rekrytering av medarbetare till verksamheten på minoritetsspråk. Utredningen har ännu inte behandlats av Kyrkostyrelsen då den under våren varit utsänd på remiss.
Tidigare behandling av frågor om rekrytering av medarbetare
Rekryteringsfrågan har aktualiserats vid flera tillfällen i ombudsmötet och Kyrkomötet. Utbildningsutskottet underströk i sitt yttrande 1999:501y vikten av att följa utvecklingen vad gäller pensionsavgångarna när 40-tals generationen närmar sig pensionsåldern. Året därpå svarade dåvarande ärkebiskopen KG Hammar med anledning av en fråga om kyrkomusikerbrist och prästrekrytering att den nationella nivån måste göra insatser för rekrytering av kyrkomusiker när översynen av musikerutbildningen är färdig. Vidare betonades i svaret att kallelsen till att bli präst eller musiker framför allt sker genom den lokala församlingen.
Nämnden för kyrkolivets utveckling beslöt i december 2001 om ett treårigt rekryteringsprojekt. Projektets mål var att utifrån den befintliga bristsituationen på behöriga sökande till de kyrkliga profilutbildningarna och till tjänst i kyrkan förbereda, initiera och aktivt delta i ett förnyat rekryteringsarbete. I projektets slutrapport I anspråk tagen – rekrytering i Svenska kyrkan finns en allmän reflektion omkring församlingens roll i rekryteringsarbetet. I rapporten fokuseras framförallt rekrytering av unga medarbetare. Rekryteringsfrågorna aktualiseras även i Mitt i församlingen 2004:3 Tagen i anspråk. Församlingarnas rekryteringsansvar fokuseras även i den skriften.
Ett försök att visa på behovet av tvåspråkiga präster har gjorts på rekryteringssajten www.svenskakyrkan.se/yrken. Där finns en intervju med finskspråkig präst.
Svenska kyrkan på nationell nivå har under ett antal år på ett särskilt sätt möjliggjort utbildning av en döv blivande präst som prästvigdes för Härnösand stift 2006. För att kyrkokansliet ska få en uppfattning av behovet att personal med särskild teckenspråkskompetens har de som arbetar med det teckenspråkiga arbetet i stiften tillfrågats om hur deras behov ser ut.
Överväganden
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är ett problem med bristande tillgång på medarbetare med kompetens för arbetet på minoritetsspråk och att det idag inte finns en tydlig uppfattning av behovet. Utskottet konstaterar att om man ska lyckas leva upp till det inriktningsmål som Kyrkomötet fastställde förra året avseende de språkliga minoriteterna, att de ska erbjudas förutsättningar att på ett likvärdigt sätt delta i församlingslivet, så måste man på ett strategiskt sätt arbeta med såväl behov, utbildning som rekrytering av medarbetare på minoritetsspråk. När det minoritetsspråkliga program som är under utarbetande har fastställts, förutsätter utskottet att Kyrkostyrelsen i samråd med stiften och minoritetsspråkliga företrädare tar ett samlat grepp kring dessa frågor. Utskottet föreslår därför att Kyrkomötet avslår motionen.
Uppsala den 27 september 2007
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson
Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Paul Trossö, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Birgitta Josefson Hultgren, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Seth Henriksson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.
Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
